| 2181. |
- Lundberg, Sofia, 1969-
(författare)
-
Restrictions on competition in municipal competitive procurement in Sweden
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The bidding process in public procurement in Sweden is a first-price, sealed bid auction. Although there is a competitive effect on the bids in this type of auction, the contracting entity can through the choice of allocation mechanism, restrict the number of bidders. This paper studies this choice and imposes an implementation cost on the contracting entity to motivate such a restriction. The results, based on data for Swedish municipalities, suggest that contract specifications and municipality characteristics (that are assumed to influence the implementation cost), affect the volume of the procurement and the number of bidders, but not necessarily the choice of allocation mechanism.
|
|
| 2182. |
|
|
| 2183. |
- Lundberg, Sofia, Professor, 1969-, et al.
(författare)
-
Sätt betyg på leverantörerna! Ökad effektivitet med ratingsystem i offentlig upphandling
- 2024
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- När det offentliga är konsument utgör i normalfallet inte tidigareprestationer, oavsett om de är dåliga eller bra, del av grund förkontraktstilldelning. Här presenteras hur ratingsystem, liknande desom finns på privata marknader, kan utformas och användas i offentligupphandling. Därigenom ökar förutsättningarna för bättre matchningmellan vad som efterfrågas och vad som levereras. En annan möjligkonsekvens är att det blir mindre intressant för oseriösa leverantöreroch de som ägnar sig åt ekonomisk brottslighet, att delta i offentligupphandling. Analysen visar att det inte finns några betydande rättsligahinder för ett sådant system.
|
|
| 2184. |
|
|
| 2185. |
- Lundgren, Anna, et al.
(författare)
-
Cross-border transport infrastructure planning in the Nordic Region : an introduction
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Throughout history, transport infrastructure has played a crucial role inindustrialisation, economic growth and regional development and continues to do so. In recent decades, international trade, the growth potential of extended crossborder labour markets and new connections, such as the Öresund bridge (finalised in2000) and the Fehmarn Belt connection between Denmark and Germany (to beopened in 2029), have further increased interest in cross-border transportinfrastructure.This is the first report in the NORDINFRA project, aiming at increasing knowledge ofcross-border transport infrastructure planning in the Nordic Region. The project covers four Nordic countries (Denmark, Finland, Norway and Sweden) and explores institutional and other challenges and opportunities associated with better and more coordinated cross-border transport infrastructure planning.NORDINFRA is a research project financed by the Swedish Transport Administration(Trafikverket) and run by Nordregio and Umeå University. Its research methods consist of literature and document studies as well as interviews with stakeholders.Three Nordic cross-border transport infrastructure case studies have been selected:a new fixed link between Sweden and Denmark, namely the Helsingborg–Helsingör road and rail tunnel; an improved railway connection between Stockholm and Oslo; and the road and ferry connection from Mo i Rana in Norway, via Umeå in Sweden, to Vasa in Finland.This report begins with an overview of the transport infrastructure planning systemsin Denmark, Finland, Norway and Sweden, with a focus on the policy goals, the main actors and their responsibilities within the transport infrastructure planning system, central elements of the planning process, analytical tools and tools for impact analysis.Overall, we find many similarities between the Nordic countries, although there are also important differences. In terms of transport goals, all four countries share important commonalities in that they focus on efficiency, accessibility, sustainability, and safety – although the specific goals are formulated in different ways and with different emphases. We find that, to a large extent, the countries share the same timeframe when it comes to the planning period (Denmark 2021–2035, Finland2021–2032, Norway 2022–2033 and Sweden 2022–2033).These commonalities are positive and can be expected to facilitate the planning of cross-border transport infrastructure objects. The analysis of the countries’ national infrastructure and transportation plans shows that although Nordic cross-border transport is mentioned, the focus is primarily on national transport infrastructure that is not adjacent to a border. In all the countries, planning takes place via step-bystep, formalised processes, including impact assessments. Here, too, the similarities between the countries can be expected to increase the potential for cross-border collaboration.We also find similarities between the Nordic countries studied when it comes to the main actors involved in transport infrastructure planning. At national level, the relevant ministry holds the responsibility for transport infrastructure, along with one or several national authorities in the field. However, one important difference between the Nordic countries is that, according to the Danish and Norwegian public administration models, the national transport authorities have less independence from the transport ministry than the equivalent agencies in Sweden and Finland.In all of the countries, the regional councils are responsible for elaborating a regional development strategy and are frequently involved in public transportation. The municipalities are responsible for local physical planning but may also have other tasks relating to transport infrastructure, such as local roads, local public transport, ports and airports. Looking closer, the division of transport infrastructure tasks between different levels of government varies depending on the country, and there can sometimes be territorial differences within the country, too.However, a general pattern can be observed whereby actors at national level have overall responsibility for the national transport infrastructure system, whereas regional and local actors are endowed with specific tasks and responsibilities within the transport infrastructure system. In order to facilitate cross-border transport infrastructure planning it is important that those actors involved in cross-border transport infrastructure planning have knowledge about these differences between the countries and regions involved to be able to better understand the prerequisites for cross-border infrastructure planning and adapt to the circumstances involved.Although transport infrastructure planning primarily takes place within a national context, also the European Union plays an important role for cross-border transport infrastructure planning. A policy area of great importance is EU transport policy – for example, the Trans-European Transport Network (TEN-T) which aims to link territories across the EU via a core network of corridors, of which the Scandinavian –Mediterranean (Scan-Med) and North Sea–Baltic corridors are most important for the Nordic countries. The EU’s policy for regional development and its Cohesion Policy are both central to cross-border collaboration – not least the Interreg A programmes, which are targeted at cross-border co-operation. Just as the EU regional development policy is connected to measures and financing mechanisms such as the Interreg, the implementation of EU transport policy is facilitated by, e.g.the Connecting Europe Facility (CEF). While EU policies in the fields of regional development and transport support cross-border transport infrastructure planningin the Nordic Region, it is less evident to what extent Nordic co-operation supports cross-border transport infrastructure planning. Even though the national transport authorities are involved in knowledge-sharing networks (e.g. Nordisk Vejforum, and NJS – Forum for Nordisk Jernbanesamarbeid), since the dissolution of the Council of Ministers for Transport in 2005, there has been a lack of a Nordic political platform to discuss cross-border transport infrastructure.Previous research and literature show that cross-border transport infrastructure faces challenges in many different fields. Challenges relating to governance involve, for example, many stakeholders at different levels of government. Economic challenges may relate to, for example, only calculating benefits on one side of a national border or increased costs due to higher insecurity. Among the legal and administrative challenges, we find conflicting laws and regulations; and among the political challenges, a lack of political interest or the risk of altering the balance of power between countries or within a country. Other challenges may relate to differences in technology, calculation models or language.However, research literature and previous findings also highlight opportunities to overcome those challenges. These include establishing clear common goals, promoting transparency, working with relevant stakeholders and ensuring their commitment, allocating benefits and risks, and promoting effective governance.
|
|
| 2186. |
- Lundgren, Anna, et al.
(författare)
-
Facilitating cross-border transport infrastructure planning in the Nordic Region
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är den andra rapporten i forskningsprojektet. Institutionella hinder och möjligheter tillsamordning (Nordic Transport infrastructure planning. Institutional barriers andopportunities for coordination) (2021–2023). Syftet med NORDINFRA är att öka kunskapen om gränsöverskridande transportinfrastruktur i Norden genom att identifiera hinder för gränsöverskridande transportinfrastruktur, peka påmöjligheter och föreslå åtgärder för att underlätta planering av gränsöverskridande transportinfrastruktur. Projektet, som har finansierats av Trafikverket, har letts av Nordregio, och genomförts av forskare från Nordregio och Umeå universitet.I den första rapporten, "Cross-border transport infrastructure planning in the Nordic Region - An introduction" (2023) gavs en bakgrund och fördjupning av hur gränsöverskridande transportinfrastrukturplanering bedrivs inom ramen för de olika planeringssystemen i Danmark, Finland, Norge och Sverige, samt vilken roll den nordiska och EU-kontexten spelar. Den här andra och sista rapporten i projektet bygger på empiri från intervjuer i tre fallstudier av infrastrukturprojekt i tidiga skeden; den fasta HH-förbindelsen mellan Helsingborg och Helsingör, järnvägsförbindelsen Stockholm–Oslo, och länken från Mo i Rana, via Hemavan och Umeå, över Kvarken till Vasa. I intervjuerna med intressenter från fallstudieprojekten har vi ställt frågor om hur de ser på formella och informellahinder för gränsöverskridande transportinfrastrukturplanering, och hur dessa hinder skulle kunna överbryggas. De båda rapporterna är komplementära. Precis som skrivbordsstudierna i den första rapporten visade, bekräftar intervjuerna att gränsöverskridande transportinfrastrukturplanering involverar många aktörer på olika administrativa nivåer, från ministerier och transportmyndigheter på den nationella nivån, till regioner, kommuner, gränsöverskridande organisationer, privata företag och lobbygrupper. Intervjuerna visar också att den nationella nivån och regeringarna har en särskilt central roll då dessa i stor utsträckning sätter ramarna och på så sätt påverkarde övriga aktörernas agerande. Även om våra resultat visar stora utmaningar för gränsöverskridande transportinfrastrukturplanering, har vi även fått exempel på framgångsrika planeringsinsatser och förslag på åtgärder för att ytterligare utveckla transportplaneringen över nationsgränserna. Utmaningarna har sammanfattats i sju nyckelområden:Att acceptera att gränsöverskridande transportinfrastrukturplanering är komplextAtt ha förståelse för att den nationella planeringen förtransportinfrastruktur har en nyckelrollAtt hantera bristen på tydliga uppdrag och mandat för gränsöverskridande transportinfrastrukturplaneringAtt systematiskt dela information och kunskap omtransportinfrastrukturplaneringAtt beakta att gränsöverskridande transportinfrastruktur när allt kommer omkring är en fråga om prioritieringarAtt involvera regionala och andra intressenter i den gränsöverskridande transportinfrastrukturplaneringenAtt lära hantverket om hur man samarbetar kring gränsöverskridande transportinfrastrukturplaneringDen främsta potentialen för att förbättra gränsöverskridande transportinfrastrukturplanering i Norden är beroende av att de nationella regeringarna i högre grad prioriterar det nordiska politiska samarbetet inom transportinfrastruktur. För att utveckla det nordiska samarbetet kring transportinfrastruktur, ska vikten av tydliga mandat och uppdrag inte underskattas. Även om regioner, kommuner, gränsöverskridande organisationer och andra aktörer är viktiga kan de inte ersätta de nationella myndigheternas centrala roll.Genom att skapa en gemensam nordisk kunskapsbas om transportflödena i det nordiska transportsystemet, transportsystemets funktionssätt och om hur investeringar i transportinfrastruktur i ett land påverkar flödena i de andra nordiska länderna, skulle den samlade kunskapsnivån kunna höjas. Denna skulle också kunna fungera som en gemensam nordisk plattform för kunskaps- och erfarenhetsutbyte som bas och för att utveckla strukturer för fördjupat samarbete kring bl.a. gemensamma analysverktyg. Sammantaget bedöms dessainsatser kunna bidra till att underlätta den nordiska gränsöverskridande transportinfrastrukturplaneringen och till att utveckla ett transportsystem som gynnar de nordiska länderna och Norden som helhet.
|
|
| 2187. |
|
|
| 2188. |
- Lundgren, Britta, 1951-
(författare)
-
Mjältbrandsutbrottet Omberg 2016 : En etnologisk undersökning
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) erhöll i slutet av 2016 medel från forskningsrådet Formas för att säkra material, information och lokal kunskap kring Ombergs-utbrottet i syfte att bygga kunskap kring mjältbrand, detta för att vi i framtiden bättre ska kunna förutsäga, förebygga och hantera liknande händelser. Inom projektet (Omberg 2016 – prov- och datainsamling för att bättre förstå mjältbrandens komplexa epidemiologi), med forskningsledare statsepizootolog Ann Lindberg, ingår även föreliggande etnologiska delstudie med Britta Lundgren som huvudansvarig (WP 4 Utbrottsetnografi – kulturella och sociala perspektiv).Under sommaren 2016 skedde ett utbrott av mjältbrand i Ombergsområdet i Östergötland. Totalt omfattade utbrottet 15 dödsfall hos djur. 10 dödsfall inträffade inom 6 olika besättningar hos boskap, samt 1 häst och 1 får. Vidare har 3 älgar i området konstaterats döda av mjältbrand.Den etnologiska undersökningen utfördes under en koncentrerad period i månadsskiftet maj-juni 2017 med platsbesök och intervjuer med ett antal djurägare vars djur dött underutbrottet. Intervjumetoden är inspirerad av s k focused ethnography där fältarbete med intervjuer pågår under relativt kort tid och frågorna begränsas till ett speciellt fokus, i detta fall människors erfarenheter och uppfattningar om mjältbrandsutbrottets orsaker och om myndigheternas åtgärder.Rapporten redogör för ett antal teman som framkommit under intervjuerna. Hit hör Tidigare kunskap om mjältbrand, Känslor inför djuren och djurs sjukdomar, Avspärrningar, Hanteringen av döda djur, Smittsamhet och materialitet, Tankar om smittkälla och smittvägar, Saneringen, Vaccinationen – genomförande och konsekvenser, Arbetsbelastning och ekonomiska ersättningar, Om hälsoriskerna för egen del, Medial och publik uppmärksamhet, Samspelet med och mellan myndigheterna, Tankar och känslor inför framtiden.Samtliga teman innehåller kunskap och åsikter som är av nytta för det fortsatta beredskapsarbetet inför nya utbrott. I rapportens slutdiskussion koncentreras detta under rubrikerna Risk, osäkerhet och beredskap, Utbrottet som ”krismode” – riskbedömning och riskhantering med potentiella ekonomiska och politiska konsekvenser, Mjältbrand som möjligt bioterrorhot samt Kontinuerligt lärande i samverkan. Det viktigaste bidraget i rapporten rör Ombergsutbrottets karaktär av att vara ett ”ovanligt” utbrott i och med den förhållandevis stora geografiska utbredningen och att utbrottet drabbade flera djurarter. Vad innebär detta för kommande riskbedömningar och riskberedskap? Vidare diskuteras nödvändigheten att på ett tidigt stadium involvera och erkänna djurägarnas roll i kunskapsproduktionen och deras betydelse för ett institutionellt lärande om mjältbrandsutbrott.
|
|
| 2189. |
|
|
| 2190. |
- Lundgren, Tommy, 1970-, et al.
(författare)
-
Carbon prices and incentives for technological development
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- How to significantly decrease carbon dioxide emissions has become one of the largest challenges faced by modern society. The standard recipe prescribed by most economists is to put a price on carbon, either through a tax or through emissions trading. Such measures can reduce emissions cost-effectively and create incentives for technological development. There is, however, a growing concern that the carbon prices generated through the European Union emission trading system (EU ETS) have been too low to create the incentives necessary to stimulate technological development. This paper empirically analyzes how the Swedish carbon dioxide tax and the EU ETS have affected productivity development in the Swedish pulp and paper industry 1998-2008. A Luenberger total factor productivity (TFP) indicator is computed using data envelopment analysis. How the policy measures affect TFP is assessed using a system generalized method of moments estimator. The results show that climate policy had a modest impact on technological development in the pulp and paper industry, and if significant it has been negative. The price on fossil fuels, on the contrary, seems to have created important incentives for technological development. Hence, results suggest that the carbon prices faced by the industry through EU ETS and the carbon dioxide tax have been too low.
|
|
