| 1. |
- Johansson, Karl Magnus, 1966-, et al.
(författare)
-
Sweden : A professionally symbiotic relationship
- 2019
-
Ingår i: Close and Distant. - Gothenburg : Nordicom, University of Gothenburg. - 9789188855060 - 9789188855077 ; , s. 97-123
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This chapter explores political executive-media relations in Sweden, with a particular focus on professional day-to-day relationships and habits. The analysis is mainly based on extensive interviews with journalists and government press secretaries, and it establishes the routinisation at work, as well as the professionalisation. The exchanges between journalists and their sources appear to be close but with recognition of each other’s professional roles. Media developments influence the relationship, and the downsizing of newsrooms, multi-platform production 24/7 and increased competition for unique news have made journalists more dependent on available sources. At the same time, professionalisation of government communication makes news management more efficient and has centralising effects on executive systems. Together these trends shift the balance between journalists and their political sources in favour of the latter. The presented findings have important implications for research on journalism, media and political executives.
|
|
| 2. |
- Nygren, Gunnar, 1954-, et al.
(författare)
-
Facebook och hyperlokalt i de lokala mediernas ekosystem
- 2016
-
Ingår i: Ekvilibrium. - Göteborg : SOM-institutet. - 9789189673359 ; , s. 329-348
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De lokala tidningarna har varit ryggraden i det svenska mediesystemet. Men de senaste tio åren har lokaltidningar minskat bevakningen och stängt lokalredaktio- ner, samtidigt som medborgarna i ökande grad håller sig orienterade om det lokala samhället på andra sätt än genom traditionella lokalmedier. Frågan är hur detta syns i människors medievanor och i synen på lokala medier? SOM-undersökningen 2015 visar att de traditionella medierna fortfarande är viktigast för människor, men gratistidningar, lokala nyhetssajter och Facebook har många användare. Framför allt går det en skiljelinje mellan de som är över och under 50 år. Även andra nätbaserade medier anses viktiga, t ex tidningarnas nyhetssajter, fristående lokala nyhetssajter och kommunens hemsida. Men trots utveckling av interaktivitet är det fortfarande mycket få som bidrar med innehåll, speciellt till traditionella lokalmedier. Nya typer av lokala medier har alltså ännu inte ersatt de gamla, men fyller en allt större roll i människors vardag.
|
|
| 3. |
- Nygren, Gunnar, 1954-, et al.
(författare)
-
Vita fläckar och svarta hål i det lokala medielandskapet
- 2019
-
Ingår i: På väg mot medievärlden 2030. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144125060 ; , s. 211-232
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Medierna har en viktig roll i demokratin, enligt de medieutredningar som lagts fram sedan 1970-talet. Medier ska ge medborgarna information, de ska ge utrymme för samhällsdebatt och fungera som oberoende granskare av makthavare. Detta gäller inte minst de lokala medierna, och när dåvarande demokratiminister Alice Bah Kuhnke tillsatte en ny medieutredning 2015 var försvagningen av de lokala medierna en viktig del av bakgrunden.Några av medieutredningens förslag blev verklighet i riksdagens beslut 2018 om en ny mediepolitik, till exempel att fler lokala medier ska kunna få statligt utvecklingsstöd och att medieföretag ska få stöd för att förbättra lokaljournalistiken i svagt bevakade kommuner. Men om detta kommer att kunna vända utvecklingen är ännu osäkert. Även om människors intresse för lokala nyheter finns kvar, så är de ekonomiska förutsättningarna för lokala medier osäkra:Dagstidningarnas pappersupplagor fortsätter sjunka, och det är svårt att öka andelen betalande läsare på webb och mobil. Annonsintäkterna minskar och går än mer till de digitala giganterna Google och Facebook.Public service (SVT och Sveriges radio P4) är ekonomiskt mer stabila. Men de är beroende av politiska beslut, och det finns en osäkerhet inför framtiden med en växande kritik från både kommersiella medieföretag och från högerkrafter i politiken.Hyperlokala medier fortsätter att växa fram, men hållbarheten är osäker både ekonomiskt och professionellt. Många startar och många lägger ner. Kommer det att finnas lokala journalister kvar 2030? Ja, människor kommer fortfarande vilja ha lokala nyheter och åtminstone en del kommer att vara villiga att betala för dem. Men det kommer troligen finnas färre professionella lokaljournalister – och fler amatörer eller halvprofessionella lokalreportrar som vill berätta om det lokala, som vill stärka den lokala identiteten och göra något ”för bygden”.Jokern i varje framtidsspaning är sociala medier som Facebook, Instagram, Twitter och Snapchat. Andelen som använder Facebook för att få nyheter minskar i USA och ökar inte längre i de flesta västeuropeiska länder. Troligen kommer det att växa fram nya plattformar som vi idag inte känner till, och mycket pekar på att de lokala aktörerna själva blir mer aktiva i sin digitala kommunikation, såväl kommunen och polisen som politiska partier. Det innebär att allt mer lokal information kommer också att vara partisk, det vill säga komma från parterna själva, vare sig det är nätverk, organisationer, kommuner eller politiker – information som kanske ofta presenteras i en journalistisk form.Men hur går det då med den oberoende och granskande lokaljournalistiken? Det som kommer att avgöra detta är i vilken mån läsarna och lyssnarna är villiga att betala för den lokala journalistiken, antingen via prenumerationer eller via skatten till public service.
|
|
| 4. |
-
På väg mot medievärlden 2030 : Journalistikens villkor och utmaningar
- 2019
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När internet nådde medieanvändarna i mitten av 1990-talet var det få som kunde ana vilken omvälvning av hela samhället som då påbörjades. Den tekniska konvergensen har gjort att medieformer glidit samman samtidigt som publikerna nischats och kunnat bli medskapare av innehåll. Digitaliseringen har lett till att de ekonomiska förutsättningarna förändrats genom att annonspengarna i stor utsträckning hamnar hos Google och Facebook och inte hos de journalistiska medierna. Internet har inte blivit den demokratiska plattform som många hoppades på innan sekelskiftet, utan lika mycket en plattform för hot och hat. Samtidigt har människor fått plattformar att uttrycka sig på som alls inte fanns för 20 år sedan. De unga som vuxit upp i den digitala världen har ett annat förhållningssätt till medievärlden än de som vuxit upp i den gamla analoga världen.Förändringen leder till utmaningar för journalistiken – ekonomiska och tekniska, sociala och demokratiska utmaningar. I denna sjätte och helt omarbetade upplaga av På väg mot medievärlden 2030 analyserar medieforskare från olika ämnesområden och lärosäten hur dessa utmaningar kan se ut, och vad som är rimligt att tro om de kommande tio åren.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Nygren, Gunnar, 1954-, et al.
(författare)
-
En himla många kanaler : flerkanalpublicering i svenska mediehus
- 2011
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dagstidningar har sedan några år tillbaka blivit mediehus med många kanaler – betald dagstidning, gratistidning, webbsida med allt mer av interaktivitet och rörlig bild, egna tv- och radiokanaler. Bakom utvecklingen finns såväl tekniska som ekonomiska och publicistiska drivkrafter. Dessa drivkrafter är sammanflätade och ömsesidigt beroende av varandra. Flerkanalpubliceringen är medieföretagens strategi för att möta den tilltagande fragmenteringen av publikerna. I forskningsprojektet »Flerkanalpublicering« inom Stiftelsen Etermedierna i Sverige har Gunnar Nygren och Maria Zuiderveld vid Södertörns högskola undersökt de drivkrafter som ligger bakom denna utveckling. I projektet ingår en innehållsanalys av samtliga nyhetssajter som är knutna till det som tidigare kallades dagstidningar. Dessutom har de båda forskarna gjort fallstudier av fem olika mediehus med ett 20-tal intervjuer: Aftonbladet, Sydsvenska Dagbladet, Norrköpings Tidningar, Smålandsposten samt Bonnier Tidskrifter.
|
|
| 7. |
- Hovden, Jan Fredrik, et al.
(författare)
-
Introduction : The nordic model of journalism education
- 2016
-
Ingår i: Becoming a Journalist. - Göteborg : Nordicom. - 9789187957345 - 9789187957352 ; , s. 11-23
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- There is a “Nordic model” of journalism education. This is partly due to great similarities in the Nordic countries and their history, which has led to similar political and media systems, systems of professional journalism and education. But it is also a result of the extensive dissemination of ideas across borders due to a tradition of close collaboration and close social ties among the Nordic journalism educators.
|
|
| 8. |
-
Journalism in change : Professional journalistic culture in Poland, Russia and Sweden
- 2015
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A transnational research project: “Journalism in Change: Professional journalistic culture in Poland, Russia, and Sweden”The purpose of the project “Journalism in Change” is to identify common parts of a transnational journalistic culture and common changes in journalism in general in different media systems, as well as the differences among the three selected countries. It is also possible to relate the results to national differences in history and culture, to analyze the relationship between globalization and national differences.The research design can be described as a “most-different” selection of cases. The project includes three countries representing different media systems, of different historical and political backgrounds and different sizes – Sweden, Russia and Poland, situated on the Baltic Sea. All of them have had relationships in the past. They were intense between Poland and Sweden in the times of the 16th and 18th centuries, and between Sweden and Russia from the 12th to 19th century, and Poland and Russia have had a very deep relationship from medieval times until today. The communist period (1945-1989) was significant for Polish and Russian journalism and professional cultures. Despite a common geographical location and history, the three states are different in many aspects: journalistic culture being influenced by different external factors, such as a democratic tradition (or lack of this experience), religion, education systems, economic development, and access to new technologies of communication. In fact, “Journalism in Change” is the first comparative project covering journalistic culture in these three countries.We were aware of these differences from the beginning, , but we also wanted to look at whether there are any similarities. With the study design it has become possible to analyze what changes in journalism in different types of society have in common, and what kind of differences come from the characteristics of each society.Who takes part in the project and why?Journalism has experienced deep changes in recent decades. For this reason, it seemed interesting to verify this general opinion in the case of only a few countries using empirical research. The points of departure for this book are based on two variables – technical and economic; it was our goal to observe how these two types of changes are influencing different media systems. The research project “Journalism in Change – professional journalistic cultures in Poland, Russia and Sweden” was conducted in the period 2011-2014. The project assumes a multidisciplinary approach, with researchers in journalism, media sociology, and political science. Researchers from Södertörn University (Sweden), Moscow State University (Russia) and University of Wrocław (Poland) worked together in the project to produce this final monograph. Two additional reports were published at the earlier stages of the project (Nygren et al., 2012; Anikina et al., 2013). Dissemination activities also include a number of articles published in scientific journals (Anikina, Dobek-Ostrowska and Nygren, 2013; Dobek- Ostrowska, Barczyszyn and Michel, 2013; Dobek-Ostrowska, Barczyszyn, Michel and Baranowski, 2013; Johansson, 2013, 2014; Johansson and Nygren, 2014; Nygren, 2012c).HypothesesWe formulated the two groups of hypotheses (see more 2.2.1.), which are important from the comparative perspective. The first group is linked with similarities/differences among journalistic cultures in three countries:H1: There is an increasing similarity in journalistic cultures in different media systems; market influence and liberal ideals are more common in pushing journalism in the direction of a commercialized Western model.H2: The similarities between journalistic cultures are mostly superficial, nationally rooted traditions of history and culture still deeply influence journalistic cultures and preserve differences between them.The liberal ideals in journalism are getting stronger with market liberalism; a global media culture is emerging (Hallin and Mancini, 2004). This hypothesis can be defined as a homogenization of journalism in different media systems under the influence of technological and economic development, and the counterhypothesis can be the opposite that the similarities are mostly superficial:H3: Media development makes the profession weaker as a collective, the borders of journalism are more diffuse and professional autonomy weaker. Journalism, both as media content and as a profession, will be more difficult to perceive, because it will be different from that which we knew during the 20th century.H4: Media development can strengthen the position of the individual journalist, giving him/her new possibilities both in research and in publishing. This can give journalists a new kind of autonomy.Other research shows that social institutions like journalism are hesitant to abandon their conventions even in the “age of the net” when communication patterns in society are changed (O’Sullivan and Heionen, 2008). A professional culture is sluggish, and moves only slowly in spite of changes in the surroundings – technical, economic and political. Journalists are often seen as conservative, and research shows that fast changes also promote a reaction of defense of old values (Witschge and Nygren, 2009). This can also be defined as hybridization, when hybrid systems emerge, melting together elements from the global development and national history and traditions (Hallin and Mancini, 2012).Research questionsThe hypotheses presented below provoke a long list of research questions, which are presented by the authors in each chapter. The research questions are linked with an area of analysis, but in general, three fundamental questions were addressed:RQ1: What are the differences and similarities among journalists in Poland, Russia and Sweden when it comes to the basic dimensions (age, sex, education and professional training, membership of professional associations), working conditions, professional autonomy of the individual, organizational and societal level, ideals, standards and values of research’s participants, their relationship with politics and politicians, their attitudes towards commercialization, the new technologies used in journalistic practice?RQ2: What are the most important factors explaining the differences observed between media systems?RQ3: How are the factors mentioned in RQ1 influenced by media development in the three countries?MethodsThe researchers from the three countries participated in the research workshops and in accomplishing the research. Three methods were used:Survey/quantitative data analysis: A total 1500 respondents – a sample of 500 journalists from each country - Poland, Russia and Sweden, participated in the survey (see more 2.2.3.).Interview/qualitative data analysis: 60 in-depth interviews were conducted with a broad selection of 20 journalists in each country (see more 2.2.4).The survey and the interviews have covered several areas:Who are the journalists? – age, gender and social position, income, and education.The daily work – employment and conditions, perceived autonomy and influence.Professional identity and relation to politics, commercialism and media owners.Attitudes towards technology, interactivity and change in work. Social media use and multiskilling.Professional roles in society, quality and press freedom.Quantitative and qualitative comparative analysis: Surveys and interviews which were conducted in the three countries allowed us to use the received results for analyzing data sets by listing and counting all the combinations of variables observed in the data set. We compared the unique combination of values of its independent and dependent variables. We compared the data as numbers, percentages, standard deviation, means, factor analysis, and Pearson correlation.The project has not studied journalism performance and media content. It has focused on the journalists, on how they think about their role in society and in media companies, about their daily work and their reflections on change. For example, journalists gave opinions on the quality of journalism, answering the question of whether it could be said to decrease, or not. There are no empirical data to support these opinions, no content analyses. The results are only the opinions of the journalists.But in a comparative perspective, this still can bring new knowledge. It is possible to compare different generations, journalists in different kinds of media and in different media systems. What the journalists say has relevance, as long as we believe there is a connection between what you think and how you act.Monograph “Journalism in Change”This book is designed as a series of comparative chapters in different areas. Each author is responsible for the chapter, but the results have been discussed in the group and were carefully evaluated.In Chapter One Gunnar Nygren gives a theoretical background to comparative journalism studies. The study covers theories on professions, autonomy, as well as research on how current media developments influence journalism.In Chapter Two, background information on media systems in three selected countries is provided by Gunnar Nygren, Bogusława Dobek-Ostrowska, and Elena Johansson. The manuscript also contains a description of methods in the survey and the interviews and how the results have been analyzed.In Chapter Three Michał Głowacki makes attempts to answer the question “Who is a journalist today?” He puts the emphasis on selected dimensions of comparative studies of journalism: demographic traits and facts on education, conditions of employment and the role professional associations.In Chapter Four Jöran Hök analyzes daily work practices, working conditions, multiskilling and other dimensions of daily wo
|
|
| 9. |
- Lagercrantz, Anne, et al.
(författare)
-
Källkritik och krig : propaganda, desinformation och lögner
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Krigsrapporteringen från Ukraina utmanar redaktionernas resurser för att kontrollera vad som är sant och falskt. I rapporten Källkritik och krig presenteras en granskning av hur redaktionerna hanterar desinformation och säkerställer trovärdighet i svenska mediers rapportering under krigets sex första veckor. Slutsatsen är att det är ovanligt att redaktionerna verifierar den egna rapporteringen, vilket istället överlåts på utländska nyhetsbyråer och medier. Den övervägande delen av den svenska bevakningen görs på distans.Rapporten visar också hur Ryssland sedan flera år systematiskt skadar, smädar och styr bilden av Sverige. En direktrapport från Ukraina ger en inblick i hur oklar strategin är för den inhemska bevakningen av kriget.Institutet för mediestudier vill med den här rapporten fördjupa diskussionen om källkritik och faktagranskning i krigs- och konfliktapportering.
|
|
| 10. |
- Lindén, Carl-Gustav, et al.
(författare)
-
Local political communication in a hybrid media system
- 2021
-
Ingår i: Power, Communication, and Politics in the Nordic Countries. - Gothenburg : Nordicom. - 9789188855299 - 9789188855282 ; , s. 155-176
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This chapter analyses the local media and local political conditions in the Nordic countries from the perspective of power. The rapid changes in the local media system described in this chapter have led to a redistribution of this power in the local community in different directions. The starting point for our analysis is the four variables defined by Hallin and Mancini (2004) to describe different media systems and to identify change in power and power relations. We find that local media structures are changing, with downsized newspapers and decreasing use of local newspapers while social media is becoming more prominent. Norway and Sweden try to balance decreasing commercial conditions with state support, while there is a strong regional public service in all Nordic countries. Political parallelism in the old sense of political power and control of newspapers has gone. Professional journalists have become only one group among many different producers of local media content, duly losing power over local agendas.
|
|
