| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Bjereld, Ulf, 1957, et al.
(författare)
-
I vattumannens tid
- 2005
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boken I Vattumannens tid? En bok om 1968 års auktoritetsuppror och dess betydelse i dag vill visa hur de värden som låg till grund för auktoritetsupproret – jämlikhet och solidaritet, rationalitet och universalism – underminerades av händelseutvecklingen på 1970-talet, så att varken idealen eller det goda samhället förverkligades. Boken skildrar 1968 och åren därikring som ett nedrivande av det moderna samhällets auktoriteter och som ett uttryck för de nya politiska och sociala skiljelinjer som växer fram i den kommunikationella revolutionens och nätverkssamhällets spår. Men auktoritetsnedrivningen innebar också ett ifrågasättande av de kollektiva normer som utgjort grunden för de gamla auktoriteterna. Upplösningen och villkorandet av dessa kollektivt omfattade normerna osynliggjorde individens plats i samhällsgemenskapen. ”Satsa på dig själv” blev parollen för dagen. Självförverkligande i olika former fick högsta prioritet. ”Jag, jag, jag” ekar fortfarande tomt och iskallt i de flesta samhällssfärer. Författarna argumenterar för att de värden som var 1968:s värdegrund – jämlikhet och solidaritet, rationalitet och universalism – både kan och bör återupprättas i ett individualiserat samhälle för att samhällsutvecklingen skall leda till det goda samhället för de enskilda medborgarna.
|
|
| 7. |
- Bjereld, Ulf, 1957, et al.
(författare)
-
Sanningen som politiskt slagfält
- 2020
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vem ska ha rätten att avgöra vad som är sant och vad som är falskt? Hur kan alla medborgares rätt till kunskap garanteras? Och vilken auktoritet har kunskapen som grund för politiska beslut? I Sanningen som politiskt slagfält skildras och konkretiseras något de flesta av oss upplever: En politiserad kamp om vad som är sant som tar sig uttryck i allt från USA:s president, konspirationsteorier om etablissemanget, nättroll och vaccinationsmotstånd. Skildringen leder fram till den avgörande frågan: Hur garanterar vi rätten till kunskap i en tid när kampen om fakta och sanning blivit en politisk konfliktyta?
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Bjereld, Ulf, 1957, et al.
(författare)
-
Varför vetenskap? Om vikten av problem och teori i forskningsprocessen
- 2018
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad kännetecknar den goda vetenskapen? Vad ska vi ha vetenskap och vetenskapligt tänkande till? Denna bok handlar om vetenskapens centrala principer. Författarna visar att grunden för vetenskapen och synen på dess uppgifter i allt väsentligt är gemensam för olika vetenskapsområden, som naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. Forskningsprocessens olika element och funktioner diskuteras och författarna argumenterar för att forskningsproblemet, och hur man konstruerar det, är av avgörande betydelse för att hel heten skall fungera. Varför vetenskap? riktar sig till studenter inom alla discipliner på universitet och högskola, men kan även läsas av andra som intresserar sig för vetenskapligt arbete och vetenskapliga principer. Syftet är att lyfta fram det som högre utbildning, i motsats till andra utbildningsformer, kan bidra med: det vetenskapliga förhållningssättet. Författarna pläderar för den fria forskningen, för att etiska frågor hålls levande och för att vetenskapens villkor i samhället tillvaratas. Demokratins utveckling och fortlevnad kräver en vital diskussion kring vetenskapens roll i samhället.
|
|
| 10. |
|
|
