| 1. |
- Sätre Åhlander, Ann-Mari, 1957-, et al.
(author)
-
Från reserv till reserv. Genusaspekter på den regionala arbetsmarknadspolitiken.
- 2008
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I Sverige har vid olika tidpunkter lanserats satsningar för att skapa förutsättningar för en mer jämställd arbetsmarknad. Både politik och arbetsmarknad har genomgått betydande förändringar, något som i denna rapport studeras på regional nivå utifrån ett genusperspektiv. Studien placeras i skärningspunkten mellan arbetsmarknadspolitik, jämställdhetspolitik och regionalpolitik. Arbetsmarknadspolitiken har länge varit ett av de starkaste medlen för att uppnå målen med jämställdhetspolitiken. I den här rapporten undersöks den del av arbetsmarknadspolitiken som samverkar med den regionala utvecklingspolitiken och hur den utformas i relation till de jämställdhetspolitiska målen. Rapportens huvudsyfte är att utifrån två tidsbilder diskutera möjligheter och problem som är förknippade med den politik som uppmuntrar och stimulerar kvinnor att övergå från hemarbete till lönearbete, respektive från lönearbete till företagande. Genom två nedslag i tiden i Jämtlands län illustreras en förskjutning i den politiska retoriken från lönearbete till företagande som avspeglas i olika arbetsmarknadssatsningar för att öka kvinnors förankring på arbetsmarknaden. Med en maktordning som underordnar kvinnor återkommer ett synsätt som leder till att politiska åtgärder gång på gång utformas utifrån synen på kvinnors arbetskraft som en reserv.
|
|
| 2. |
- Mannberg, Andrea, et al.
(author)
-
Påverkar skatteundantag hushållens benägenhet att köpa miljöbilar? En studie av Stockholms trängselskatt
- 2015
-
In: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 43:1, s. 32-39
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Sedan januari 2006 är in- och ut-passage genom tullarna i Stockholm belagt med en avgift för bilister. Som ett led i riksdagens mål att helt eliminera utsläppen av växthusgaser 2050 och ha en bilpark oberoende av fossila bränslen 2030 (Regeringens proposition 2008/09:162) undantogs sk miljöbilar från trängselskatten mellan 2006 och 2009. I denna studie har vi undersökt om undantaget av miljöbilar från trängselskatten i Stockholm påverkade sannolikheten att köpa etanolbil (E85). Våra resultat visar att undantaget för etanolbilar i trängselskatten hade en signifikant effekt på etanolbilsförsäljningeni Stockholm.
|
|
| 3. |
- Westin, Lars, Professor, 1953-
(author)
-
Unga kvinnor i Luleå
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Luleå kommun har i förhållande till många jämförbara kommuner en låg andel kvinnor i befolkningen. Så har det varit under relativt lång tid. Det gäller även Norrbotten generellt i förhållande till andra län i Sverige. Luleå kan jämföras med Linköping. Båda städerna har i förhållande till sin befolkning en relativt hög andel män. Båda har universitet som signalerar en teknisk profil. Totalt sett är däremot inte LTU ett universitet med en starkt manlig studentgrupp. Endast en tredjedel av studenterna läser teknik och könsfördelningen bland studenterna på LTU är jämn.Den största enskilda mantalsskrivna åldersgruppen med kvinnor Luleå var 2016 de som är 23 år. Det är en i Sverige stor åldersgrupp och i den åldersgruppen fanns även betydlig fler män i kommunen. I åldrarna mellan 40 och 60 år råder huvudsakligen balans mellan könen medan andelen kvinnor är som störst efter sjuttioårsåldern. Framförallt är Luleå underrepresenterat med kvinnor i åldrarna 25 till 40 år. Det pekar på att fokus när det gäller åtgärder för att skapa ökad balans mellan män och kvinnor i Luleå bör riktas mot åtgärder som ökar möjligheten för familjebildande par, att efter studietiden bli delaktiga i och känna sig attraherade av Luleås bostads-, arbets-, kultur- och fritidsmarknader.En åtgärd för att åstadkomma det kan vara att öka rörligheten på arbets- och bostadsmarknaderna, öka risktagande och stärka entreprenörskapet bland de relativt stora kohorterna av invånare i medelåldern i Luleå. Det kan öppna upp för de yngre att komma in på arbets- och bostadsmarkanerna.Luleå bör framförallt sträva efter att växa snabbare och nå 100 000 invånare. Med ökat byggande blir det lättare för yngre att etablera sig och för äldre att söka nya utmaningar. I ett tillväxtprogram för kommunen bör andelen kvinnor växa snabbare än andelen män. Endast genom att sätta explicita delmål för detta kan hinder och flaskhalsar för att nå målet identifieras.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Klepke, Birgita, Professor
(author)
-
Kan hela landet leva?
- 2001
-
In: Befolkning. - Västerås : Svenska kommunförbundet. - 9170999716 ; , s. 10-11
-
Book chapter (pop. science, debate, etc.)abstract
- Befolkningsfrågan handlar inte längre primärt om "stad eller land" utan om "hur många städer- och var". All landsbygd ingår i och är beroende av en eller flera stadsregioner. Tillgängligheten till städerna avgör nivån på service, inkomstutveckling och ekonomiska risker för de allra flesta i glesbygden. Om uttrycket "Hela Sverige ska leva" innebär att det ska bo människor inom till exempel varje kvadratkilometer har hela landet egentligen aldrig "levt". Sådana målsättningar leder till resonemang som varken är fruktbara eller rimliga. Felet är inte att man har en politisk uppfattning om befolkningens fördelning över landet. Problemet är att vi inte kan utvärdera om vi närmar oss eller avlägsnar oss från målet som det är formulerat idag. Därmed kan vi inte heller bedöma politikens kostnader och intäkter.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Schierup, Carl-Ulrik, 1948-, et al.
(author)
-
Migration : ett hot mot välfärden?
- 2018. - 1
-
In: Nation i ombildning. - Stockholm : Boréa Bokförlag. - 9789189140950 ; , s. 31-77
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Den svenska samhällsekonomiska modellensupplösning under 2000-talet har följts av en djup politisk kris. Det är enkris som har tagits till intäkt för den upprepade berättelsen om liberalt präglad invandrings- och mångfaldspolitik som misslyckat experiment. Författarna ifrågasätter denna berättelse genom attvända på argumentet om det negativa förhållandet mellan migrationoch välfärdsstatlig solidaritet. De hävdar således att det främst är deneuropeiska och svenska åtstramningspolitiken som sedan tidigt 90-talhar undergrävt samhällets socialpolitiska integrationspotential, skapat fördjupade etniskt präglade klasskillnader, permanentat social exkluderingav stora befolkningsgrupper från sociala och medborgerliga rättigheter,samt i sin konsekvens medfört bristande solidaritet kring välfärdsstatens institutioner.
|
|
| 10. |
|
|
