| 21. |
-
Generationsmålet - kontroverser kring klimat och konsumtion
- 2013
-
Samlingsverk (redaktörskap) (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det svenska miljöpolitiska generationsmålet går ut på att ”till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser”. Det är ett ambitiöst mål med tanke på de enorma, ännu olösta, miljöproblem som mänskligheten står inför: klimatförändringar, miljögifter, biologisk utarmning. Målet antogs ursprungligen av riksdagen år 1999 och samlar hela den svenska miljöpolitiken kring en gemensam inriktning. Den nuvarande formuleringen av målet antogs år 2010. Då tillkom dels det internationella perspektivet – problemen får inte lösas på hemmaplan till priset av ökad miljöförstöring någon annanstans – och dels ett uttalat konsumtionsperspektiv. Miljöpolitiken ska, enligt målet, inriktas så att ”konsumtionsmönstren för varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt”. Frågan är då vilka förändringar i svenskarnas konsumtionsvanor som krävs för att, inom en generation, uppnå ”ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta”. Och hur dessa nödvändiga förändringar kan åstadkommas. Den här boken handlar om sambandet mellan klimatpåverkan och konsumtion. Begränsad klimatpåverkan är ett av sexton miljömål som ingår i det övergripande generationsmålet. Sverige ska verka för att halten av växthusgaser i atmosfären ”stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig”. I praktiken innebär det att den globala årsmedeltemperaturen inte får stiga med mer än två grader jämfört med förindustriell tid. Detta är förstås inte något som Sverige, lika lite som något annat land, kan åstadkomma på egen hand. Det kräver internationellt samarbete och avtal som omfattar alla länder. Att verka för ett effektivt globalt klimatavtal är därmed en viktig del i strategin för att uppnå generationsmålet på detta område. Men i klimatmålet ingår också ett mål för de svenska utsläppen: år 2050 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp alls av växthusgaser till atmosfären. Hur kan detta mål uppnås? Enligt den officiella statistiken har de svenska utsläppen av växthusgaser minskat med 20 procent sedan 1990. Men frågan är om siffrorna är rättvisande. Statistiken bygger på att man mäter de utsläpp som uppstår inom landets gränser – vid uppvärmning av bostäder och lokaler, transporter och produktion av varor och tjänster. Men därmed bortser man ifrån att mycket av det som konsumeras i Sverige är tillverkat i andra länder, och att mycket av det som produceras går på export. Detta är svårt att förena med såväl generationsmålets fokus på hållbara konsumtionsmönster som kravet på att inte orsaka ökade miljöproblem utanför Sveriges gränser. I kapitel 1 i denna bok, ”Slänger vi skräpet till grannen?”, diskuterar Annika Carlsson-Kanyama och Astrid Kander denna problematik, och jämför fördelar och nackdelar med några olika metoder för att mäta och redovisa nationella växthusgasutsläpp. Carlsson-Kanyama och Kander skriver utifrån helt olika utgångspunkter. Carlsson-Kanyama förespråkar ett konsumtionsbaserat mått, vilket innebär att de svenska utsläppen blir betydligt högre än enligt den officiella statistiken. Kander däremot har kritiserat konsumtionsbaserade mått för att de inte ger länder incitament att investera i energi- och koldioxideffektiv teknik i exportsektorn, och har utvecklat ett nytt mått som tar hänsyn till både konsumtionens nivå och sammansättning och koldioxidintensiteten i exportproduktionen. Med detta mått blir de svenska koldioxidutsläppen mindre än hälften så stora som med ett traditionellt konsumtionsbaserat mått. Författarna försöker bena ut vari åsiktsskillnaderna består, varför resultaten blir så olika, och vilka krav ett lämpligt mått på ett lands klimatpåverkan bör uppfylla. Den gemensamma slutsatsen är att olika mått fångar olika aspekter av ansvaret för klimatåtgärder, och att det därför är önskvärt att länder ger en fullödig redovisning av såväl utsläppen inom landets gränser som effekterna i andra länder av den egna exporten och importen. En annan central fråga när det gäller att formulera nationella klimatmål är hur ansvaret för att motverka globala klimatförändringar ska fördelas mellan världens länder. Ska varje land ta ansvar för att minska sin nuvarande klimatpåverkan, eller har länder också ett ansvar för de utsläpp som de historiskt sett gjort sig skyldiga till? I kapitel 2, ”Har vi en klimatskuld?”, diskuterar Magnus Jiborn, Håkan Pihl och Erik Wengström, argumentet att kostnaderna för klimatåtgärder bör fördelas utifrån länders historiska ansvar för de utsläpp som orsakar den globala uppvärmningen. Det är ett argument med stor potentiell betydelse för internationella klimatförhandlingar. Om en historisk klimatskuld accepteras som grund för bördefördelningen innebär det en skärpning av kraven på de etablerade industriländerna som har haft höga utsläpp i decennier, medan trycket på nya industriländer som Kina, som nu i rasande takt ökar sina utsläpp, minskar i motsvarande grad. Argumentet vilar på förutsättningen att industriländernas historiska utsläpp av koldioxid har försämrat förutsättningarna för fattiga länders ekonomiska utveckling idag. Men detta är långtifrån självklart, menar kapitelförfattarna. Utsläpp av växthusgaser är vad ekonomer kallar en negativ externalitet, en dold kostnad som inte betalas av dem som medverkar i en ekonomisk transaktion utan drabbar hela kollektivet. Men utsläppen är en följd av en industriell utveckling som också genererat positiva externaliteter, såsom ny teknik, ökade kunskaper och institutionella innovationer. Många av dessa kan även utvecklingsländerna dra nytta av för att påskynda sin väg mot ökad välfärd. Dagens utvecklingsländer har, delvis av detta skäl, betydligt högre tillväxttal än vad de etablerade industriländerna haft. Det är en öppen fråga, menar kapitelförfattarna, om utvecklingsländerna, allt sammantaget, gynnats eller missgynnats av den fossilbränsleeldade industriella revolution som ägt rum i de gamla industriländerna. Kapitel 3 fokuserar på en helt annan frågeställning. Om människors konsumtionsvanor måste förändras för att minska miljöbelastningen, hur ska detta gå till? Vem har makt att styra konsumtionen? Kapitelförfattarna – Kirsten Gram-Hanssen, Oksana Mont och Leos Müller – angriper frågan ur ett historiskt perspektiv. Utifrån tre historiska exempel på stora förändringar av människors konsumtionsmönster – den storskaliga introduktionen av exotiska kolonialvaror som kaffe, te, socker och bomull i 1700-talets Europa, införandet av gemensamma tvättstugor i svenska flerbostadshus på 1900-talet och de senaste decenniernas dator- och IT-revolution – diskuterar de vad som driver konsumtionsförändringar och vilka möjligheter stater har att styra konsumtionen i en riktning som, av olika skäl, anses önskvärd. Det finns, menar författarna, både likheter och skillnader mellan dagens behov av en genomgripande förändring av våra konsumtionsmönster och de historiska exempel på konsumtionsförändringar som lyfts fram i kapitlet. Därför finns det också lärdomar att dra när det gäller konsumtionens drivkrafter och vilka medel som kan vara effektiva för att påverka konsumtionsmönstren. En slutsats är att staten historiskt sett har spelat en viktig roll för att forma och främja nya konsumtionsvanor, och att staten, även när det gäller generationsmålets vision om en hållbar konsumtion, måste inta en ledande roll genom att skapa samhälleliga strukturer som främjar miljömässigt hållbara livsstilar. Men även om staten har en viktig roll att spela är det ytterst individer som väljer hur, vad och i vilken omfattning de konsumerar. En genomgripande förändring av samhällets konsumtionsmönster förutsätter att det finns individer som är villiga att ändra sina vanor, välja annorlunda eller – eventuellt – acceptera att konsumera mindre. Kapitel 4, ”Frivillig enkelhet – ett hållbart sätt att ta samhällsansvar?”, fokuserar på en grupp människor som valt att gå ner i materiell levnadsstandard – och ofta även i arbetstid – dels för att minska sin miljöbelastning, dels för att undvika stress och öka sin livskvalitet på andra sätt än genom konsumtion. Författarna till kapitlet – Annika Carlsson-Kanyama, Mikael Klintman och Oksana Mont – har intervjuat personer från tolv hushåll som valt att leva i frivillig enkelhet, och beskriver motiven och drivkrafterna bakom besluten, men också de hinder man upplever i vardagen då man lever frivilligt enkelt. Författarna undersöker också om beslutet att leva materiellt enklare faktiskt leder till reellt minskad miljöpåverkan. Kapitlet tar avstamp i en evolutionär teori om social motivation som drivkraft för konsumtion: vi konsumerar inte enbart, eller ens primärt, för att tillfredsställa biologiska behov, utan framför allt som en del i ett socialt spel, som ett sätt att skapa identitet och få bekräftelse och status i ett socialt sammanhang. Intervjuerna stödjer tesen att detta även gäller för människor som valt att leva frivilligt enkelt – de har bara sökt andra vägar att delta i det sociala spelet, till exempel genom att prioritetera kvalitet framför kvantitet och saker som kräver tid, kunskap och skicklighet framför sådant som kan massproduceras och köpas på varuhus. Beslutet att leva frivilligt enkelt är individuellt, och de personer som valt denna väg har gjort det av många olika skäl. Miljöhänsyn är ett framträdande motiv, men inte det enda. Men man kan ändå fråga sig om det vore önskvärt att fler av oss
|
|
| 22. |
- Gentvilaite, Ruta, et al.
(författare)
-
The Role of Energy Quality in Shaping Long-Term Energy Intensity in Europe
- 2015
-
Ingår i: Energies. - : MDPI AG. - 1996-1073. ; 8:1, s. 133-153
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- On the European aggregate level there is an inverted-U curve for long-term energy intensity. In the 19th century aggregate European energy intensity rose, followed by a declining trend during the 20th century. This article discusses the possible explanations for the declining trend during the 20th century and explores the role of energy quality as expressed in energy prices. For the first time a complete set of national energy retail prices covering two centuries has been constructed and used for Britain, while the energy price data previously available for Sweden until 2000 has been updated to 2009. This allows us to explore the role of energy quality in shaping long-term energy intensity. We find no relation between energy quality and energy intensity in the 19th century, while energy quality may have stimulated the declining energy intensity in Europe over the 20th century, but is not the sole or even main reason for the decline. Rather, increased economic efficiency in the use of energy services seems to have been the main driver for the decline after 1970, presumably driven by the information and communication technology.
|
|
| 23. |
- Granér, Staffan, et al.
(författare)
-
HT Forum : Miljöns historia
- 2011
-
Ingår i: Historisk Tidsskrift. - 0018-263X .- 1504-2944. ; 131:1, s. 64-84
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
- Henriques, Sofia, et al.
(författare)
-
The modest environmental relief resulting from the transition to the service economy
- 2010
-
Ingår i: Ecological Economics. - : Elsevier BV. - 0921-8009. ; 70:2, s. 271-282
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A service transition is supposed to lead to the decline of energy intensity (energy/GDP). We argue that this interpretation is overly optimistic because the shift to a service economy is somewhat of an illusion in terms of real production. Several recent studies of structural effects on energy intensity have made the error of using sector shares in current prices, combined with GDP in constant prices, which is inconsistent and ignores the different behaviour of prices across sectors. We use the more correct method of sector shares in constant prices, and make an attempt to single out the effect from the real service transition by using two complementary methods: shift share analyses in current and constant prices, and Logarithmic Mean Divisia Index (LMDI) for 10 developed and 3 emerging economies. A service transition is rather modest in real terms. The major driver of the decline in energy intensity rests within the manufacturing sector. Meanwhile, the transition to a service sector had a small downward impact on energy intensity in 7 of the developed countries (and no impact in the others). For emerging economies like Brazil, Mexico and India, it is the residential sector that drives energy intensity down because of the declining share of this sector as the formal economy grows, and as a consequence of switching to more efficient fuels.
|
|
| 26. |
- Jakob, Michael, et al.
(författare)
-
How trade policy can support the climate agenda
- 2022
-
Ingår i: Science (New York, N.Y.). - : American Association for the Advancement of Science (AAAS). - 1095-9203 .- 0036-8075. ; 376:6600, s. 1401-1404
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Economic analysis has produced ample insights on how international trade and climate policy interact. Trade presents both opportunities and obstacles, and invites the question of how domestic climate policies can be effective in a global economy integrated through international trade. Particularly problematic is the potential relocation of production to regions with low climate standards. Measures to level the playing field, such as border carbon adjustments (BCAs), may be justified for specific emissions-intensive and trade-exposed sectors but need to be well-targeted, carefully navigating tensions that can arise between the desire to respect global trade rules and the need to elaborate and implement effective national climate policies. The conformity of specific trade measures with international trade and climate change law is not entirely clear. Yet, clarity is needed to ensure that the industry actors affected will find the rules predictable and be able to adhere to them.
|
|
| 27. |
- Jiborn, Magnus, et al.
(författare)
-
Consumption versus Technology: Drivers of Global Carbon Emissions 2000–2014
- 2020
-
Ingår i: Energies. - : MDPI AG. - 1996-1073. ; 13:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study utilizes recently published environmental extensions to the World Input–Output Database (WIOD) to compare production-based, consumption-based and technology-adjusted carbon emissions for 44 countries and country groups for the period 2000 to 2014. Results show some significant shifts in global emission trends compared to similar studies of the period before 2009. For 20 European Union (EU) countries and the US, emissions decreased over the period regardless of measure, and the same was true for the EU. Since GDP grew in 18 of these countries, the results provide unambiguous evidence for absolute, albeit modest, decoupling of economic growth from carbon emissions. The large increase in global emissions that nevertheless occurred during the period was driven almost entirely by increasing consumption in China and developing countries.
|
|
| 28. |
- Jiborn, Magnus, et al.
(författare)
-
Decoupling or delusion? Measuring emissions displacement in foreign trade
- 2018
-
Ingår i: Global Environmental Change. - : Elsevier BV. - 0959-3780. ; 49, s. 27-34
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In a world where climate goals are global but action remains firmly in the hands of states, reliable methods are needed to ensure that emissions reductions on a national level are not offset by carbon leakage. Appropriate indicators are needed to help policy makers set accurate targets for the carbon balance of their foreign trade and monitor the development of trade in a meaningful way. This paper proposes a new displacement indicator – the technology adjusted balance of emissions embodied in trade – that improves on existing ideas by separating out the effects of scale and composition of trade from the effects of different technologies and energy systems. The new indicator is calculated for Swedish and UK trade from 1995 to 2009, a period when both countries have reported decreasing territorial emissions together with sustained economic growth. One key finding is that, for both countries, outsourcing of emissions is less serious than what conventional analysis of emissions embodied in trade suggests. For Sweden, the technology adjusted balance of emissions embodied in trade is positive throughout the studied period, implying that its exports reduce emissions abroad more than what is generated by its imports. However, we also find that both countries have changed the composition of their imports and exports during this period: imports have become more carbon intensive and, exports less so, compared to the world economy at large.
|
|
| 29. |
- Jiborn, Magnus, et al.
(författare)
-
Har vi en klimatskuld?
- 2013
-
Ingår i: Generationsmålet. - 9789175042626 ; , s. 35-63
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 30. |
- Kaijser, Arne, et al.
(författare)
-
Framtida energiomställningar i historiskt perspektiv
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ör att kunna begränsa temperaturökningen till högst två grader över förindustriell nivå behöver de globala utsläppen kulminera före år 2020 och halveras till år 2050 relativt 1990 års nivå. Det betyder att de utvecklade länderna i Europa och Nordamerika behöver minska sina utsläpp med minst 80 procent till år 2050. En sådan radikal minskning innebär i praktiken att vi måste göra en samhällsomställning till en ekonomi som bygger på fossilfri energitillförsel och fossilfri produktion. Stora omvandlingar av samhällsekonomin har hänt förut, t.ex. i samband med industrialismens genombrott. Men vad är möjligt att klara av i form av omställning av framtida energisystem och långlivade infrastrukturer? Hur snabbt kan en framtida samhällsomställning till låga utsläpp ske? Vilka drivkrafter och hinder finns det för en klimatomställning? Vetenskapliga synteser, t.ex. ”Scientific perspectives after Copenhagen” har dragit slutsatsen att det finns tekniska begränsningar med att ställa om samhället snabbt. En omställningstakt på över 4 procent per år har bedömts vara praktiskt svårgenomfört med tanke på livslängden hos energi- och industrianläggningar samt transportinfrastrukturer liksom de stora nyinvesteringar och kostnader som en så snabb omställning skulle innebära.Dessa utgångspunkter för vad som krävs för att klara tvågradersmålet har intresserat Naturvårdsverket att låta forskare syntetisera aktuell forskningskunskap om historiska samhällsomställningar och dra slutsatser om möjligheten för en framtida omställning till mycket låga växthusgasutsläpp. Föreliggande studie analysererar ett antal genomgripande förändringar sedan 1800-talets mitt under den första, andra och tredje industriella revolutionen och för en avslutande diskussion om möjligheter och utmaningar för att lyckas med en klimatomställning. Studien har finansierats av Naturvårdsverkets forskningsanslag och utförts av Professor Arne Kaijser vid Institutionen för filosofi och teknikhistoria på Kungliga Tekniska Högskolan samt av Professor Astrid Kander vid Ekonomisk-historiska institutionen på Lunds Universitet. Innehållet i rapporten och de slutsatser som dras där står forskarna fullt ut själva för.
|
|
