| 41. |
|
|
| 42. |
- Persson, Anders, et al.
(författare)
-
Nöjda som lärare, missnöjda som anställda - skolexistens mellan mening och missnöje
- 2006
-
Ingår i: Arbetsliv i omvandling. - Stockholm : Arbetslivsinstitutet. - 1404-8426. ; :2006:4, s. 19-36, s. 19-36
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Hur kan det komma sig att en relativt stor andel lärare på en och samma gång är missnöjda med en rad arbetsvillkor och upplever att arbetet är meningsfullt? Varför är, med andra ord, många lärare nöjda med sin yrkesutövning som lärare samtidigt som de är missnöjda som anställda? Frågeställningarna har attackerats från flera håll med utgångspunkt från läraryrkets och skolans utveckling under de senaste 20 åren. Många lärare förefaller finna sitt yrkes mening i relationen med eleverna och i de nära arbetsvillkoren. Missnöjets källa förefaller å andra sidan vara förvandlingen av de nära arbetsvillkoren inom ramen för skolans utveckling under de senaste 10-15 åren, som bland annat resulterat i att lärarens roll som underordnad anställd betonats och att yrkesautonomin utmanats.
|
|
| 43. |
- Persson, Anders, et al.
(författare)
-
Prisoner resettlement in Sweden
- 2018
-
Ingår i: Prisoner Resettlement in Europe. - 9781138721234 ; , s. 328-342
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- In Sweden most prisoners serve a short prison sentence. Since the majority of all prisoners are subject to mandatory pre-release after having served two-thirds of the sentence, few spend more than four months in prison. Still, there is a group who serve prison sentences of two years or more. The resettlement process varies for the two groups, but all prisoners have a right to be supported, aiming for a better life after prison. The Prison and Probation Service (PPS) is one united, state-run organization and both prison and probation staff work together when planning for release and resettlement. There are several resettlement measures, but these are not generally applied as they presuppose an individual assessment. The PPS cooperate with municipalities and the third sector in different arrangements, and the offenders are regarded as a subject in the resettlement process, as they have to agree to any measures taken.
|
|
| 44. |
- Persson, Anders, 1953-
(författare)
-
Rymden i bilden
- 2002
-
Ingår i: Odontologisk riksstämma, Göteborg 2002,2002. ; , s. 42-42
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 45. |
- Persson, Anders, et al.
(författare)
-
Samhället som konstant, samhället som variabel. Om olika sätt att rättfärdiga barns och vuxnas lärande
- 2009
-
Ingår i: Historien, barnen och barndomarna. Vad är problemet? En vänbok till Bengt Sandin. - Linköping : Linköpings universitet. ; , s. 257-279, s. 257-279
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I antologibidraget visas att lärande, eller kanske snarare deltagande i olika former av utbildning, rättfärdigas på olika sätt beroende på om de som utbildas är barn eller vuxna. Rättfärdigandet sker genom retoriska konstruktioner av samhället som närmast kan ses som motsatser: barnens skolgång rättfärdigas genom att samhället konstrueras som en, åtminstone värdemässig, konstant; vuxnas deltagande i utbildning rättfärdigas å andra sidan genom att samhället konstrueras som en variabel i ständig och omvälvande förändring. Vad ska vi då ha en sådan kunskap om rättfärdigande av utbildning till? Framförallt kan den kunskapen användas i en kritisk reflektion över den idag ymniga utbildningsretoriken.
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
- Persson, Anders, et al.
(författare)
-
Samspel och spänningar mellan profession, styrning och kvalitet i lärarutbildningen
- 2010
-
Ingår i: [Host publication title missing]. ; , s. 1-24
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I föreliggande paper undersöker vi vad det innebär att lära till lärare i samspelet och spänningarna mellan profession, styrning och kvalitet. Mot bakgrund av det kvalitetsarbete vi i hög grad varit involverade i inom lärarutbildningen vid Högskolan i Halmstad frågar vi: Hur kan ett kvalitetsarbete inom en lärarutbildning utformas i spänningsfältet mellan extern styrning och professionellt handlingsutrymme? Först diskuteras lärares yrkesutövning ur ett professionsperspektiv. Därefter aktualiserar vi kort lärarutbildningens ställning i det svenska högre utbildningsväsendet med utgångspunkt från ett styrningsperspektiv. Slutligen redogör vi detaljerat för det kvalitetsarbete vi varit med om att utveckla inom lärarutbildningen mot bakgrund av en diskussion om hur kvalitet inom högre utbildning kan definieras. Slutsatsen blir att kvalitetsarbetet kan och bör avväga förhållandet mellan styrning och professionellt handlingsutrymme. Lärarutbildningen bör inom ramen för kvalitetsarbetet göra motstånd mot alltför detaljerad styrning till förmån för lärarens professionella handlingsutrymme.
|
|
| 48. |
- Persson, Anders, 1953-
(författare)
-
Skiktröntgen undersöker hjärtat på några sekunder : The heart examined with tomography in few seconds
- 2008
-
Ingår i: Läkartidningen. - 0023-7205 .- 1652-7518. ; 105:43, s. 3043-3046
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Selektiv kranskärlsröntgen är i dag den enda kliniska metod som kan avbilda och kvantifiera kranskärlsstenoser in vivo med tillräckligt hög säkerhet. Nackdelarna är att undersökningen är invasiv och relativt resurskrävande. Datortomografi är en teknik under konstant, snabb utveckling, och efter introduktionen av 64-kanalsdatortomografi har kranskärlsdatortomografi fått mycket snabb spridning i världen. Klinisk nytta har påvisats i ett flertal studier, dock saknas ännu stora randomiserade, prospektiva studier. Metoden medger anatomisk kartläggning av kranskärlslumen och kärlvägg med begränsad möjlighet till bedömning av blodflöde. Högt negativt prediktivt värde för kranskärlssjukdom och risk för överskattning av kärlstenoser har påvisats. Kalk i kärlvägg och oregelbunden hjärtfrekvens försvårar bedömningen kraftigt. Stråldosbelastningen är apparatgenerationsberoende och varierar kraftigt från låg till hög dos. Metoden utvecklas snabbt och har stor potential för framtiden, men i dagsläget är den inte lämpad för daglig sjukvård och bör begränsas till att användas inom ramen för kontrollerade studier.
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
|
|
