| 31. |
- Bergkvist, Erik, et al.
(författare)
-
Regional valuation of infrastructure and transport attributes for Swedish road freight
- 2001
-
Ingår i: The annals of regional science. - Berlin : Springer Berlin/Heidelberg. - 0570-1864 .- 1432-0592. ; 35:4, s. 547-560
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Is it possible to identify regional differences among shippers in their valuation of infrastructure improvements? In this study, the question is analysed using a random utility approach, where parameters are estimated by a logit model. Data consist of a Swedish stated-preference study from 1992. The results indicate that regional differences exist, but that a considerable heterogeneity in the empirical data means that in some cases the results are not robust. However, when industrial mix, shipping distance, and goods values are held constant, the analysis still indicates the existence of regional differences. Independently of the limitations in the results, the study has implications for any infrastructure benefit analysis where parameters from spatial averages are used. The results are based on short-term decisions, and one should recognise that parameters may vary in the mid- and long-term.
|
|
| 32. |
- Bergkvist, Erik, et al.
(författare)
-
Taxfree är ett stort problem
- 1997
-
Ingår i: Västerbottens-Kuriren. - Umeå : Stiftelsen VK Press. - 1104-0246. ; , s. 2-
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 33. |
- Bergkvist, Erik, 1965-, et al.
(författare)
-
Värderas godstransporter rätt vid järnvägsinvesteringar? : En granskning av Banverkets investeringsmodell
- 1994
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten diskuteras Banverkets samhällsekonomiska kalkylmodell för järnvägsinvesteringar mot bakgrund av debatten om transporter, näringslivets utveckling och sysselsättningseffekter som under senare år förts i Sverige och internationellt. Den centrala frågeställningen är i vilken grad dessa faktorer beaktas i den samhällsekonomiska kalkylen?Banverkets nuvarande investeringsmodell ger inte möjligheter att beräkna de sysselsättningseffekter en investering ger upphov till. Trots det ger kalkylmodellen en möjlighet att approximativt uppskatta samhällets nytta, inklusive värdet av ny sysselsättning, av en investering. Vid större projekt, v projekt avseende "felande" länkar och projekt som initierar betydande trafiköverflyttning riskerar modellens objektsanalys att ge osäkra resultat. I dessa fall krävs nätverksanalys. En nätverksansats ger möjlighet att härleda sysselsättningsförändringar som en endogen del av modellarbetet. Dessutom kan dagens oklara flödesprognoser göras tydligare. Nätverksanalysen ska ses som ett komplement till objektsanalysen. Parallellt med att en sådan analysmodell tas fram bör Banverkets objektsanalys utvecklas vidare. Vi har funnit ett antal punkter där detta kan ske.• Pris- och korspriselasticiteter bör införas för att undvika inkonsistens i flödesprognosen.• Monopolantagande för hela järnvägsmarknaden är alltför långtgående. Inom flera segment råder konkurrens med andra transportslag.• Godstrafikens kalkylvärden är idag lägre än persontrafikens värden. De förändringar som skett inom järnvägssektorn de senaste åren ger skäl att noga följa värderingsförändringar. Nivåfel mellan gods- och passagerarvärden kan bl.a. därför inte uteslutas.• Tidigare studier indikerar att regionala värderingsskillnader förekommer. Här krävs mer ingående analyser.• Transportflödenas internationalisering och intresset för fördelningseffekter innebär att samhällsekonomisk analys för öppna ekonomier bör introduceras i modellen.I rapporten har kalkylen för Botniabanan använts som referens. Vår genomgång indikerar att utredningens resultat är robusta givet att den nuvarande modellramen accepteras. Däremot är det osäkert om det samhällsekonomiska resultatet består vid en utvidgad analys enligt våra förslag. Men eftersom förslagen ger effekter som både är positiva och negativa för kalkylen är nettoutfallet oklart.
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
- Edlund, Johanna, 1983-, et al.
(författare)
-
BIDs i Sverige : Internationella erfarenheter av "Business Improvement Districts"
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Business Improvement Districts (BID) finns idag i olika former på flera internationella fastighetsmarknader. Ett BID omfattar ett väl avgränsat område i en stad inom vilket en hållbar samverkan mellan fastigheter, handel, boende och en kommun är formaliserad. Syftet är att utveckla områdets affärsmöjligheter eller områdets attraktivitet i en vidare bemärkelse. Med ett BID kan en kommun stärka marknadens effektivitet genom att begränsa incitamenten till ”snålskjutsbeteende” bland fastighetsägare, handlare eller andra aktörer. Ett BID reducerar därmed t.ex. behovet för fastighetsägare att ta över närliggande fastigheter i området för att möjliggöra förnyelse. Mångfalden på stadens fastighetsmarknad kan således bevaras. I denna rapport studeras internationella motiv, lagstiftning, positiva och negativa erfarenheter av BIDs. Här diskuteras även något hur BIDs skulle kunna utformas i Sverige. Inom nuvarande lagstiftning, PBL och Anläggningslagen, är det inte uppenbart möjligt att införa en sådan tidsbegränsad samverkan mellan flera fastigheter (varav några kan ha motsatt sig samverkan). Rapporten indikerar även vilka förändringar som kan krävas i svensk lagstiftning för att BID ska bli en möjlig policyåtgärd för kommuner i Sverige.
|
|
| 36. |
- Edlund, Johanna, 1983-, et al.
(författare)
-
Improvement Districts i Sverige? : internationella erfarenheter av ett verktyg för hållbar utveckling
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Business Improvement Districts (BID) finns idag i olika former på flera internationella fastighetsmarknader. Ett BID omfattar ett väl avgränsat område i en stad inom vilket en hållbar samverkan mellan fastigheter, handel, boende och en kommun är formaliserad. Syftet är att utveckla områdets affärsmöjligheter eller områdets attraktivitet i en vidare bemärkelse. Med ett BID kan en kommun stärka marknadens effektivitet genom att begränsa incitamenten till ”snålskjutsbeteende” bland fastighetsägare, handlare eller andra aktörer. Ett BID reducerar därmed t.ex. behovet för fastighetsägare att ta över närliggande fastigheter i området för att möjliggöra förnyelse. Mångfalden på stadens fastighetsmarknad kan således bevaras. Denna rapport är en utvidgad version av projektets första rapport ” BIDs i Sverige Internationella erfarenheter av ´Business Improvement Districts´” (Edlund & Westin, 2009). Här utvecklas främst de delar som handlar om internationella erfarenheter samt i viss mån även slutsatser och sammanfattande diskussioner. Detta har varit möjligt eftersom projektet genomförde en konferens med internationella forskare och praktiker hösten 2009. Rapporten kan därmed presentera fler analyser och diskussioner om BID. Bland annat diskuteras internationella motiv, lagstiftning, positiva och negativa erfarenheter av BID. Här diskuteras även något hur BID skulle kunna utformas i Sverige. Inom nuvarande lagstiftning, PBL och Anläggningslagen, är det inte uppenbart möjligt att införa en sådan tidsbegränsad samverkan mellan flera fastigheter (varav några kan ha motsatt sig samverkan). Rapporten indikerar även vilka förändringar som kan krävas i svensk lagstiftning för att BID ska bli en möjlig policyåtgärd för kommuner i Sverige.
|
|
| 37. |
- Eliasson, Kent, et al.
(författare)
-
EU, Östeuropa och Sveriges regioner
- 1998
-
Bok (refereegranskat)abstract
- Syftet med denna rapport är inte att fullständigt beskriva den komplexa väv av välfärdseffekter den nya europeiska marknaden och en allt mer integrerad global ekonomi erbjuder. Inte heller går det att mejsla fram hur olika utvidgningar av den gemensamma marknaden ensamt påverkar förloppen och regionernas välfärd. Syftet måste vara och är mer begränsat. Givet ett möjligt scenario för hur den nya konkurrens- och marknadssituationen i Europa utvecklas, till följd av järnridåns avveckling diskuterar vi vilken press och vilka möjligheter detta erbjuder framförallt de svenska regionerna.
|
|
| 38. |
- Eliasson, Kent, et al.
(författare)
-
European Integration : Eastern Europe and the Swedish Regions
- 1999
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The integration of Eastern with Western Europe will induce strong pressure on the regional restructuring process in these two parts of Europe. In Scandinavia, the new trade with the east is forced by large differences in factor earnings, technology, and social systems. Although there are similarities, which may stimulate intra-industry trade, large differences in close proximity create incentives for both trade and regional structural change based on absolute and comparative advantages. Since the pattern of regional specialisation in Sweden is highly diversified, some regions will be able to explore the opportunities resulting from this, while others will face intensified competition. In this paper, a newly developed industrial classification based on factor intensities is used to reveal the Swedish pattern of regional specialisation. After the regional picture has been presented, this is followed by a discussion of regional vulnerability based on comparative advantages at the national level.
|
|
| 39. |
- Eliasson, Kent, et al.
(författare)
-
Sveriges regioner inför mötet med Östeuropa
- 1998. - 1
-
Ingår i: Regional utveckling i lokala och globala kraftfält. - Östersund : Institutet för regionalforskning (SIR). - 9138314037 ; , s. 3:1-3:33
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Med Sovjetväldets fall kom Sverige att öppnas för handel med nya länder på nära avstånd men med helt andra relativpriser än i Sverige. Vilka förändringar kan de nya konkurrensförhållanderna komma att orsaka i Sverige och i landets olika regioner?
|
|
| 40. |
- Eriksson, Martin, 1975-, et al.
(författare)
-
Regional Policy as Interaction between National Institutions and Regional Science : The Nordic Growth Centre Policies, 1965-1980
- 2013
-
Ingår i: Scandinavian Journal of History. - : Taylor & Francis Group. - 0346-8755 .- 1502-7716. ; 38:3, s. 367-386
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- As a reaction to emerging regional imbalances, discussions regarding growth centre policy began in the Nordic countries during the latter part of the 1960s. At this time, a working group within EFTA provided a policy option based on international theories from urban and agglomeration economics. Within the actual growth centre policies in Norway, Sweden and Finland, central elements from the EFTA concept related to the scale of the centres were however not adopted. Instead, growth centres were located to places which had a smaller population than the 30 000 inhabitants recommended by the EFTA concept. This outcome was related to the fact that the EFTA concept was adapted to the existing regional policy institutions. As these institutions were egalitarian and redistributive in character, the Nordic growth centre policies favoured a more dispersed settlement structure than suggested by the EFTA concept.
|
|
