| 1. |
- Eklund, Johan, 1977-, et al.
(author)
-
Högskola i otakt
- 2017
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Sverige har aldrig haft så många högutbildade i arbetskraften som idag, men arbetsmarknaden fungerar allt sämre. Frågan är vilka ekonomiska utfall högskoleexpansionen har bidragit till.Slutsatser är att högre utbildning i Sverige inte främjar ekonomisk utveckling och välfärd. Det som bestämmer studenternas val och lärosätenas utformning av utbildningar anpassas inte efter behoven på arbetsmarknaden.Utbildning är kostnadsfri för studerande och finansieras via skatteuttag, samtidigt som utbildningspremien och den privatekonomiska avkastningen, tillhör världens lägsta.Detta bidrar inte till att lösa matchningsproblem på arbetsmarknaden. Istället finns en risk att utbildning ses som konsumtion snarare än investering i kunskap.Resultatet riskerar bli en högskola som går i otakt med det omgivande samhället och framförallt näringslivet.
|
|
| 2. |
- Panican, Alexandru, et al.
(author)
-
Ungdomars övergång från skola till arbetsliv - aktuella utmaningar och lokala erfarenheter
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I denna forskningsrapport presenteras studier som berör ungdomars arbetsmarknadsetablering. Stor uppmärksamhet ägnas offentliga regelverk och insatser som görs för att underlätta för unga individer att fullborda en gymnasieutbildning respektive att ta steget från skola till arbetsliv. Den nationella problembilden speglas och fördjupas via erfarenheter från tio olika kommuner. Sammantaget visar undersökningarna rörande synen på IV och lärlingsutbildning, arbetsmarknadspolitiska ungdomsinsatser och det kommunala informations- och uppföljningsansvaret, att kommunerna har mycket olika ingångar och arbetssätt. Synsätten hos de ansvariga tjänstemännen är också mycket varierande. En huvudförklaring till detta är oklarheten i de statliga regelverken. Vad ska göras inom ramen för IV? Vilken roll kan lärlingsutbildningen spela och var ligger huvudansvaret för att förverkliga en lärlingsutbildning? Vilken roll ska kommunerna spela efter jobbgarantins införande? Hur ska informationsansvaret gällande ungdomar under 20 år som inte fullföljt gymnasieskolan tolkas? Genomgångarna visar att de olika stödinsatserna för socialt sårbara ungdomar bestäms i inte så ringa grad av i vilken kommun de råkar bo.
|
|
| 3. |
- Hedström, Ragnar, 1952-, et al.
(author)
-
Innovationsupphandling och implementering av komplexa signalsystem : arbetsprocesser och verktyg
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Projektets syfte är att identifiera problem och behov som möjliggör att en beställarorganisation uppnår målen för funktionalitet, tid och budget för innovationsupphandling av signalsystem. En litteraturgenomgång och att antal workshops med efterföljande strukturerad analys har genomförts. Spårburen trafik har någon form av styrsystem och säkerhetskoncept där signalsystemet utgör en väsentlig del av säkerheten. Ur ett systemperspektiv är signalsystem en komplex och tekniskt avancerad infrastruktur som behöver behandlas tvärvetenskapligt. Varje delsystem och varje objekt i trafikstyrningssystemet är vanligtvis inte komplicerat i sig självt. Kombinationen av många delsystem och integrationen med övrig infrastruktur skapar en komplex struktur och blir en abstrakt, icke visuell skapelse. För att hantera komplexiteten och närma sig ett hanterbart sätt att identifiera vilka behov som finns för en effektiv och innovativ utveckling av signalsystem gjordes en analys av signalsystem ur ett processperspektiv. Behoven analyserades sedan ur två teoretiska perspektiv – Integrerad Produktutveckling (IPU) och Systems Engineering (SE) som båda innehåller beskrivningar av hur olika aktörer vid produktutveckling bör involveras med avseende på roller och ansvar. Analyserna och resultatet från workshopen identifierade ett antal problemområden som behöver hanteras för att utveckling av signalsystem ska kunna genomföras på ett bättre sätt i framtiden. Flera problemområden finns identifierade i teoretiska beskrivningar för i IPU och SE men de behöver anpassas till beställarorganisationer.
|
|
| 4. |
- Bjerke, Lina, et al.
(author)
-
Arbete och liv på landsbygden : Landsbygdens förutsättningar i kunskapsekonomin
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Ett hållbart samhälle bygger på att resurser används på ett effektivt sätt. En effektiv ekonomi bygger på att olika typer av verksamheter utförs på de platser där de kan utföras på ett effektivt sätt. Vissa platser har bättre förutsättningar för att skapa ekonomiskt välstånd. Både teoretisk och empirisk forskning visar att produktivitet, förnyelse och tillväxt gynnas av den täthet och mångfald som finns i befolkningstäta områden. Detta gäller inte minst för kunskapsintensiva verksamheter, vilka tenderar att koncentreras till urbana miljöer. Syftet med denna studie är att ge en översikt över vilka utvecklingsvägar som finns för landsbygden i en ekonomi som i växande grad koncentreras till kunskapsintensiva verksamheter.Denna studie belyser det faktum att landsbygden, trots urbaniseringskrafter, är en fördelaktig plats för verksamheter som är direkt beroende av fasta naturtillgångar som återfinns utanför urbana miljöer. Landsbygden är således en fördelaktig plats för att bedriva råvaruproduktion, tillverkningsindustri samt för många företag som är inriktade på exportmarknader. Även den småskaliga livsmedelsindustrin och delar av besöksnäringen drar nytta av landsbygdens specifika resurser. Det är främst inom besöksnäring, rekreation och småskalig förädling som man kan se en potential för sysselsättningstillväxt på landsbygden, eftersom stora delar av den storskaliga industriproduktionen fortgående ersätter arbetskraft med kapital och därmed visar på en svag tillväxt i sysselsättning.Både småskalig livsmedelsförädling och besöksnäring är växande branscher i flera landsbygdskommuner, inte minst i fjällvärlden och i kustområdena. Man ser emellertid också att det finns många platser i Götalands och Svealands inland som har en stark livsmedelsproduktion (både storskalig och småskalig) och dessutom har en attraktiv miljö för friluftsliv och därtill kopplad besöksnäring.Avgörande för möjligheterna till ekonomisk tillväxt på landsbygden är att miljön är attraktiv. Viktigt för att skapa en attraktiv miljö är att landskapet är varierat, och för detta förutsätts i många avseenden ett aktivt jordbruk. Jordbruksproduktion är nödvändig för att hålla marken öppen och bidrar till en stor artrikedom och bevarade natur- och kulturmiljöer. Att odlingslandskapet bevaras torde vara av stor vikt för landsbygdens långsiktigt positiva utveckling.En annan förutsättning för att en plats ska visa på en långsiktigt positiv utveckling är att det finns en lokal marknad med stark köpkraft. Denna studie visar att en kommun behöver ha ett lokalt tätortscentrum med minst ca 25 000 invånare för att den förväntade befolkningsutvecklingen ska vara positiv. Närhet till grannkommuner med större tätortscentra inom avstånd som upplevs som pendlingsbara, kan kompensera avsaknaden av egen större tätort.Avsaknad av en köpstark lokalbefolkning kan också kompenseras av en stark besöksnäring, vilken temporärt flyttar den inhemska köpkraften från storstadsregionerna till landsbygden. Ytterligare köpkraft kan också komma från utländska besökare. Det tycks finnas ett ömsesidigt positivt samband mellan besöksnäring och uppkomst av småskaliga lokala produkter i vissa delar av landet. Många sådana produkter har en direkt koppling till det lokala jordbruket, vilket påtalar jordbrukets roll för en levande landsbygd.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
