| 21. |
- Ramqvist, Per H, 1950-
(författare)
-
Grisfest i Fröland? : nya resultat angående hög 3 i Högom, Medelpad – samt något om hög 4
- 2016
-
Ingår i: Arkeologi i Norr. - Umeå. - 0284-558X. ; 15, s. 91--118
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Storhögskomplexet i Högom (raä nr 1 i Selånger sn, Medelpad), utgjorde en central plats under yngre romersk järnålder och folkvandringstid. Platsen har varit föremål för omfattande arkeologiska undersökningar under åren 1949-1984. Resultaten av grävningarna blev sensationella och den först undersökta storhögen, nr. 2 (fig. 1), innehöll en av Nordeuropas rikhaltigaste kammargravar från folkvandringstiden (Selling 1952; Janson & Selling 1955). Det skulle dock dröja nästan fyra decennier sedan grävningarna avslutades 1952, innan mer omfattande, såväl nationell och internationell, publicering kom till stånd (Ramqvist 1990, 1992; Nockert 1991). Fram till 1960 undersöktes ytterligare två av storhögarna nr. 4 och nr. 3, samt några av de mindre högarna på gravfältet. Mycket litet av detta blev publicerat.År 1984 inleddes ett internationellt samarbete kring publiceringen av det rikhaltiga materialet. Publicerings- och dokumentationsprojektet initierades prof. Evert Baudou och författaren, båda vid Umeå universitet, som genom ett fruktbart samarbete med prof. Michael Müller-Wille vid Christian-Albrechts Universität i Kiel och dåvarande riksantikvarien Margareta Biörnstad vid Riksantikvarieämbetet lyckades vi dokumentera och publicera hela Högommaterialet. Två större volymer av Margareta Nockert (1991) respektive författaren (Ramqvist 1992) har publicerats. Därtill en rad övriga publiceringar (bl. a. Ramqvist 1987a; b; 1988a; b; 1990; 1992; 1995a; b; 2000; 2014; Ramqvist & Müller-Wille 1988). Högom intar idag en central roll vid diskussionen om folkvandringstidens samhällen i Skandinavien och Nordeuropa och utgör en självklar del i läroböcker och uppslagsverk (t. ex. Ramqvist 2000; 2014). Mest ljus har av naturliga skäl fallit på den mycket innehållsrika kammargraven i hög 2, med det finns även helt unika företeelser i samband med hög 3 och 4. Föremålet för denna uppsats är främst bebyggelsespåren under hög 3, men det ska kort nämnas att även hög 4 bidrar på ett intressant sätt med nya iakttagelser.
|
|
| 22. |
- Ramqvist, Per H, 1950-
(författare)
-
Hampnästoften : tradition eller förnyelse?
- 2009
-
Ingår i: Arkeologi i norr. - Umeå : Umeå universitet Inst för ide- och samhällsstudier. - 0284-558X. ; :11, s. 93-114
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The paper deals with the old find of the thwart from Hampnäs, Själevad parish in Northern Ångermanland. Through Jakob Eklund the find spot for the thwart could be located. The thwart has been radiocarbon dated to c. 200 BC and has its almost exact paralell in the famous Hjortspring ship from Denmark. During the excavation of the supposed place for the find, we can conclude that both the character of the soil, the depth of the clay layer and the dating of organic material there, confirm Jakob Eklund´s tip. Based on the height above the present sea level and the radiocarbon dating it can be concluded that when the ship, in which the thwart originally had been placed, were in action the sea level was c. 22 m over that of the present day. Since the find was made c. 11 m a. s. l. it means that the twart had sunk to the bottom of the sea which on this spot at that time was 11 m deep. Through an abnormal sedimenation the thoft was covered with first clay and silt and later with up to two meter sand sediments. Therefore it has been preserved. The last part of the aricle discusses how the thoft could appear in this northern district. Is it an heritage from the many depicted ships of the northern hunting groups or is it a result of the transition to a sedentary South Scandinavian life style during the Pre-Roman Iron Age? Both possibilities stays open until we find good examples of Neolithic and Bronze Age ships used by the northern hunting and fishing societies
|
|
| 23. |
- Ramqvist, Per H, 1950-, et al.
(författare)
-
Hällmålningarna i Gaskávrre : nordliga bilder med geometriska motiv
- 2016
-
Ingår i: Arkeologi i Norr. - Umeå. - 0284-558X. ; 15, s. 1-36
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- År 2014 uppmärksammades hällmålningar vid norra stranden av sjön Gaskávrre (.askaure), de hittills nordligast kända (Àg. ). Vid en av de många brant sluttande klipporna av kvartsit upptäckte Solveig Andal -ohansen bilderna (Àg. 1). (n vårvinterdag när Solveig pimpelÀskade tillsammans med sin moster och morbror, Lennart och Margareth 5anberg, tröttnade hon på den magra Àskelyckan och beslöt sig för att istället utforska området i sluttningen ovanför pimpelstället. Snön hade smält bort närmast klippväggen och där lyste röda Àgurer som målats på de lodräta väggarna. Solveig bad de övriga i sällskapet att komma och titta och det stod snabbt klart för alla att det var fråga om hällmålningar och så småningom informerades Silvermuseets arkeologer om fyndet.Det anmärkningsvärda är att hällmålningarna upptäckts ungefär på samma sätt några år tidigare då tre pojkar från Piteå tillsammans med sina föräldrar pimpelÀskade på samma ställe, blev lite rastlösa och bestämde sig för att utforska omgivningarna (Àg. 2). Dessvärre nådde inte upptäckten fram till Silvermuseets arkeologer och hällmålningarna Àck vänta ytterligare något år på att nå offentlighetens ljus.Vid det första antikvariska besöket av hällmålningarna, som gjordes 2014 av Ingela Bergman och Lars Liedgren från Silvermuseet i Arjeplog, påträffade Bergman ytterligare en lokal ca 80 meter öster om den första. Vi har gett lokalerna namnen Gaskávrre 1 och 2. Den sistnämnda är mindre och består av två ytor med enstaka målade Àgurer (se nedan).Hällmålningarna i Gaskávrre utgör inte bara de nordligaste hittills kända i Sverige, de är också unika genom sina omfattande och komplexa geometriska motiv. Belägenheten i fjällmiljö är ovanlig, men har motsvarigheter i Härjedalen, där samtliga fem kända lokaler ligger på samma höjd eller högre än målningarna i Gaskávrre. Högst belägna är målningarna i Rogen, ca 70 m ö.h. (nr på Àg. och tab. 1).
|
|
| 24. |
- Ramqvist, Per H., professor emeritus, 1950-
(författare)
-
Högom : the excavations 1949-1984 : Högom part 1
- 1992
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This volume includes the study and analysis of the many important finds recovered in the course of the total of five excavation periods at the Högom grave-field in the parish of Selånger in the county of Medelpad, North Sweden. In all, three large mounds, two small mounds, two house foundations and an area with ard marks were investigated. The site has been dated to the period from about 200/300 to the 6th century AD.Two of the investigated objects in particular are of unusually great international significance in view of the finds which they yielded. These are the chambered tomb contained in largemound No. 2 and the house foundation beneath mound No. 3. The very well-preserved chamberedtomb was a richly outfitted man’s grave with an abundance of weapons, two bridles, a saddle, and a “laid table’’ including inter alia two glass beakers, bronze vessel, pails, fourwooden plates, ceramic and wrapped vessels, and a bronze washing bowl with an associatedelegant comb. Gold objects in the form of finger rings, pendants, small gold bars and an obolewere found on the deceased. Scandinavia’s largest collected number of clasp buttons was foundin position on the clothing of the deceased.The excellent state of preservation of the finds, their abundance, their international characterand the detailed documentation mean that we are dealing here with a grave which, in an extraordinaryfashion, illustrates the role of the regional chieftain or petty king and contacts in Central Norrland during the Migration Period.One of the house foundations discovered here is almost identical with a contemporary foundationat Gene in Northern Ångermanland. The second house foundation at Högom, on the other hand, is entirely lacking known parallels in Scandinavia, which, at this time, is characterized by the large three-aisled houses. In terms of its construction and content, it may be interpretedas a meeting hall with socio-political significance for quite a large surrounding area.The analysis of the data includes comparative studies of the most important groups of materials and detailed reconstructions of series of objects and paraphernalia, which, in many cases, could be developed very much further than for other contemporary data. These comparative studies show that the upper social stratum of the time had considerable political interactionwith areas in both East and West Europe as well as with West and East Scandinavia.
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Ramqvist, Per H, 1950-
(författare)
-
Norrländska samspel under järnåldern
- 2012
-
Ingår i: Människor i vikingatidens Mittnorden. - Östersund : Jamtli Förlag. - 9789179482374 ; , s. 32-53
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 30. |
|
|
