| 51. |
-
Fjärde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning : Tala, lyssna, skriva, läsa, lära – modersmåls-ndervisning i ett nordiskt perspektiv, Umeå 16–17 november 2006
- 2007
-
Proceedings (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Temat för konferensen i Umeå var ”Tala, lyssna, skriva, läsa, lära – modersmålsundervisning i ett nordiskt perspektiv”. De inledande fem honnörsorden i rubriken var inte tänkta som ett eko ur det förflutna, det vill säga från momentsplittringen i de gamla Lgr 69 och Lgy 70, utan fick ge namn åt parallella sessioner där svenskämnets helhet var en självklar utgångspunkt. Forskning om elevers språkutveckling i vid mening stimuleras av en vidare didaktisk syn som inte begränsas till enbart modersmålsundervisning. Forskning om hur man talar, lyssnar, läser och skriver i inlärningssituationer är något vi vill tro kan komma all undervisning till del.Det finns en risk med att sätta ’språkutveckling’ i fokus, som om studier inom fältet Svenska med didaktisk inriktning vore renodlat språkinriktade. Så är det inte. Forskning om hur skönlitteratur, och andra kommunikationsformer, kommer in i klassrummet är ett centralt forskningsområde som Nätverket vill stödja, vilket läsaren av denna konferensvolym kommer att upptäcka. Rapporter från projektet ”Den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning” liksom samtal om framtida möjliga projekt var uppskattade inslag i konferensen. Svenska är det största ämnet i skolan, med vilka mått man än mäter och vilka aspekter man än betonar. I skolämnet Svenska ingår språk- och litteraturstudier. En lektor och lärarutbildare har än så länge normalt bara fördjupad kompetens i en av ämnets delar. Framväxten av forskarutbildning inom Svenska med didaktisk inriktning innebär på sikt en dubblering av kompetensen. Glädjande nog deltog flera doktorander och disputerade inom fältet Svenska med didaktisk inriktning i konferensen, vilket också avspeglas i denna volym.Ett utvecklat samarbete mellan universitetsämnena nordiska språk och litteraturvetenskap samt med Lärarutbildningen är en självklar förutsättning för utbildning av kvalificerade svensklärare. Vid Umeå universitet studeras nordiska språk och litteraturvetenskap vid en och samma institution, en lösning som bidragit till ett fördjupat samarbete i lärarutbildningen. Representanter från lärarutbildning, litteraturvetenskap och nordiska språk ingår också i ledningsgruppen för Nätverket, vilket bidragit till att arbetet med konferensen och konferensvolymen varit stimulerande och verklighetsförankrat.Svenskämnets storlek och betydelse gör att behovet av forskning inom både ungdomsskola, lärarutbildningar och andra inlärningssituationer är mycket stort. Nätverkets konferenser ska stimulera till adekvat forskning inom området och vara en naturlig mötesplats för forskare att presentera sina rön. Med konferensvolymen från Smdi:s fjärde konferens tar vi ännu ett steg framåt. Plenarföredragen får inleda volymen, varefter sektionsföredragen kommer i bokstavsordning.
|
|
| 52. |
-
Folkbildning - samtidig eller tidlös? : Om innebörder över tid
- 2005
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När författarna till denna antologi inbjöds att medverka formulerades temat Folkbildning – samtidig eller tidlös? Någon ytterligare vägledning eller styrning gavs inte. Artiklarna är således författarnas fria tolkning av temat. Detta resulterade i en rikhaltig blandning av perspektiv och empirisk förankring i olika folkbildningssammanhang i skilda tider. Som redaktörer har vi sökt en röd tråd som löper genom artiklarna. Vi har funnit att de sammantaget handlar om folkbildningens innebörder insatta i olika tidsmässiga sammanhang. Antologins undertitel blev därför Om innebörder över tid. Ett par författare har tagit utgångspunkt i historien, andra i samtida folkbildning och ett par författare tar utgångspunkt i framtiden. Flera författare analyserar folkbildningens relevans under en längre tidsperiod. Olika begrepp eller talet om folkbildning står i centrum i flera artiklar.Det är således spännande att konstatera att antologin som helhet ger en aspektrik bild av folkbildning som ett barn av sin samtid. Parallellt ges olika tolkningar av tidlösa kännetecken som författarna spårar trots genomgripande förändringar både inom och utanför folkbildningen. En övergripande slutsats är således att temats ”eller” får formuleras om till ett ”och” – folkbildning kan förstås både som ett samtida och som ett tidlöst fenomen. Men sambanden mellan det tidsbundna och det tidlösa är både komplexa och varierande beroende på sammanhang och valet av utsiktspunkt.Vi har valt att i huvudsak följa tidsaxeln i antologins disposition och har därför delat in de sexton artiklarna under följande fem avdelningar:Folkbildningens innebörder i backspegelnPerspektiv på folkbildning i samtidenFramtiden som utmaningFolkbildningens relevans över tidFolkbildning som idé och begreppDet betyder inte att varje artikel entydigt kan placeras i en viss avdelning. Vår ambition är dock att strukturen ska hjälpa läsaren att fåöverblick över antologins mångfacetterade innehåll. Varje författare ansvarar själv för innehållet i sin artikel. Vår förhoppning är att antologin skall inspirera till fortsatt forskning, finna vägen in i undervisning och olika lärtillfällen inom universitet och folkbildning och sist men inte minst stimulera debatten om folkbildningens innebörder.
|
|
| 53. |
|
|
| 54. |
- Gustafsson, Per E, 1981-
(författare)
-
Psychosocial Stress, Mental Health and Salivary Cortisol in Children and Adolescents
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stressful experiences and conditions in childhood influence the health and well-being of the growing individual, and can also confer a long-lasting impact into adult life. Delineating the social, mental and biological aspects of stress in children and adolescents is therefore of great concern for human beings. Despite these notions, much knowledge is lacking regarding stress in childhood.This thesis aimed at examining diverse aspects of stress in children and adolescents: associations between social conditions, traumatic life events, mental health, and salivary cortisol as a measure of the activity of a major physiological stress system. Cross-sectional samples included two non-clinical samples of school-aged children (N=240-336) and adolescents (N =400), and two clinical samples of children with obsessive-compulsive disorder (OCD) (N =23) and adolescents who had experienced childhood abuse (N =15). Main measures were salivary cortisol sampled three times a day, and questionnaires to teachers, parents and children with questions about each child’s mental health, traumatic life events and about the socioeconomic situation of the parents.The main findings include observation of 1) higher cortisol levels in children with a moderate level of psychosocial burden (low socioeconomic status, immigrant family, social impairment of mental health problems), 2) higher cortisol levels in children with OCD who also displayed a tendency to decreasing cortisol in the face of an acute stressor, and 3) cortisol was positively related to mental health problems in abused adolescents. Furthermore, the deleterious effect of 4) traumatic events involving a social dimension, interpersonal traumas, and 5) cumulative traumatic events, polytraumatization, on the mental health of children and adolescents was indicated.The findings are discussed with respect to the complex interactions between social, mental and biological aspects of children and adolescents. The consequences of adverse experiences in childhood may represent pathways to future health problems. Consideration of the social circumstances in childhood might in the future guide public health policies and the identification of target groups for preventive interventions as well as leading to improvements in treatment for children exposed to severe stress.
|
|
| 55. |
- Hansen, Peo, 1966-
(författare)
-
Europeans only? : essays on identity politics and the European Union
- 2000
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The chief preoccupation of the dissertation revolves around the European Union's project of calling forth a collective sense of "European identity" amongst people in the Union. It focuses specifically on how the European Union's identity politics plays out once the ethnic minorities with immigrant background now living in the Union are brought into view. The main purpose can be described as twofold; involving, firstly, a mapping and examination of how the EU construes and defines the identity it seeks to mobilize, and, secondly, a thorough discussion of the types of consequences or implications that stem from this endeavour.In demonstrating the strong tendency on part of the EU to articulate a common identity for the Union in ethno-cultural terms — whereby the EU is conceived as primarily a cultural community whose members are said to share the same origin, cultural heritage, religion and history — the study goes to great length in discussing the excluding implications that an ethno-cultural identity politics gives rise to. The dissertation argues that such an ethno-cultural disposition partly must be seen in light of the European Union's gradual adjustment to a largely neoliberal order; an order which has worked restraining on the feasibility of a social and political articulation of identity and citizenship in the Union.An introductory chapter outlines the discourse theoretical approach which guides the analyses in five essays. The essays mainly explore how the European Union's discourse on identity manifests in various policy areas - immigration, citizenship and education - all of which in one way or another address the issues of culture, the multicultural society, ethnic exclusion, racism and the situation for ethnic minorities and migrants. The complex of problems concerning ethnic, cultural and social exclusion in today's European Union thus constitutes a central theme engaged with throughout the dissertation.
|
|
| 56. |
- Holmer, Hampus, et al.
(författare)
-
Nu ses en ljusnande framtid för socialmedicinen
- 2020
-
Ingår i: Läkartidningen. - : Läkartidningen Förlag. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 117:46-47, s. 1508-1509
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 57. |
- Holmlid, Stefan, 1968-, et al.
(författare)
-
Insatsernas spridning
- 2021. - 1
-
Ingår i: Idrottens kraft?. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144136851 ; , s. 149-173
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 58. |
|
|
| 59. |
|
|
| 60. |
|
|
