| 21. |
- Jacobsson, Amanda, et al.
(författare)
-
”Ambulanssjukvården behöver genomgripande förändringar”
- 2021
-
Ingår i: Dagens Medicin. - : Dagens Medicin. - 1402-1943. ; :2021-06-23
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Debattörer från Ambulance health research network vill se en nationell ledningsstruktur, ökad evidens för vården, akademisk kompetens i ledningsfunktioner samt en nationell utbildnings- och kompetensstandard.
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Larsson, Kjell
(författare)
-
Tätare uppdateringar behövs av riktlinjer vid astma och KOL
- 2020
-
Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 117
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Rekommendationer för omhändertagande vid astma och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) uppdateras av Läkemedelsverket cirka vart sjunde år och ligger till grund för diagnostik och behandling framför allt i primärvården. Internationella riktlinjer för omhändertagande av astma (Global initiative for asthma, GINA) och KOL (Global initiative for chronic obstructive lung disease, GOLD) uppdateras årligen för att ny kunskap om behandling snabbt ska nå patienterna.De långa intervallen mellan uppdateringarna innebär att rekommendationerna hinner bli inaktuella innan nästa version publiceras, och Sverige hamnar i otakt med internationella riktlinjer. Farmakologisk behandling uppdateras av regionala läkemedelskommittéer, men rekommendationerna skiljer sig i olika delar av landet och stäms ofta inte av mot internationella riktlinjer, vilket leder till ojämlik behandling över landet. Läkemedelsverkets kunskapsstöd Läkemedelsboken innehöll ett kapitel om astma och KOL där man vid behov kunde uppdatera riktlinjer för primärvården, men detta stöd har lagts ned.Vid astma rekommenderar riktlinjerna kortverkande beta-2-agonister vid behov som enda behandling vid lindrig astma (steg 1) samt som tillägg till underhållsbehandling vid svårare sjukdom vid symtomgenombrott [1]. Som alternativ vid svårare astma (steg 3–5) rekommenderas inhalationssteroider i fast kombination med formoterol (steroid + formoterol) vid behov i stället för kortverkande b2-agonister [1]. Vid lindrig astma ger steroid + formoterol vid behov som enda behandling bättre resultat än endast kortverkande beta-2-agonister vid behov [2-5]. Vidare har steroid + formoterol (inhalerat vid behov) lika god exacerbationsförebyggande effekt som regelbunden behandling med inhalationssteroider och kortverkande beta-2-agonister vid behov trots en betydligt lägre kortisonbelastning [3, 5].I juni 2019 uppdaterades GINA:s astmarekommendationer genomgripande [6]. Här rekommenderas steroid + formoterol vid behov vid alla svårighetsgrader av astma. Kortverkande beta-2-agonister (salbutamol, terbutalin) vid behov är struket som förstahandsalternativ. Data indikerar att endast kortverkande beta-2-agonister vid behov faktiskt ökar risken för svåra exacerbationer och astmarelaterad mortalitet. Genom tillägg av inhalationssteroid till en snabb- och långverkande beta-2-agonist reduceras risken signifikant [6]. Vidare rekommenderas steroid + formoterol vid behov som alternativ till regelbunden behandling med inhalationssteroider på steg 2. Riktlinjerna har redan godkänts i flera länder.Vid KOL-behandling är två viktiga mål att lindra symtom och förebygga exacerbationer. Basbehandlingen för att uppnå detta är långverkande antikolinergika. Tillägg av långverkande beta-2-agonist till långverkande antikolinergika ger ytterligare god effekt på symtom, men en mer blygsam tilläggseffekt på exacerbationer [8]. Vid KOL ges inhalationssteroid i syfte att förebygga exacerbation. Hög nivå av eosinofiler i blod förekommer ofta vid KOL. Nyare forskning visar att blodeosinofili varierar hos patienter med KOL. Inhalationssteroider förebygger exacerbationer mer effektivt hos KOL-patienter med eosinofili, och blodeosinofili kan vägleda den förebyggande behandlingen [9-12]. Kontroll av eosinofiler i blod förespråkas i det senaste GOLD-dokumentet inför val av terapi och nydiagnostiserad KOL. Vid KOL och samtidig eosinofili anges inhalationssteroid + långverkande beta-2-agonist som tänkbart förstahandsalternativ i förebyggande syfte [13].Vi anser att behandling av patienter med astma och/eller KOL i Sverige ska baseras på rekommendationer från Läkemedelverket och att de senaste landvinningarna inom området måste återfinnas i riktlinjerna. Läkemedelsverket bör uppdatera riktlinjerna kontinuerligt, helst årligen. Detta kan göras av en mindre grupp experter genom en begränsad arbetsinsats till låg kostnad. Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Samtliga författare har deltagit i expertgrupp och/eller föreläst/haft utbildningsuppdrag hos företag som verkar inom området.
|
|
| 24. |
- Liljas, Juvas Marianne, et al.
(författare)
-
Högskolan Dalarna och folkskoleseminariets historia - Perspektiv på lärarutbildningen i Falun, ca 1875–1970
- 2023
-
Ingår i: Svenska Historikermötet i Umeå 14–16 juni 2023. - Umeå.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svenska Historikermötet i Umeå 14–16 juni 2023Titel: Högskolan Dalarna och folkskoleseminariets historia – Perspektiv på lärarutbildningen i Falun, ca 1875–1970Den som har inflytande över utformandet av en lärarutbildning och blivande lärares kunskapssyn, kan också komma att påverka framtida generationers sätt att se på samhället och världen (Hartman 2012, Bejerot & Hasselbladh 2020). Vid folkskoleseminariet i Falun bedrevs lärarutbildning från etablerandet 1875 fram till det att verksamheten succesivt övergick i lärarhögskolans regi 1968–70. I en mening sammanfaller dessa nära på hundra år av lärarutbildning därmed också med framväxten av det moderna Sverige.I antologiprojektet ’Högskolan Dalarna och folkskoleseminariets historia’ riktas fokus mot en rad tidigare outforskade aspekter av hur seminarietraditionen, i ett specifikt lokalsamhälle, etableras och förändras under olika tidsperioder. Enligt tidigare forskning hade den 1842 inrättade folkskolan uppgiften att legitimera ett traditionellt, religiöst och auktoritärt samhällssystem (Petterson 1993, Lundahl 2005). Längre fram i tiden, inte minst från sekelskiftet 1900 och framåt, kom folkskolan dock att alltmer betraktas som ett centralt redskap i det moderna samhällets utvecklande av medborgares agens, kvinnlig frigörelse och samhällsutveckling (Linne 1996). Under femton år med start 1864 etablerades i Sverige fem folkskoleseminarier för kvinnor. Först ut var Stockholm och Skara som 1864 ombildades från att utbilda män till att utbilda kvinnor. Därefter etablerades folkskollärarinneseminarier i både Falun och Kalmar år 1875 och fyra år senare följde ett femte i Umeå (Sörensen 1942). Seminarieetableringarna i Falun och övriga orter innebar en ökning i andelen kvinnliga lärare under slutet av 1800-talet och i förlängningen kom den patriarkala skolordningen att utmanas (Florin 1987).Beslutet den 30 april 1875 att anlägga ett folkskoleseminarium i Falun, säger något om behovet av lärare på den svenska landsbygden, men också något om Faluns historiska bakgrund som lärdomsstad (Claesson 2015, Liljas 2019:2021, Ödman 1995). Möjligen finns också lokala och aktörsburna förklaringar till den utpräglat progressiva profil som med tiden kom att växa fram vid folkskoleseminariet i Falun (Linné 1996:2006). I projektets delstudier görs exempel på pregnanta avsteg från folkskolans normer av framträdande lärarutbildare som Valborg Olander och Anna Sörensen. Med utgångspunkt i ett mycket rikt arkivmaterial blir det också möjligt att följa hur de och andra lärarutbildare i valet av uppgifter och utformningen av textnära kommentarer söker påverka de blivande lärarinnorna i deras sätt att se på kunskap, undervisning och lärarskap. Utifrån än mer kritiskt orienterade perspektiv på verksamheten granskas också urvalsprinciperna för rekryteringen av nya lärarinnor och interkulturella aspekter av den faktiska verksamheten.Genom dessa nedslag berörs därmed också hur professionaliseringen av läraryrket tar form i relation till ett bildningsanspråk - vilket ofta tycks gravitera mot medborgerliga och könsutjämnande principer. Under den föreslagna sessionen till historikermötet i Umeå presenteras fem av dessa bidrag:Juvas Marianne Liljas presentation fokuserar på Valborg Olanders (1861-1943) reformerande insatser vid folkskoleseminariet i Falun och har titeln ’’’Det varma hjärtat”: Valborg Olanders pedagogiska arv i Faluseminariets historia’.I presentationen ’Folkskolelärarinneseminarier i Sverige: en jämförelse mellan Falun och Umeå, 1875–1915’ intar Emil Marklund en komparativ ansats. Folkskollärarinneseminariet i Umeå grundades 1879, blott fyra år efter seminariet i Falun. Utifrån rubriken ’Kunskaps- och undervisningsideal i förändring: Pedagogiska examensuppsatser vid Falu folkskoleseminarium 1915–1937’ analyserar Anders Persson de skriftliga kommentarer som dåtidens lärarutbildare lämnar på de blivande lärarinnornas texter.I ´En lärare blir till. Om ideal och normer för blivande lärare på folkskollärarseminariet i Falun år 1876–1909´presenterar Ulrika Norburg exempel på hur rekryteringsprocessen av blivande lärarinnor vid seminariet gick till.Anders Blomqvist presentation ’Perspektiv på seminariet i krigs- och brytningstider 1940–1960: genus, klass och etnicitet’ fokuserar på erfarenheter från Faluseminariet under tiden för Andra världskriget och efterföljande år. Ordförande: Simon Lundberg, Umeå universitet.Discussant: Anna Götlind, Stockholms universitet.
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
- Malmberg Persson, Kärstin, et al.
(författare)
-
När iskanten tog paus i Vimmerby
- 2008
-
Ingår i: Geologiskt forum. ; 15:60, s. 12-15
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Persson, Anders, et al.
(författare)
-
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i högre utbildning och skola
- 2017
-
Ingår i: Vetenskap och beprövad erfarenhet - skola. - 9789198357523
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 2010 stadgar skollagen att ”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”. Skollagen ger i sig ingen ledning till hur dessa begrepp ska tolkas. Uttrycket står på en egen rad i kap 1 §5, som annars handlar om demokrati, mänskliga rättigheter, förhål-landet till religion, med mera. Avsaknaden av precisering av begreppet är problematisk då det är första gången som begreppet vetenskap och beprövad erfarenhet förekommer i skol-lagen.Skolan är inte först ut med att tala om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. En lik-nande paragraf infördes i högskolelagen 1977. En jämförelse mellan hur begreppen tolkats och preciserats visar också att Skolverket lagt sig nära Högskoleverkets formuleringar.Olika inramningar gör dock att vetenskaplig grund kan komma att betyda olika saker inom till exempel högre utbildning och skola. En sådan skillnad kan vara att i högre utbildning har utbildningens innehåll varit viktigast medan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i skolan omfattar mer, och kanske i synnerhet pedagogiken. Det gör, menar vi, att man inte utan vidare kan ta för givet att innebörden i lagtexten är entydig för dem som har att om-sätta det lagen säger i skolans verksamhet. Det kan till och med vara så att skolan borde tolka begreppet och förstå dess användning annorlunda än på andra områden. Krejsler (2013) menar att inom det medicinska fältet har evidensdiskursen sitt ursprung i professionen själv. Den har utvecklats ”underifrån”. Inom skola och socialt arbete, som han undersökt, är det däremot politiker och policy-makers som agerat för att ändra befintliga tillvägagångssätt. Vår hypotes är att det finns en liknande skillnad mellan högre utbildning och skola med avseende på vetenskaplig grund, den förra förefaller ha vuxit ur forskarpraxis, medan den senare mer verkar ha politiken som grund.
|
|
| 30. |
- Persson, Gunnar, et al.
(författare)
-
1 b, urval och representativitet
- 2009
-
Ingår i: Rapport / Naturvårdsverket. - 0282-7298. ; , s. 105-116
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
