| 1. |
- Ericson, Y, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning: Fjällbacka (Västerhavet) 1989-2015
- 2016
-
Ingår i: Faktablad 2016 från Inst för Akvatiska resurser, SLU. ; :2016:1
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Faktabladet presenterar resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka-området 1989-2015. Övervakningen visar att situationen för tånglake i Fjällbacka är ansträngd. En återhämtning kan dock skönjas de allra sista åren. Tidigare vikande fångster och en försämring av tånglakens hälsotillstånd samt yngelstatus antyder att arten påverkas negativt av omgivningsfaktorer såsom den ökande vattentemperaturen, syrenivåer och exponering för kemikalier.
|
|
| 2. |
- Ericson, Y, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning: Holmön (Bottniska viken) 1989-2015.
- 2016
-
Ingår i: Faktablad 2016 från Inst för Akvatiska Resurser, SLU. ; :2016: 2
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Faktabladet presenterar resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen vid Holmön under tidsperioden 1989-2015. Övervakningen visar för varje år ett alltmer påverkat hälsotillstånd hos abborre trots att de flesta analyserade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Den tydliga och successiva påverkan som ses på hälsotillståndet på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- och samhällsnivå.
|
|
| 3. |
- Ericson, Y, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning: Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön) 1989-2015.
- 2016
-
Ingår i: Faktablad 2016 från Inst för Akvatiska Resurser, SLU. ; :2016:3
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Faktabladet presenterar resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden under tidsperioden 1989-2015. Kustfiskövervakningen visar på minskande karpfiskbestånd, minskad totalfångst av fisk och ett påverkat hälsotillstånd hos abborre och tånglake, samtidigt som de flesta analyserade miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter.
|
|
| 4. |
- Ericson, Y, et al.
(författare)
-
Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning: Torhamn (södra Egentliga Östersjön) 2002-2015
- 2016
-
Ingår i: Faktablad 2016 från Inst för Akvatiska resurser, SLU. ; :2016:4
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Faktabladet presenterar resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Torhamnsområdet under tidsperioden 2002-2015. Resultaten från tretton års undersökningar visar en alltmer tydlig påverkan på hälsotillståndet hos abborre liknande den som observeras hos abborre och tånglake i andra kustreferensområden. Denna tydliga och successiva påverkan som ses på abborrens hälsa på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå.
|
|
| 5. |
- Förlin, Lars, 1950, et al.
(författare)
-
mRNA Expression and Biomarker Responses in Perch at a Biomonitoring Site in the Baltic Sea - Possible Influence of Natural Brominated Chemicals
- 2019
-
Ingår i: Frontiers in Marine Science. - : Frontiers Media SA. - 2296-7745. ; 6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Perch (Perca fluviatilis) has been used in biological effect monitoring in a program for integrated coastal fish monitoring at the reference site Kvadofjarden along the Swedish east coast, which is a site characterized by no or minor local anthropogenic influences. Using a set of physiological and biochemical endpoints (i.e., biomarkers), clear time trends for "early warning" signs of impaired health were noted in the perch from this site, possibly as a result of increased baseline pollution. The data sets also showed relatively large variations among years. To identify additional temporal variation in biological parameters, global mRNA expression studies using RNA sequencing was performed. Perch collected in 2010 and 2014 were selected, as they showed variations in several biomarkers, such as the activity of the detoxification enzyme CYP1A (EROD), the plasma levels of vitellogenin, markers for oxidative stress, white blood cells count and gonad sizes. The RNA sequencing study identified approximately 4800 genes with a significantly difference in mRNA expression levels. A gene ontology enrichment analysis showed that these differentially expressed genes were involved in biological processes such as complement activation, iron ion homeostasis and cholesterol biosynthetic process. In addition, differences in immune system parameters and responses to the exposure of toxic substances have now been verified in two different biological levels (mRNA and protein) in perch collected in 2010 and 2014. Markedly higher mRNA expression of the membrane transporter (MATE) and the detoxification enzyme COMT, together with higher concentrations of bioactive naturally produced brominated compounds, such as brominated indoles and carbazoles, seem to indicate that the perch collected in 2014 had been exposed to macro- and microalga blooming to a higher degree than did perch from 2010. These results and the differential mRNA expression between the 2 years in genes related to immune and oxidative stress parameters suggest that attention must be given to algae blooming when elucidating the well-being of the perch at Kvadofjarden and other Baltic coastal sites.
|
|
| 6. |
- Hanson, Niklas, 1976, et al.
(författare)
-
Bottendjuren påverkar fiskens hälsa
- 2016
-
Ingår i: HAVET. ; , s. 86-89
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2000-talet har kustfiskens hälsostatus förändrats kraftigt. Det gäller framför allt en mycket tydlig uppgång i aktiviteten av ett avgiftningssystem i levern hos abborre, följt av en lika kraftig nedgång. Förändringen var så stor att den är svår att förklara med något annat än ett förändrat upptag av miljögifter. Djupare analyser visar ett starkt samband med förekomsten av bottenlevande djur. Det är möjligt att dessa bidrar till att återföra miljögifter från bottensediment till ekosystemet.
|
|
| 7. |
- Mustamäki, N, et al.
(författare)
-
Faktablad från integrerad kustfiskövervakning 2020:1 – Fjällbacka, Västerhavet, 1989–2019; Torhamn, södra Egentliga Östersjön, 2002–2019; Kvädöfjärden, Egentliga Östersjön, 1981–2019; Holmöarna, Bottniska viken, 1989–2019.
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom den nationella miljöövervakningen av kust och hav bedrivs årligen sedan slutet av 1980-talet ett program för integrerad kustfiskövervakning i fyra nationella referensområden, ett vardera i Bottniska viken, Egentliga Östersjön, södra Egentliga Östersjön och Västerhavet. Syftet med programmet är att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning för att upptäcka förändringar som indikerar storskalig påverkan av miljöhot som eutrofiering, miljögifter, klimatförändringar och andra miljöfaktorer. Detta faktablad sammanfattar resultaten från den integrerade kustfiskövervakningen i alla fyra områden under tidsperioden 1980–2019. Temperatur, siktdjup och salthalt: Miljöförhållandena, kvantifierat som siktdjup, vattentemperatur och salthalt, i provfiskeområdena har varit relativt stabila sedan början av 2000-talet. Salthalten är naturligt högst i Fjällbacka i Västerhavet och lägst i Holmöarna i Bottniska viken. Längre tidsserier med början under 1960-talet i Kvädöfjärden visar på en ökad övergödning (minskat siktdjup) och en ökad vattentemperatur i området. Dessa förändringar avspeglar både den ökande övergödningen och pågående klimatförändringen i Östersjön. Fisksamhällets struktur och funktion: Fisksamhället i provfiskeområdena påverkas av de lokala miljöbetingelserna och är mer artrikt och diverst i de marina förhållandena i Fjällbacka på Västkusten jämfört med de mer sötvattenspåverkade områdena i Östersjön. I Fjällbacka var provfiskefångsterna av torsk och ål relativt höga under 2019, och ål är även en art för vilken provfiskefångsterna ökat under senare år. I Östersjön finns en generell trend för de tre provfiskeområdena där fångsterna av karpfiskar (framförallt mört) som gynnas av varmare och mer näringsrika vatten har varit höga eller ökande sedan början av 2000-talet. I Holmöarna har även fångsterna av sik ökat och i Torhamn har rovfisken gädda minskat under samma tidsperiod. Abborren är en indikatorart för kustfisksamhällets tillstånd, och det finns en tendens till minskande provfiskefångster av abborre sedan början av 2000-talet i alla områden i Östersjön. De fångade abborrarnas storlek har dock inte ändrats under den studerade tidsperioden. Tillväxt hos abborre och tånglake: Abborrens och tånglakens längd vid ålder har generellt ökat i alla provfiskeområden, vilket indikerar snabbare tillväxt hos fisken. Reproduktion hos tånglake: Det finns inga tydliga tecken på förändring i tånglakens reproduktion sedan början av 2000-talet, även om förekomsten av onormala yngel observerats i alla provfiskeområden och andelen av dessa under enstaka år överskrider det föreslagna gränsvärdet för den naturliga bakgrundsnivån. En oroväckande trend är dock en successiv maskulinisering av tånglakeynglen i Fjällbacka och Kvädöfjärden, där proportionen av honyngel minskat sedan början av 2000-talet. Hälsotillstånd hos abborre och tånglake: Abborrens och tånglakens hälsotillstånd är negativt påverkade i de undersökta kustområdena. Det finns dock tecken på att den negativa utvecklingen har planat ut något under de senaste åren. Den tidigare tidstrenden med minskningen av relativ gonadvikt hos abborrhonor (GSI) har avstannat, men GSI under de senaste åren är fortfarande ca 30 % lägre än i början av tidsperioden. GSI kan påverkas av att fiskens tillväxt ökat, av flera olika miljöfaktorer, samt även av exponering för miljögifter som påverkar könsmognaden och fortplantningen. Den tidigare ökningen i aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD hos abborre har avstannat, men aktiviteten under senare år ligger fortfarande på en högre nivå än i början av tidsperioden. Detta tyder på att fisken periodvis är exponerad för organiska miljögifter, t.ex. PAHer eller ämnen med dioxinlik effekt. Starkt ökade aktiviteter av leverenzymerna GR och katalas indikerar även att det föreligger en ökad oxidativ stress hos abborre och tånglake av båda könen. Dessutom observeras hos abborren och tånglaken tecken på påverkat immunförsvar, påverkad saltreglering och ämnesomsättning. Metaller och organiska miljögifter i abborre och tånglake: Flertalet metaller, pesticider och PCB:er visar inga tydliga trender från början av 2000-talet hos varken abborre eller tånglake, men det finns en del undantag. Kvicksilver ökar i abborre men minskar i tånglake. Sett över hela mätserien, från 1980, så minskade halterna av kvicksilver i abborre fram till slutet av 1990-talet för att därefter öka igen. Halterna ligger över EU:s gränsvärde för kvicksilver i toppredatorer, men under gränsvärdet för skydd av människans hälsa vid konsumtion av fiskeriprodukter. Hos abborre ses en indikation på minskande blyhalter i alla provfiskeområden och halterna ligger under EU:s gränsvärde. Halterna av koppar ökar i både abborre och tånglake i Kvädöfjärden. Pesticiden HCB ökar i abborre i Holmöarna och en ökning indikeras även i Kvädöfjärden. Liksom för kvicksilver, har halterna av HCB minskat från tidsseriens början (mitten av 1980-talet) fram till början av 2000-talet, för att därefter öka igen. Halterna ligger under EU:s gränsvärde. Pesticiderna DDE och α-HCH visar inga förändringar. För PCB ses inga tydliga trender men en indikation på minskning ses i abborre i Holmöarna för PCB-118 och PCB-153. Halterna av PCB-153 är under gränsvärdet medan halterna av PCB-118 ligger över gränsvärdet i tånglake i Fjällbacka. Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i referensområdena: Utvecklingen av de studerade fisksamhällena visar en tydlig påverkan från övergödning och klimatförändring, och de ökande fångsterna av karpfisk i områdena i Östersjön indikerar en icke önskvärd utveckling ur ett ekosystemperspektiv. Det finns även positiva signaler i att fångsterna av ål i Fjällbacka, gös i Kvädöfjärden och sik i Holmöarna ökar. Oroväckande för ekosystemets struktur och funktion, samt dess förmåga att bidra med viktiga ekosystemtjänster är de vikande fångsterna av gädda i Torhamn och tendensen till minskade fångster av nyckelarten abborre i alla områden. Vad dessa förändringar grundar sig i är inte klarlagt, men ökad predation från säl, skarv och storspigg är faktorer som kan bidra till det observerade tillståndet. Att abborrens storlek och tillväxt samtidigt ökar tyder på goda förutsättningar för artens populationsutveckling, och indikerar samtidigt att fisketrycket i de undersökta områdena inte är förhöjt. Det kan heller inte uteslutas att den ökade tillväxten hos abborre kan vara kopplad till en minskad inomartskonkurrens då det finns en indikation att förekomsten av abborre minskar i alla områden. Den minskande förekomsten av abborre kan möjligen även kopplas till att fiskens hälsostatus inte är tillfredställande i provfiskeområdena. Ett flertal hälsovariabler uppvisar förändringar och en tydlig påverkan på fiskens hälsa. Utöver inducerat avgiftningssystem och förminskade gonader (bara hos abborre), observeras ökad oxidativ stress, påverkat immunförsvar samtpåverkad saltreglering och ämnesomsättning. Förändringarna visar att flera viktiga fysiologiska funktioner hos fisken är påverkade och det kan inte uteslutas att orsaken kan vara att fisken är exponerad för kemiska ämnen. Vilka ämnen detta är och hur det observerade hälsotillståndet för fisken kopplar till andra miljöförändringar är inte klarlagt, då halterna av de flesta av de undersökta miljögifterna minskar eller är oförändrade över tid. Ökande halter ses dock av kvicksilver och pesticiden HCB i abborre sedan 2002, men inte i tånglake. Detta skulle kunna tyda på förändringar i födoväven och i arternas födoval. Halterna av koppar ökar i abborre både från Holmöarna och Kvädöfjärden och i tånglake från Kvädöfjärden. Detta skulle kunna bero på den ökade användningen av båtbottenfärger innehållandes koppar under de senaste 10 åren, men andra förklaringar är också möjliga. Den pågående maskuliniseringen av tånglakeynglen i Fjällbacka och den periodvis höga andelen av onormala yngel är ytterligare en indikation på att tillståndet i våra kustfisksamhällen inte är tillfredställande. Orsaken bakom detta är inte klarlagt.Det är oroande att de observerade förändringarna sker i referensområden som anses vara relativt opåverkade av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, utöver andra bakomliggande miljöfaktorer såsom övergödning, klimatförändringar och förändrad födovävsstruktur som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd och förändringarna som ses på populationsnivå hos abborre, rovfisk och karpfisk.
|
|
| 8. |
- Olsson, J, et al.
(författare)
-
Miljöövervakning i Hanöbukten – finns det ett samband mellan tillståndet för fisken, dess hälsa och belastningen av miljöfarliga ämnen?
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sammanvägd bedömning. Överlag fanns det inte några övergripande skillnader i de beståndsparametrar som undersökts jämfört med tidigare undersökningar i området. Det fanns heller inga tecken på avvikande fångster utanför Helgeås mynning och endast tecken på syrebrist vid en lokal under den undersökta perioden. Det observerades en något förhöjd sjukdomsfrekvens hos fiskar i Hanöbukten. De bakomliggande orsakerna till den förhöjda sjukdomsfrekvensen i området är inte klarlagd, men pekar på en yttre påverkan på individ-, men inte på bestånds- eller samhällsnivå hos fisken. Resultaten från undersökningarna av fiskars hälsotillstånd visar på flera mycket tydliga fysiologiska skillnader hos fiskarna mellan Hanöbukten och referensområdet Kvädöfjärden. Tolkningen kompliceras av det faktum att de två jämförda populationerna av skrubbskädda anses ha olika lekstrategier vilket kan ha påverkat främst fysiologiska mätvariabler som ska spegla fortplantningfunktionen. Det är dock viktigt att betona att det är mycket unikt att två populationer av samma fiskart som fångats vid samma tidpunkt på året uppvisar så stora skillnader i fysiologiska hälsovariabler mellan två områden. Det kan därför inte uteslutas att de observerade skillnaderna för flera hälsovariabler är en indikation på att fiskarna i Hanöbukten är exponerade för något eller några toxiska ämnen. Resultaten från miljögiftsundersökningen visar att det inte är några förhöjda halter av metaller, PCB:er, bromerade flamskyddsmedel och dioxiner i skrubbskäddor från Hanöbukten jämfört med Kvädöfjärden. DDT, kvoten DDT/DDE och PFOS var däremot något högre i Hanöbukten. Resultat från övervakning av sill i Hanöbukten visar också att PFOS och några andra perfluorerade ämnen är förhöjda jämfört med de flesta andra övervakningslokaler i Östersjön. Sammantaget ger inte fiskundersökningarna under 2015 några belägg för effekter på beståndsnivå. Däremot observerades effekter på fisk i Hanöbukten på individnivå, såsom svagt förhöjd sjukdomsfrekvens hos torsk och skrubbskädda samt tecken på hälsoeffekter hos skrubbskädda. Överlag fanns inga förhöjda halter av miljögifter, men det observerades en förhöjd halt av DDT och PFOS och en högre DDT/DDE kvot hos skrubbskädda i området. Fortsatta fiskundersökningar under hösten 2016 syftar till att säkerställa att observerade skillnader/effekter är bestående, samt att försöka belysa vilken betydelse de olika populationernas fortplantningsstrategi respektive rådande miljögiftsbelastning i området har för de observerade hälsoeffekterna hos skrubbskädda i Hanöbukten.
|
|
