| 1. |
- Dobric, Julia, et al.
(författare)
-
Physical activity changes the deposited fractions of particles in the respiratory tract of adults and children
- 2022
-
Ingår i: ; , s. 45-45
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Exposure to ambient air pollution can cause a numberof health problems and may be particularly dangerous to susceptible population groups such as children. Health effects caused by air pollution are criticallydependent on both the deposited fraction (DF) of the inhaled particles and in what region of the respiratory tract the deposition takes place. With increasing physical activity, the breathing pattern is altered and the airflow in the respiratory tract increase, this affects the DF and deposition site. In this study we investigated changes in DF at increasing physical activity for three population groups: ~5 and 10 year-old children, and adults.Our results indicate that the variation in total DF with physical activity is minor, but that the DF for the UFPs increase in the AI region at higher activity levels. This is important since the removal of particles in the AI region is not effective and UFPs are believed to pose a specific health risk. Therefore, activity patterns and DF of different population groups need to be considered when estimating particle dose and evaluating health risks.
|
|
| 2. |
- Dobric, Julia, et al.
(författare)
-
Preschool Children’s Inhalation Rates Estimated from Accelerometers—A Tool to Estimate Children’s Exposure to Air Pollution
- 2022
-
Ingår i: Aerosol and Air Quality Research. - : AAGR Aerosol and Air Quality Research. - 1680-8584 .- 2071-1409. ; 22:8
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Children are particularly sensitive to air pollution exposure, and their personal exposures may differ significantly from those of adults. One key factor for understanding the personal inhaled dose of air pollutants is the respiratory minute ventilation (Ve). To estimate the amount of particles circulated through the lungs, 24 h averages of Ve are often used. These averages poorly capture variations in Ve during the day, and between individuals. We here develop and implement a concept to assess individual Ve of children, with minimal impact on their natural activity and movement pattern by using ActiGraph GT3X+ accelerometers. Activity of 136 preschool children in the ages 3 to 5 years was logged using accelerometers while the children attended their preschools during a week. A linear regression equation is developed and used for estimating Ve from the accelerometer data retrieved for each individual child. The results show large variations in weekly average Ve between individuals, ranging from 0.33 to 0.48 L min–1 kg–1. Over the days the averages of the individuals’ 1st and 3rd quartiles were 0.28 and 0.48 L min–1 kg–1, respectively. Outdoor activities resulted in a 17% higher Ve than indoor activities, which may be important to consider when estimating the inhaled dose of air pollutants since pollution levels and particle toxicities can be different indoors and outdoors. The observations motivate the use of individual values of Ve in exposure assessments and suggest that accelerometers are a suitable tool for estimating children’s individual Ve in their natural environment. Combined with time resolved local air pollution monitoring, these measurements can provide the basis of a more precise estimate of children’s inhaled dose of air pollutants. © The Author(s).
|
|
| 3. |
- Lovén, Karin, et al.
(författare)
-
Toxicological effects of zinc oxide nanoparticle exposure : an in vitro comparison between dry aerosol air-liquid interface and submerged exposure systems
- 2021
-
Ingår i: Nanotoxicology. - : Taylor and Francis Ltd.. - 1743-5390 .- 1743-5404. ; 15:4, s. 494-510
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Engineered nanomaterials (ENMs) are increasingly produced and used today, but health risks due to their occupational airborne exposure are incompletely understood. Traditionally, nanoparticle (NP) toxicity is tested by introducing NPs to cells through suspension in the growth media, but this does not mimic respiratory exposures. Different methods to introduce aerosolized NPs to cells cultured at the air-liquid-interface (ALI) have been developed, but require specialized equipment and are associated with higher cost and time. Therefore, it is important to determine whether aerosolized setups induce different cellular responses to NPs than traditional ones, which could provide new insights into toxicological responses of NP exposure. This study evaluates the response of human alveolar epithelial cells (A549) to zinc oxide (ZnO) NPs after dry aerosol exposure in the Nano Aerosol Chamber for In Vitro Toxicity (NACIVT) system as compared to conventional, suspension-based exposure: cells at ALI or submerged. Similar to other studies using nebulization of ZnO NPs, we found that dry aerosol exposure of ZnO NPs via the NACIVT system induced different cellular responses as compared to conventional methods. ZnO NPs delivered at 1.0 µg/cm2 in the NACIVT system, mimicking occupational exposure, induced significant increases in metabolic activity and release of the cytokines IL-8 and MCP-1, but no differences were observed using traditional exposures. While factors associated with the method of exposure, such as differing NP aggregation, may contribute toward the different cellular responses observed, our results further encourage the use of more physiologically realistic exposure systems for evaluating airborne ENM toxicity. © 2021 The Author(s).
|
|
| 4. |
- Stroh, Emilie, et al.
(författare)
-
Stadsluftens hälsobelastning på barn
- 2022. - 5
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Resultaten från denna studie tyder på påtagliga skillnader för de barn som växer upp i större städer jämfört med barn som växer upp ruralt eller i medelstora/mindre orter när det kommer till exponering för luftföroreningar samt den faktiska inandade dosen av dessa. Barn vid förskolor i Malmö exponeras för nästan dubbelt så höga nivåer partikulära luftföroreningar (PM2,5) jämfört med barn vid förskolorna utanför Malmö. Denna skillnad i exponering är även tydlig för den dos av partiklar som barnen bedöms andas in, där barnen i Malmö i genomsnitt, andas in en dubbelt så hög dos varje minut som barnen på förskolorna utanför Malmö. Motsvarande exponeringstrend går även att se för sot och kvävedioxider där barnens exponering för sot i Malmö oftast är dubbelt så hög och deras exponering för kvävedioxid kunde vara upp till tre gånger så hög som för förskolebarnen utanför Malmö. Det är dock viktigt att här poängtera att ingen av förskolorna i studien överskred rådande miljökvalitetsnormer eller miljömålet ”Frisk Lufts” gränsvärden. Sett till WHO:s skärpta riktlinjer för luftföroreningar överskrider däremot tre av fem förskolor i Malmö samt förskolan i Staffanstorp gränsvärdet avseende PM2,5 och tre av fem förskolor i Malmö överskrider också gränsvärdet avseende kvävedioxider. Resultaten från studien tyder även på att exponeringen på några av förskolorna, främst i Malmö, skulle kunna minskas genom att schemalägga barnens vistelsetid utomhus till tidpunkter då emissioner och trafikintensitet kring förskolorna och deras gårdar är lägre. Dock riskerar detta att ytterligare begränsa Malmöbarnens möjligheter till att vistas utomhus vilken redan ligger 20% lägre i genomsnitt jämfört med barnen på förskolorna utanför Malmö. Studien visar också att urbana mätstationer och gaturumsmätningar kan både över- och underskatta uppmätta halter på barnens förskolegårdar vilket är viktigt att ha i åtanke vid planering av barns utemiljöer i större städer samt belyser behovet av att inte enbart förlita sig på generella mätningar och modelleringar.
|
|
