SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "swepub ;lar1:(umu);mspu:(report)"

Sökning: swepub > Umeå universitet > Rapport

  • Resultat 41-50 av 3366
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
41.
  •  
42.
  •  
43.
  • Näsman, Mattias, 1989-, et al. (författare)
  • A promised land? : First summary of the research program
  • 2023
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • This document lays out the background for the research program “A promised land? Drivers, challenges and opportunities related to the (green) industrialization of Northern Sweden,” (nr. M22-0029) awarded by the Swedish Riksbankens Jubileumsfond’s in 2022. The document summarizes work in progress and may therefore be updated and republished in different versions according to the requirements of the program. This interdisciplinary program aims to understand the economic, social, and political challenges and opportunities of the ongoing industrial transformation in northern Sweden. A key element of the program is to identify drivers, obstacles, and preconditions in a historical, present, and forward-looking process-perspective.
  •  
44.
  • Olsson, Håkan, et al. (författare)
  • Flygburen laser och digitala bilder för kartering och övervakning av akvatisk och terrester miljö
  • 2014
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Det finns ett växande behov av effektiva metoder för kartering av såväl land- som vattenmiljöer. Sådana behövs för grundläggande naturresursinventeringar, som underlag för bland annat beslut om olika former av skyddade områden samt för hållbar naturresursförvaltning i ett ekosystem- och landskapsperspektiv. Sådana metoder behövs också för uppföljning inom såväl naturresursförvaltning som på en mer strategisk nivå inom miljöövervakningen, för uppföljningen av miljömålen och för internationell rapportering. Två för dessa uppgifter viktiga teknologier som utvecklats starkt på senare tid är flygburen laserskanning och digital fotogrammetri. Med laserskanning kan mark och vegetation avbildas som ett tredimensionellt punktmoln. Det finns även system som med laser avbildar grunda havsbottnar. Syftet med forskningsprogrammet EMMA (Environmental Mapping and Monitoring with Airborne laser and digital images; http://emma.slu.se/) har varit att utveckla metoder för att tillvarata data från i första hand flygburen laserskanning för miljöövervakningens och naturvårdens behov av kartläggning av vegetation såväl på land som på grunda havsbottnar. Tolkning och fotogrammetrisk mätning av flygbilder är välkända tekniker och har därför inte varit en del av forskningen i EMMA. Däremot har användningen av färginformation från digitala flygbilder tillsammans med laserdata undersökts i EMMA-programmets akvatiska del och i den terrestra delen har automatiserad användning av tredimensionella punktmoln som kan erhållas genom matchning av flygbilder undersökts. Sammanfattning av resultat inom programmets akvatiska delar För akvatisk miljö har programmet utvecklat och visat ett antal tillämpningar som direkt kan omsättas i ett operativt sammanhang. Vi har visat att det med laserdata går att kartera ytsubstrat med hög noggrannhet (> 80 %), så att en heltäckande karta genereras som anger täckningen i procent av hårda respektive mjuka substrat ned till laserns djupräckvidd (ca 2–3 gånger siktdjupet). Utifrån dessa data kan metoden användas som stöd för att finna värdefulla marina områden och för uppföljning av marina skyddade områden (t.ex. naturtyperna Rev och Sandbankar enligt Art- och habitatdirektivet). Information om utbredningen av hård- och mjukbottnar är ett grundläggande underlag för att beskriva utbredningen av biotoper enligt det europeiska habitatklassificeringssystemet EUNIS, och HELCOM:s vidareutveckling av detta system för Östersjön (HELCOM Underwater Biotopes/Habitats, HUB). Här har laserdata en viktig funktion att fylla, eftersom detaljerade kartor över ytsubstrat i stort sett saknas för grunda havsområden. Resultaten från EMMA visar att batymetrisk laser kan vara en bra metod att samla in sammanhängande botteninformation som kan gå in som ett underlag i översiktsplanering. Djup- och bottensubstratkartor från lasermätningar är även viktiga underlag för att ta fram kartor över livsmiljöer på havsbottnen med hjälp av rumslig modellering. Heltäckande kartor över livsmiljöer är i sin tur ett viktigt delunderlag som tillsammans med annan information kan skapa underlag i det politiska arbetet som till exempel leder till en kustzonsplan eller en kommunal översiktsplan. Utöver dessa operativa tillämpningar har programmet även tagit fram resultat som ger en grund för fortsatt metodutveckling inom området. Vi har visat att det med laserdata (utöver ytsubstrat och naturtyper) går att kartera högväxt vegetation. En metod som skulle kunna möjliggöra yttäckande övervakning eller detektion av förändringar till en lägre kostnad per ytenhet är användning av satellitbilder, flygbilder eller bilder från mini-UAV (Unmanned Aerial Vehicle) som kombineras med laserdjupdata insamlade vid ett tillfälle. Kombinationen av laser- och bilddata medför att bilddata kan djupkorrigeras och att flygbildernas användbarhet för bottenkartering därmed ökar. Denna flygbildsövervakning skulle kunna genomföras ned till optiska siktdjupet i området. En möjlig datakälla kan vara bilder från Lantmäteriets nationella flygfotografering. Vi har sett att det finns potential att detektera blåstång och smaltång på hårda substrat genom att kombinera data från flygburen laser och flygbilder. Vi bedömer också att det finns stora möjligheter till fortsatt utveckling inom området dels tack vare ny teknik (kameror eller lasersystem med högre spatial och spektral upplösning, t.ex. laser med flera våglängder eller fluorescenskanaler) och dels tack vare nya algoritmer för bearbetning av laser- och bilddata. De akvatiska studierna i EMMA har genomförts i samverkan med ett antal externa projekt (ULTRA, SUPERB och HISPARES). Förutom kunskapsutbyte har det medfört utökade möjligheter att utveckla och testa metoderna i flera geografiska områden och få återkoppling från användare av data. I EMMA har vi arbetat med akvatiska testområden på den svenska ostkusten, från Norra Kvarken till Skåne, men liknande resultat har även uppnåtts på den spanska Atlantkusten och metoderna bör därmed vara lika applicerbara på den svenska västkusten. Vi har generellt uppnått bra resultat i alla områden där vattnet inte varit för grumligt. Dagens operativa lasersystem kräver ett siktdjup på minst 3 m för att kunna ge bra djupdata. Det begränsar teknikens användbarhet i vissa kustnära områden av Bottniska viken, speciellt i områden med stort utflöde av humusrikt älvvatten, och i en del områden med dåligt siktdjup i andra havsområden. Sammanfattning av resultat inom programmets terrestra delar Data från flygburen laserskanning ger information om markens form, samt vegetationens höjd, slutenhet och i viss utsträckning även dess vertikala skiktning och fördelning. Vid tät skanning (mer än 5–10 returer / m2) så framträder även de flesta enskilda trädkronorna, samt många objekt på marken, som liggande trädstammar, större stenar etc. Laserdata kan relativt enkelt bearbetas i dator eftersom det utgörs av diskreta 3D-punkter. Exempelvis kan objekt nära marken bli lättare att tolka visuellt om punkterna som returnerats från krontaket tas bort och de underliggande punkterna ges olika färg beroende på höjd över marken. Relationen mellan laserdata och fältmätta mått på vegetationens egenskaper (t.ex. genomsnittlig trädhöjd eller kronslutenhet) kan dock variera något, beroende på bl.a. sensortyp och inställningar vid skanningen såsom pulsfrekvens, flyghöjd, och årstid. För att automatiskt översätta laserdata till kända storheter så behövs därför en statistisk analys där mått från laserdata kalibreras med hjälp av fältmätta provytor. Vanligen används provytor med ca 10 m radie. De skattade sambanden ellan mått i laserdata (t.ex. höjden över marken för 90 % av alla returer från trädkronorna inom en fältmätt provyta) och fältmätta mått för samma yta (t.ex. trädens medelhöjd) kan sedan användas för att göra rumsligt heltäckande rasterkartor för hela det område som laserskannats under jämförbara förhållanden. Denna teknik har utvecklats inom skogsbruket och kallas då areabaserad skattning. Inom EMMA-programmet har vi visat att den även fungerar väl för fjällbjörkskog, trots att träden där är lägre och mer oregelbundna i sin form och utbredning. Vi har också visat att lantmäteriets förhållandevis glesa skanning med ca 1 retur / m2 ger nästan lika bra areabaserade skattningar av fjällbjörkskog som betydligt tätare skanning från helikopter. Vi har även visat att laserdata från olika registreringstillfällen kan göras jämförbara med en teknik som kallas histogrammatchning, samt att etablering av nya träd i trädgränsen eller på gräsmarker kan upptäckas med laserskanning även på ett tidigt stadium. Sistnämnda försök gjordes dock då träden fortfarande hade löv och det är därför osäkert hur användbara laserdata som registrerats utanför vegetationssäsongen kommer att vara för att upptäcka små lövträd. En del lasersystem kan spara laserljusets hela returnerade vågform. Om vågformsdatat analyseras istället för de diskreta punkter som systemet genererar från vågformen, så kan ytterligare information erhållas från lasermätningarna. Denna möjlighet är särskilt intressant då syftet är att analysera trädskiktets vertikala struktur. Bearbetningar av vågformsdata är dock mycket mer komplicerade och stöds sällan av färdiga programvaror för analys av laserdata. Dagens lasersystem stödjer sällan användning av spektral information. Det är endast ett våglängdsband som används för avståndsmätningen, och skalningen för det mått på den returnerade pulsens styrka som registreras (kallat intensitet) kan ibland ändras beroende på hur ljusa objekt sensorn ser. För att skilja olika vegetationstyper åt (t.ex. lövskog kontra barrskog) utöver vad som kan åstadkommas genom analys av deras 3D-former, så behövs spektrala data från någon annan källa. Laserdata och satellitbilder från t.ex. SPOT- eller Landsat-satelliterna är två olika datakällor som kompletterar varandra på ett utmärkt sätt. För vegetationskartering med den klassindelning som använts för skogsmarken enligt Lantmäteriets databas GSD-Marktäcke förbättras den totala klassningsnoggrannheten med ca 10 procentenheter när satellitbilderna kompletteras med laserdata. För vegetationsklassning på kalfjället så är det främst områden med något högre vegetation, såsom videbuskar, som klassas bättre då laserdata används. Då det gäller klassning av fjällvegetation så har det också visat sig att bearbetningar av data från en markmodell kan förbättra vegetationsklassningar från satellitdata väsentligt. Den nationella laserskanning som Lantmäteriet nu genomför är än så l
  •  
45.
  •  
46.
  •  
47.
  • Snäll, Tord, et al. (författare)
  • Mapping and assessment of ecosystems and their services : – the Swedish Forest Pilot
  • 2014
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The overall objectives of the MAES (Mapping and Assessment of Ecosystem Services) project was to synthesise what information is available at EU and Member State scales in terms of data and indicators in order to facilitate Member States’ work when i)identifying and prioritising which ecosystems and services to map and assess; ii) identifying what data are available or needed; and iii) linking biodiversity and ecosystem condition to ecosystem services and human well-being.The Swedish Forest pilot project contributed to these objectives for forests. However, it also went one step further to test an approach for mapping multiple ecosystem services in forests at a national level. The aim of this second part of the pilot study was to investigate the potential to map ecosystem services based on prediction with models that have been fitted to field data on the ecosystem services as a function of mapped environmental variables that that have been obtained by modelling or remote sensing. We also briefly discuss limitations to identify synergies and trade-offs from maps of ecosystem services. The work undertaken by all the MAES Pilots in 2013 (including forests) shows that there is a big potential for using data that already exists and combining these data into a coherent and integrated ecosystem assessment. The pilots have assembled an extensive list of indicators, which can be used, together with a typology and map of ecosystems to make a first assessment of ecosystem condition and ecosystem services. However, there are also several issues that remain to be resolved in the future. This includes more research on the links between biodiversity and ecosystem services, in particular for cultural services. It is also clear that whereas data may already exist, for instance as NFI data, additional modelling and analyses are needed before mapping can be done.As for the pilot mapping, this study highlights some of the possibilities, but also some of the difficulties in using NFI data for nation-wide mapping of ecosystem services. Models for the prediction of ecosystem services need to be built. These models are constrained by the availability and resolution of potential predictor variables that also have to be available on a national scale. However, ecosystem service maps for different habitats and for biodiversity provide opportunities to increase the potential for the management of ecosystems and their services across sectors, and thus to form a basis for a dialogue for actors that have an interest in forest and ecosystem services in general. This could be especially important in landscape management, for instance in building a green infrastructure.
  •  
48.
  • Sätre Åhlander, Ann-Mari, 1957-, et al. (författare)
  • Från reserv till reserv. Genusaspekter på den regionala arbetsmarknadspolitiken.
  • 2008
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I Sverige har vid olika tidpunkter lanserats satsningar för att skapa förutsättningar för en mer jämställd arbetsmarknad. Både politik och arbetsmarknad har genomgått betydande förändringar, något som i denna rapport studeras på regional nivå utifrån ett genusperspektiv. Studien placeras i skärningspunkten mellan arbetsmarknadspolitik, jämställdhetspolitik och regionalpolitik. Arbetsmarknadspolitiken har länge varit ett av de starkaste medlen för att uppnå målen med jämställdhetspolitiken. I den här rapporten undersöks den del av arbetsmarknadspolitiken som samverkar med den regionala utvecklingspolitiken och hur den utformas i relation till de jämställdhetspolitiska målen. Rapportens huvudsyfte är att utifrån två tidsbilder diskutera möjligheter och problem som är förknippade med den politik som uppmuntrar och stimulerar kvinnor att övergå från hemarbete till lönearbete, respektive från lönearbete till företagande. Genom två nedslag i tiden i Jämtlands län illustreras en förskjutning i den politiska retoriken från lönearbete till företagande som avspeglas i olika arbetsmarknadssatsningar för att öka kvinnors förankring på arbetsmarknaden. Med en maktordning som underordnar kvinnor återkommer ett synsätt som leder till att politiska åtgärder gång på gång utformas utifrån synen på kvinnors arbetskraft som en reserv.  
  •  
49.
  • Tideman, Magnus, 1959-, et al. (författare)
  • Vuxna med intellektuell funktionsnedsättning och covid-19-pandemin : personernas egna erfarenheter av hur pandemin påverkat deras vardagsliv
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Personer med intellektuell funktionsnedsättning befinner sig i en utsatt position vid kriser som en pandemi, dels beroende på funktionsnedsättningen och dess konsekvenser, dels beroende på de levnadsförhållanden man lever under. Det saknas dock systematisk kunskap om hur personer med intellektuell funktionsnedsättning i Sverige upplevt de restriktioner och begränsningar som covid-19-pandemin inneburit och hur den påverkat deras vardagsliv. I denna studie har 34 vuxna med lindrig eller måttlig intellektuell funktionsnedsättning och som har någon form av stödinsats från samhället intervjuats om sina erfarenheter av ett drygt års pandemi. 18 män och 16 kvinnor i åldrarna 23 till 77 år från olika delar av landet har medverkat. Utöver dessa har nio representanter för intresseorganisationen FUB (Föreningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning) intervjuats för att i första hand delge erfarenheter av vardagslivet under pandemin för personer med mer omfattande intellektuell funktionsnedsättning. Syftet med studien har varit att beskriva och analysera de erfarenheter och upplevelser av pandemin och dess konsekvenser i vardagen som personer med intellektuell funktionsnedsättning har. Huvudresultaten av intervjuerna sammanfattas i en typologi med tre typer: • Nästan som vanligt • En begränsad vardag • Att vara i “lock-down” Som namnen antyder finns en grupp personer med intellektuell funktionsnedsättning som upplever att de kunnat leva ett nästan vanligt liv under pandemin. De har påverkats av restriktionerna på samma sätt som andra medborgare men kunnat fortsätta med ett tämligen vanligt vardagsliv. Mellangruppen beskriver en begränsad vardag som periodvis dominerats av begränsningar av sysselsättning och aktiviteter liksom begränsade möjligheter till sociala kontakter. Den tredje gruppen; Att vara i “lock-down”, är den största till antalet personer och det är de individerna som upplevt de mest genomgripande och långvariga begränsningarna av vardagslivet. Besöksförbud, inställd sysselsättning och fritidsaktiviteter samt begränsningar i rörelsefrihet under långa perioder har mycket påtagligt påverkat deras vardag. Gemensamt för alla tre grupperna är upplevelser av att pandemin medfört ökad ensamhet och begränsningar i vardagslivet som påverkat deras välbefinnande. Studien visar att ju fler och mer omfattande begränsningar, desto mer upplevelser av ensamhet och mer negativ påverkan på välbefinnandet och det psykiska måendet. Det är personer som bor i bostad med särskild service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och har sysselsättning genom daglig verksamhet som upplevt en hög grad av begränsande åtgärder, medan flertalet av de som inte bor i en särskild boendeform i stort sett kunnat leva som den övriga befolkningen. De som bedömts ha störst behov av stöd i vardagen och av en meningsfull sysselsättning har således erfarit ett mer begränsat vardagsliv under pandemin. Dessutom visar intervjumaterialet att det funnits stora skillnader i hanteringen av pandemin på kommunal nivå: från mindre anpassningar av verksamheter till total nedstängning, från stöd att hålla avstånd till förbud att ta emot besök i sitt eget hem. Vägledningen för den lokala funktionshinderverksamheten från nationella myndigheterna har, liksom tillgången på tillgänglig information för personer med intellektuell funktionsnedsättning om pandemin, varit begränsad och kommit sent. Den senfärdighet som nationella myndigheter uppvisat i relation till pandemins konsekvenser för personer med intellektuell funktionsnedsättning är anmärkningsvärd. De begränsande åtgärderna majoriteten av deltagarna i studien beskriver kan till viss del vara en konsekvens av bristande framförhållning och krisplanering. Det handlar om brister i alla sektorer i samhället: hälso- och sjukvård, statliga myndigheter, samt privata och kommunala utförare av insatser enligt LSS och Socialtjänstlagen (SoL). Bristerna bedöms ha lett till att personer med intellektuell funktionsnedsättning tvingats bära en oproportionerligt stor börda under pandemin. Studiens kunskapsbidrag kan samhället lära av. Erfarenheter som personer med intellektuell funktionsnedsättning själva, men också deras anhöriga och personal inom funktionshinderområdet, har gjort och fortsatt gör under pandemin behöver dokumenteras och utvärderas så att samhället på lokal, regional och nationell nivå blir bättre rustat att möta en utsatt grupps behov vid framtida kriser och utmaningar. För att framgångsrikt förbereda för framtida kriser är det väsentligt att människor med funktionsnedsättning får stöd som tillgodoser deras psykiska, fysiska och sociala behov (SOSFS, 2002:9). De har rätt till stöd, inte i första hand för att de har en funktionsnedsättning eller för att det finns lagstiftning, främst har de rätt till det för att de är människor. Med ett holistiskt och humanistiskt synsätt och vilja att lära av covid 19-pandemins erfarenheter kan fler och bättre lösningar vara tillgängliga nästa gång vi befinner oss i ett läge som kräver krishantering. 
  •  
50.
  • Westin, Jonas, et al. (författare)
  • Baserunning - analyzing the sensitivity and economies of scale of the Swedish national freight model system using stochastic production-consumption-matrices
  • 2015
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The purpose of the paper is to analyze how sensitive the Swedish national freight model system Samgods is to uncertainties in its production-consumption matrices (PC-matrices). This is done by studying how sensitive outputs from one of its key component, the logistics model, are to changes in the PC-matrices. This paper is, to our knowledge, the first attempt to analyze the sensitivity and economies of scale of a national freight transport model using Monte Carlo simulation. The results indicate that the logistics model is able to find new logistics solutions when larger demand volumes are assumed. Freight volumes are calculated to shift to sea transport. If the transport volume increases with one percent, the logistics cost per tonne is on average reduced by about 0.5 percent. Part of the cost reduction comes from increased consolidation of shipments due to larger transport volumes. There is also a positive correlation between total transport demand and the load factor for heavier lorries, trains and larger ships. Without empirical data and further analysis it is difficult to assess the estimated strength of the effect. Furthermore, the analysis indicates that it might be possible to reduce runtimes by removing small transport flows from the PC-matrices without affecting aggregate results too much.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 41-50 av 3366
Typ av publikation
konstnärligt arbete (1)
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (2908)
populärvet., debatt m.m. (339)
refereegranskat (119)
Författare/redaktör
Östman, Sofi (153)
Eriksson, Samuel (128)
Linderholm, Johan, 1 ... (86)
Hristova, Ivanka (54)
Wallin, Jan-Erik (52)
Hanberger, Anders, 1 ... (44)
visa fler...
Aronsson, Thomas, 19 ... (43)
Westin, Lars, Profes ... (41)
Viklund, Karin, 1950 ... (38)
Westin, Kerstin, 195 ... (37)
Westin, Jonas (35)
Viklund, Karin (32)
Forsberg, Bertil (31)
Östman, Sofi, 1986- (29)
Westin, Lars, 1953- (27)
Eckerberg, Katarina, ... (23)
Lundberg, Johan, 196 ... (23)
Persson, Lars (23)
Lundberg, Sofia, 196 ... (22)
Jerand, Philip, 1985 ... (22)
Bergman, Mats, 1964- (21)
Linderholm, Johan (20)
Henriksson, Widar, 1 ... (18)
Hristov, Kristian (18)
Wibe, Sören, 1946- (18)
Löfström, Åsa, 1948- (17)
Eriksson, Rikard, 19 ... (16)
Ivanov, Kristo (16)
Mårald, Gunilla, 196 ... (16)
Grabowski, Radoslaw, ... (16)
Alger, Susanne, 1967 ... (15)
Armelius, Bengt-Åke, ... (15)
Belyaev, Yuri K (15)
Lindmark, Magnus, 19 ... (14)
Brännlund, Runar, 19 ... (14)
Sundström, Anna, 197 ... (14)
Yu, Jun, 1962- (14)
Lindgren, Urban (13)
Marell, Agneta, 1964 ... (13)
Lindgren, Urban, 196 ... (13)
Larsson, Thomas B, 1 ... (13)
Nordlund, Gerhard (13)
Snellman, Karin (12)
Bergquist, Ann-Krist ... (12)
Garvill, Jörgen, 194 ... (12)
Bostedt, Göran, 1966 ... (12)
Olsson, Mats-Olov (12)
Linderholm, Johan, D ... (12)
Olsson, Fredrik, 197 ... (12)
Segerstedt, Bo (12)
visa färre...
Lärosäte
Uppsala universitet (49)
Naturvårdsverket (34)
Luleå tekniska universitet (31)
Södertörns högskola (28)
Sveriges Lantbruksuniversitet (24)
visa fler...
Göteborgs universitet (22)
Mittuniversitetet (20)
Stockholms universitet (19)
Örebro universitet (17)
Jönköping University (13)
Linköpings universitet (11)
Karlstads universitet (10)
Högskolan Dalarna (9)
Kungliga Tekniska Högskolan (7)
Mälardalens universitet (7)
Lunds universitet (7)
Blekinge Tekniska Högskola (7)
Högskolan i Gävle (6)
Linnéuniversitetet (5)
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (5)
Högskolan i Skövde (3)
Gymnastik- och idrottshögskolan (3)
Havs- och vattenmyndigheten (3)
Malmö universitet (2)
Handelshögskolan i Stockholm (2)
Nordiska Afrikainstitutet (1)
Högskolan i Halmstad (1)
Chalmers tekniska högskola (1)
Högskolan i Borås (1)
Riksantikvarieämbetet (1)
Försvarshögskolan (1)
visa färre...
Språk
Svenska (2104)
Engelska (1245)
Norska (6)
Tyska (5)
Polska (2)
Ryska (1)
visa fler...
Odefinierat språk (1)
Spanska (1)
Tjeckiska (1)
visa färre...
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (1488)
Humaniora (667)
Naturvetenskap (396)
Medicin och hälsovetenskap (190)
Teknik (82)
Lantbruksvetenskap (37)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy