| 46141. |
|
|
| 46142. |
|
|
| 46143. |
|
|
| 46144. |
|
|
| 46145. |
- Malmström, Malin, et al.
(författare)
-
Under ytan : Hur går snacket och vem får pengarna II?
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En viktig förutsättning för ett konkurrenskraftigt näringsliv som leder till hållbar tillväxt är att kvinnor och män kan ta del av företagsfrämjande på lika villkor. Då först tar vi vara på den potential som finns i företagandet. Jämställd tillgång till offentlig finansiering skapar förutsättningar för att resurser fördelas effektivt och hållbart. Kvinnor driver nära 30 procent av Sveriges företag, men får inte ta del av offentlig finansiering i motsvarande omfattning. Syftet med studien Under ytan är att synliggöra strukturer i det företagsfrämjande systemet och det som händer i de slutna rummen, där bedömning av potential görs och beslut om finansiering fattas.Vid en första anblick kan det framstå som att offentlig finansiering till företag är könsneutral, då både företagande kvinnor och män kan ansöka om finansiering. Resultaten i studien visar dock att kvinnor och män tillskrivs olika egenskaper som blir stereotypa föreställningar, vilket påverkar förväntningar på hur företagande kvinnor och män ska bete sig och vara, och vem som anses ha potential i sitt entreprenörskap.Denna studie inkluderar fem organisationer, 18 finansiärer och 213 företag, varav 28 procent leds av kvinnor och 72 procent av män samt omfattar observationer, intervjuer, enkäter, analyser av företags ansökningar om finansiering och redovisningsinformation.Studien visar att det finns många föreställningar om företagande kvinnor och män.•Kvinnor som driver företag anses vara försiktiga, de vågar inte ta stora lån, vågar inte göra för stora investeringar, behöver endast små medel och är verksamma i ”fel” branscher som är icke-finansieringsbara och det saknas tillväxtpotential.•Män som driver företag anses våga satsa, behöver stora medel och är verksamma i ”rätt” branscher som är finansieringsbara och har tillväxtpotential.Dessa föreställningar leder till normen: satsa på företagande män. Finansiärernas syn på företagande kvinnors och mäns behov av kapital påverkas – kvinnor behöver lite pengar och män behöver mycket pengar.Föreställningar om tillväxt, försiktighet och behov av kapital i företag som leds av kvinnor respektive män kan ifrågasättas på basis av studiens resultat. Det är en missuppfattning att kvinnor inte driver tillväxtföretag. Av de 213 företag som undersökts påvisas inga skillnader mellan hur det går för kvinnors och mäns företag som sökt sig till det företagsfrämjande systemet. Det råder alltså inga skillnader i storlek, tillväxt, prestationsnivå, finansiell risk eller betalningsförmåga. När företagande kvinnor och män kommunicerar sin entreprenöriella potential är det heller ingen skillnad. Detta innebär att kvinnor och män kommunicerar företagets innovationsförmåga, proaktivitet och risk på samma sätt i sina ansökningar. Trots det bedömer finansiärerna den entreprenöriella potentialen vara högre i mäns företag äni kvinnors företag.Att se dessa strukturer under ytan kan bidra till förståelse för olika föreställningar om entreprenöriell potential hos kvinnor och män. Finansiärernas beskrivning av företagare i beslutsmöten visar på omedvetna skevheter i bilden av kvinnor och män.Den stereotypa föreställningen är att den riktiga entreprenören är en man och inte en kvinna. Detta framgår av sju identifierade strukturer.1. Identitet i snacketMän ges identiteter som entreprenör, företagare, innovatör och uppfinnare. Vanligtvis får kvinnor identiteten ”hon”. De fåtal gånger kvinnor ges en identitet så benämns de som ”företagare”. Kvinnor beskrivs inte som entreprenörer eller uppfinnare.2. Positiva och negativa attribut i snacketFöretagande män gestaltas mer positivt än företagande kvinnor. Kvinnor gestaltas med något fler positiva attribut (54 %) än negativa attribut (46 %). Detta i skarp kontrast till mäns gestaltning som domineras av positiva attribut (86 %) och endast i undantagsfall uttrycks med negativa attribut (14 %).3. Samma attribut – olika innebörd i snacketFöretagande män lovordas för samma saker som kvinnor kritiseras för. Till exempel är det positivt när män är försiktiga för då är de sansade medan det är negativt för kvinnor eftersom de inte vågar. Unga män diskuteras ofta som ”unga och lovande” och därför är ”ung” positivt. Unga kvinnor beskrivs istället ofta som ”bra för statistiken”, ”oerfarna” eller med ”bristande kunskap om affärsbegrepp”, vilket innebär att ”ung” är negativt.4. Allmängiltigt eller detaljerat i snacketKvinnor beskrivs med allmängiltiga positiva attribut som ger en oklar bild av potential i kontrast till män som beskrivs med detaljerade positiva attribut som leder till en klar bild av potential.Kvinnor beskrivs med detaljerade negativa attribut som leder till en klar bild av att potential saknas, i kontrast till män som beskrivs med allmängiltiga negativa attribut, som ger en oklar bild av att potential saknas.5. Superlativ i snacketMän beskrivs med fler superlativ än kvinnor.6. Passiv – aktiv form i snacketFöretagande kvinnor beskrivs i mer passiv form, ”är och har”, medan män beskrivs i mer aktiv form, ”gör och kan”.7. Innovation och utveckling i snacketUnikitet diskuteras endast för mäns företagande och endast företagande män gestaltas som proaktiva och som ”idékläckare”.Studien Under ytan visar att genusstrukturer spelar stor roll i finansiärers arbetsprocesser. Det finns stor risk att strukturer lever vidare och begränsar möjligheter till tillväxt och konkurrenskraft i företag som drivs av kvinnor. Brist på tillgång till finansiering skapar situationer av underkapitalisering, underprestation och hindrar att potentialen i kvinnors företag realiseras fullt ut. Ett normkritiskt angreppssätt behövs när offentliga finansiärer bedömer vad som är finansieringsbart och anses bidra till tillväxt. Jämställd tillgång till offentlig finansiering skapar också förutsättningar för effektiv resursallokering av offentlig finansiering, vilket i sin tur bidrar till en hållbar tillväxt.Entreprenörskap och innovation har en central betydelse för Sveriges utveckling av ett innovationsklimat i världsklass och innebär konkurrensfördelar. Då är det är viktigt att ta vara på alla individers företagsamhet och innovationskraft. Det företagsfrämjande systemet står inför nya utmaningar: att öppna upp och erbjuda finansiering på lika villkor till kvinnor och män som vill starta, driva och utveckla företag.
|
|
| 46146. |
|
|
| 46147. |
- Malmström, Nils, et al.
(författare)
-
Att bygga på åkermark – ett hot mot framtida livsmedelsförsörjning?
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kommuner har bestämmanderätt över planprocesser och det finns idag en diskussion om huruvida det byggs för mycket på värdefull åkermark. Överexploatering av jordbruksmark kan bero på att kommuner saknar tillräckliga incitament att beakta markens värde för en tryggad nationell livsmedelsförsörjning i sina beslutsprocesser. För att införliva detta värde i beslutsprocessen kan dagens skydd i miljöbalken behöva kompletteras med ytterligare styrmedel. Det första steget mot ett bättre skydd av jordbruksmarken är dock att fatta beslut om hur mycket mark som behöver bevaras för framtiden, och utifrån det kan ett lämpligt styrmedel utformas.
|
|
| 46148. |
- Malmström, Nils, et al.
(författare)
-
Underutnyttjade arter i svenskt fiske : en ekonomisk analys
- 2021
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I svenska vatten finns ett antal fisk- och skaldjursarter som fiskas långt under de nivåer som bestånden klarar. Dessa arter benämns ofta som underutnyttjade. Ett ökat fiske skulle kunna bidra inte bara till fiskets ekonomiska bärkraftighet utan också till ökad självförsörjning av livsmedel och i vissa fall positiva effekter på de marina ekosystemen. Att det inte sker fiske på en art trots att det finns biologiskt utrymme att göra det kan ha flera anledningar. En är regleringar som gör det svårt för fisket att nyttja arten, exempelvis regler kring redskapsutformning, säsonger, eller restriktioner kring var fisket får ske. Vanligtvis finns det en biologisk grund för sådana regleringar som exempelvis att minska risken för bifångster av känsliga arter. I andra fall kan nyttjandet vara lågt på grund av svag efterfrågan på arten. Finns det inga ekonomiska incitament att bedriva fiske kommer arten inte att nyttjas fullt ut. Från en ekonomisk synvinkel är en sådan art inte underutnyttjad även om det finns ett biologiskt utrymme att öka fisket.Rapporten inkluderar fyra exempel på underutnyttjade arter; braxen, mört, spigg och havskräfta. Braxen och mört är exempel där tillgången är god men där efterfrågan från konsumenter är låg. Det är därför framför allt marknadshinder som gör att braxen och mört inte utnyttjas. Spigg och havskräfta är arter som det idag finns en marknad för och det är framför allt olika former av regleringar som gör att arterna inte fiskas i större utsträckning.Fiske efter braxen och mört kan ske både i Östersjön och i insjöar och det landas en del braxen i båda områdena även om volymerna är små. Det pågår emellertid flera projekt för att skapa en större marknad för braxen i Sverige. Intresset för att börja landa bland annat braxen och mört i insjöfisket analyseras utifrån en enkät till svenska insjöfiskare. Resultatet visar att det finns ett intresse att börja landa braxen medan intresset för mört är betydligt mindre. För att öka landningarna av braxen och mört angav fiskarna att de ville ha drygt 20 kr kilot vilket är i paritet med priset svenska fiskare får för torsk men lägre än traditionella insjöarter som gös och kräfta. Fisket angav även intresse för att fiska mer lake. Uttaget av lake begränsas dock av tillgången, förutom i Vättern, och det är därför tveksamt om lake kan räknas som en underutnyttjad art i andra svenska insjöar.Om ett fiske på braxen och mört skulle komma igång i en större skala kan det bidra till yrkesfiskets ekonomiska bärkraftighet. Framför allt för det småskaliga fisket i Östersjön skulle det kunna innebära ett viktigt tillskott som komplement till annat fiske. Det är svårt att bedöma hur stora volymer braxen och mört som kan landas i svenskt fiske totalt, men i relation till svensk konsumtion av fisk och skaldjur skulle volymen vara liten och således också bidraget till svensk livsmedelsförsörjning. Ett fiske efter braxen och mört skulle emellertid kunna ha stora positiva effekter på lokala ekosystem vilket har ett samhällsekonomiskt värde. Arterna fiskas av miljövårdande orsaker i många insjöar med syfte att förbättra vattenkvaliteten genom minskade bestånd (så kallat reduktionsfiske). Ett yrkesfiske i dessa sjöar skulle kunna bidra både till att hålla nere bestånden och till ökad livsmedelsproduktion.Utnyttjandet av spigg hindras framför allt av att det saknas tillstånd för fiskenäringen att använda finmaskiga redskap i Östersjön. Regleringen grundar sig i risken för bifångst av känsliga arter som lax och torsk. Spigg finns i stora mängder i Östersjön och ett spiggfiske med finmaskig trål håller för närvarande på att ses över. Fiske efter spigg skulle framför allt vara ett tillskott för det pelagiska fisket, men det hade möjligtvis också kunnat bidra till det småskaliga kustfisket i Östersjön. Spigg används inte för humankonsumtion utan säljs till produktion av fiskmjöl och fiskolja. Även för spigg finns ett potentiellt samhällsekonomiskt värde i att reducera beståndet eftersom spiggen riskerar att tränga ut andra arter ur ekosystemet.Havskräftan illustrerar att en underutnyttjad art inte nödvändigtvis behöver utgöras av en art med lågt värde som det inte bedrivs något kommersiellt fiske på. Havskräftan är en av de viktigaste och mest värdefulla arterna för det svenska yrkesfisket, och ingår i EU:s kvotsystem. Regleringar för redskap, tillåtna områden för fiske och antal utdelade licenser gör dock att svenska fiskare inte landar hela den tilldelade kvoten. Även dessa regleringar grundar sig i risken för bifångst av känsliga arter och påverkan på ekosystemen.Sammantaget visar analysen att fiske på underutnyttjade arter potentiellt kan bidra till flera mål inom både livsmedelsproduktion och förvaltning av sjöar och hav, men även till ökade problem med bifångster och annan påverkan på ekosystemen. Kunskapsnivån är emellertid låg vilket bidrar till en osäkerhet kring både förvaltning och marknader. Här kan myndigheter bidra till utvecklingen genom exempelvis system för biologisk uppföljning av beståndens utveckling. Detta ger information om beståndens ekologiska status vilket i sin tur ger näringen förutsättningar att undvika överfiske och använda argument kring hållbara bestånd i marknadsföringen av sina produkter. Om det går att hitta både en marknad för produkter av underutnyttjade arter och ett väl fungerande regelverk kring fisket kan ett ökat nyttjande av fiskresurserna bidra såväl till livsmedelsproduktionen som till miljövinster och en ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av fiskeflottan.
|
|
| 46149. |
|
|
| 46150. |
|
|
