| 1. |
- Lundin, Susanne, et al.
(författare)
-
Gamla kroppar och nya tekniker
- 2007
-
Ingår i: Åldrandets betydelser. - 9789144034218
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Abstract in Finnish Inleding Dagen's biomedicinska utveckling bidrar till förbättrad livskvalitet för många människor. Det kan röra sig om nya läkemedel eller andra kliniska behandlingar med avgörande betydelse för en person's hälsotillstånd. Dessa medicinska möjligheter är emellertid inte helt oproblematiska. Ofta är stora ekonomiska kostnader förknippade, inte enbart med utvecklingsarbetet, men även med behandlingarna i sig. Även andra svårigheter, som t.ex. etiska eller kulturella, kan vara förbundna med nya biomedicinska framgångar. Flera medicinska upptäckter väcker existentiella frågor om människor's rätt att tänja på naturen's gränser. Därutöver innebär möjligheterna att korrigera människor's skröpliga kroppar och förlänga dera's liv att helt nya behov uppstår – som t.ex. en ny höftled, ett nytt hjärta eller en celltransplantation. Samtidigt som allt fler människor blir allt äldre ökar sålunda vårdköerna. Detta innebär att prioriteringar av olika slag måste göra's – prioriteringar inom forskningen, inom sjukvårdspolitiken likväl som i den vardagliga vårdsituationen. Att dagen's befolkning blir allt äldre och att vårdsektorn utsätt's för mer belastning är välkända fakta som politiker, ansvariga inom sjukvården och forskare måste förhålla sig till. Utredningen Prioriteringar i vården”, SOU 2001:8 är ett av många statliga initiativ för att ringa in problematiken och skapa en jämlik vård, andra är SENIOR 2005, SOU 2003:91 som ger förslag på en ny äldrepolitik. Parallellt med statliga beredningar bedriv's forskning för att ge kunskap om hur verkligheten ter sig – hur gamla lever, hur länge de lever, vilken vård de skulle behöva samt vilken vård som de facto erbjud's. I dessa studier framkommer bland annat att allmänheten kan ha en annan uppfattning än den som exempelvi's prioriteringsutredningen SOU 2001:8 uttrycker (Johannesson & Johannesson 1996, Elmståhl 2005, Wentoft 2006). Därutöver finn's det anledning att anta att statliga utredningar och forskning i sig producerar bilder av människor som inte sammanfaller med individer's egna upplevelser. Så är till exempel indelningen i medicinska mallar som yngre-äldre, äldre, äldre-äldre snarare kategorier som representerar metodologiska behov av struktur än något som människor med självklarhet kan identifiera sig med. Olika samhälleliga representationer av den gamla människan överensstämmer sålunda inte alltid med äldre's självförståelse. Inte desto mindre är det just samhället's bilder av åldrande individer som är en bidragande faktor när olika bedömningar och prioriteringar gör's. Det övergripande syftet med min artikel är att resonera om sambanden mellan kulturella föreställningar och medicinska praktiker. Mer specifikt är min avsikt att undersöka några av de idémässiga strukturer som bär upp föreställningar om gamla människor, om kroppen och om hälsan. Ambitionen är att ge alternativ till det instrumentella tänkandet som ofta utmärker statliga utredningar eller medicinska modeller avseende olika åldersgrupper's behov (jfr Blaakilde 2004, Lock & Sheper-Hughe's 1966). Istället för att utgå från fast strukturerade mallar, närmar jag mig de mer flytande begrepp som människor i allmänhet använder – ung, medelålder's, gammal. Den kulturanalytiska ansatsen är att studera komplexitet med syfte att inte enbart beskriva vilka förhållanden som råder utan även fråga varför och vad som kan bli de samhälleliga konsekvenserna. Artikeln's teoretiska utgångspunkt är fotad i etnologisk kulturanaly's samt i kritisk medicinsk antropologi som utgår från att klassificeringar och maktstrukturer är kopplade till föreställningar om kroppen. Till grund ligger bl.a. Margaret Lock's och Nancy Sheper-Hughe's’ diskussioner om ”tre kroppar”, dv's. tre olika analytiska nivåer för att undersöka hur samhälleliga processer samspelar med varandra. Den första nivån utgör's av den individuella kroppen, den i fenomenologisk mening självupplevda egna kroppen. På den andra analytiska nivån finn's den sociala kroppen som en symbolisk ingång till människor's föreställningar om natur, biologi och kultur. Den tredje nivån rymmer den politiska kroppen som refererar till olika former av disciplineringar och kontrollsystem. Min artikel tar sitt empiriska avstamp i framförallt två kvalitativa undersökningar. Det rör sig om Etnologiska institutionen's med folklivsarkivet's frågelista LUF 214 där 120 personer bosatta i Skåne svarade på dera's inställning till biomedicin och prioriteringar i vården, samt om EU-projektet Challange's of Biomedicine i vilket det bl.a. genomförde's fyra fokusgrupper kring ämnena transplantationer och genetiska test (CoB 2006). Ett ytterligare, kvantitativt, material utgör's av Svenskar's attityder till transplantationer och transplantationsforskning i vilken 1000 slumpvi's utvalda individer intervjuade's per telefon (Sifo 2001:3815560, Lundin & Idvall 2003). Därutöver har media och statliga utredningar fungerat som källmaterial. Samtliga undersökningar ger svar från både yngre och äldre, kvinnor och män med hemvist på såväl landsbygden som i städer.
|
|
| 2. |
- Lundin, Susanne, et al.
(författare)
-
Åldrandets betydelser
- 2007
-
Ingår i: Åldrandets betydelser. - 9789144034218
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I det västerländska samhället kämpar vi för långa liv men mot åldrandet. Det är bara en av de motsägelser som ålder och åldrande ger upphov till. I Åldrandets betydelser undersöks olika förhållningssätt till och konsekvenser av åldrande. Boken belyser hur kronologisk ålder inte alltid är densamma som den upplevda och hur samhället möter olika åldrar. Exempel tas från såväl hälso- och sjukvården som samhället runt omkring. Boken vänder sig till studenter inom medicin, samhälle och humaniora samt alla som arbetar med åldersrelaterade problem och möjligheter.
|
|
| 3. |
- Eklöf, Jenny, 1973-
(författare)
-
Gene technology at stake : Swedish governmental commissions on the border of science and politics
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis examines the Swedish political response to the challenges posed by gene technology, seen through the prism of governmental commissions. It discerns and analyses continuities and changes in the Swedish political conception of gene technology, over the course of two decades, 1980–2000. This is done by thematically following ideas of “risks” and “ethics” as they are represented in the inner workings and reception of three governmental commissions. The Gene-Ethics Commission (1981–1984), the Gene Technology Commission (1990–1992) and the Biotechnology Commission (1997–2000) form the empirical focal points of this analysis. The first two provided preparatory policy proposals that preceded the implementation of the Swedish gene technology laws of 1991 and 1994. The last one aimed at presenting a comprehensive Swedish biotechnology policy for the new millennium.The study takes into account the role of governmental commissions as arenas where science and politics intersect in Swedish political life, and illuminates how this type of “boundary organisation”, placed on the border of science and politics, impinges on the understanding of the gene technology issue. The commissions have looked into the limits, dangers, possibilities and future applications of gene technology. They have been appointed to deal with the problematic task of distinguishing between what is routine and untested practices, realistic prediction and “science fiction”, what are unique problems and what are problems substantially similar to older ones, what constitutes a responsible approach as opposed to misconduct and what it means to let things “get out of hand” in contrast to being “in control”. Throughout a period of twenty years, media reports have continued to frame the challenges posed by gene technology as a task of balancing risks and benefits, walking the fine line between “frankenfoods” and “miracle drugs”.One salient problem for the commissions to solve was that science and industry seemed to promote a technology the public opposed and resisted, at least in parts. For both politics and science to gain, or regain, public trust it needed to demonstrate that risks – be it environmental, ethical or health related ones – were under control. Under the surface, it was much more complicated than “science helping politics” to make informed and rational decisions on how to formulate a regulatory policy. Could experts be trusted to participate in policy-making in a neutral way and was it not important, in accordance with democratic norms, to involve the public?
|
|
| 4. |
-
Gamla kroppar och nya tekniker, i Åldrandets Betydelser (red Jönsson & Lundin)
- 2007
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Åldrandets betydelser: I det västerländska samhället kämpar vi för långa liv men mot åldrandet. Det är bara en av de motsägelser som ålder och åldrande ger upphov till. I Åldrandets betydelser undersöks olika förhållningssätt till och konsekvenser av åldrande. Boken belyser hur kronologisk ålder inte alltid är densamma som den upplevda och hur samhället möter olika åldrar. Exempel tas från såväl hälso- och sjukvården som samhället runt omkring. Boken vänder sig till studenter inom medicin, samhälle och humaniora samt alla som arbetar med åldersrelaterade problem och möjligheter. Författarna är verksamma som forskare inom samhälls- och kulturvetenskapliga ämnen vid svenska och danska universitet.
|
|
| 5. |
- Hansson, Kristofer
(författare)
-
I ett andetag : En kulturanalys av astma som begränsning och möjlighet
- 2007
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Though asthma is a commonly occurring disorder today, the development and introduction of anti-inflammatory drugs in treating it has changed the possibilities of living with it. At the same time, the Swedish guidelines for asthma care have changed: the patient is to take responsibility for her or his chronic illness to attain full quality of life. The study aims to make a cultural analytical investigation of what possibilities exist for young people to take responsibility for their chronic illness and what limitations present themselves. Its approach, proceeding from Simone de Beauvoir's concept of situation, problematises the view of the human being as an independent subject; rather, the human being finds herself in relation to other people and things. It does not appear from the empiric that the young people automatically internalise the diagnosis and the treatment that comes with it; instead, they act in relation to diagnosis as well as treatment. As a result, the treatment is not always being allowed to stand in the centre of conduct; the young people may be prepared to expose themselves to risks of breathing difficulties for the purpose of creating themselves as subject. The young people allso often act in relation to the attention that the drug and the sequence of events with medication generate in social contexts. This may become a situation in which the individuals do not want to show their medicinal object, or keep quiet about not feeling well due to the asthma. Beauvoir points out in her philosophy that we have a responsibility to create possibilities for the person who is limited in her or his daily life, and this can be discussed proceeding from the possibilities and limitations that are created in a situation. The ethical subject becomes central: through making visible the situation in which the person with a chronic illness finds her- or himself, the individual encountering that person can act in such a way that she or he gives the other person possibilities.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Lundin, Johan, et al.
(författare)
-
THE MISALIGNMENT CYCLE: IS THE MANAGEMENT OF YOUR SUPPLY CHAIN ALIGNED?
- 2009
-
Ingår i: [Host publication title missing]. ; , s. 547-565
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Purpose of this paper The purpose of this paper is to propose a framework for describing and analyzing misalignments in supply chain management, which relate to changes in supply chain structures, processes, and management components. Design/methodology/approach Based on the systems approach, a single-case study with embedded design including several embedded cases from the same supply chain was deployed. This was done according to the abductive research approach, which is favourable when extending existing and developing new theory. In order to describe the case study, data was collected through observations, interviews and workshops, and later analyzed through pattern matching. The case studied was the Swedish cash supply chain, which was appropriate since it has gone through several changes in its supply chain structure and management. Findings and original/value of paper A framework to describe and analyze misalignments in the supply chain was developed. The framework proposed consists of two steps: 1. Identify changes in the supply chain, and 2. Identify misalignments. For every step respectively, a specific and more detailed framework was developed in order to facilitate the identification processes. With the framework a researcher or practitioner gets a structured approach to map the management of a supply chain so that its current misalignments can be identified.
|
|
| 10. |
|
|
