| 1. |
|
|
| 2. |
- Abrandt Dahlgren, Madeleine, 1956-
(författare)
-
Torget, Kliniken och Meritagenturen : Didaktik för vuxna i praktiken
- 2008. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Human resources are the social capital of a firm or business, based on trust as well as on expertise, values, and cultural diversity. This calls for cross-cultural knowledge — an understanding of gender issues and individual differences in the social capital of the firm and society. The dialogue between women entrepreneurship and social capital theory/ research strengthens the fragmented voice of women entrepreneurship, providing the landscape for women entrepreneurs as creators of, and created by, social capital. It indicates how women entrepreneurs appear to have a special position in forming, developing, and reorganizing the social capital in the business world. This book explores social capital in the multiple relationships between gender, management, and entrepreneurship. Twenty-six researchers, representing a variety of disciplines from different parts of the world, provide findings on diverse aspects of the dialogue between women entrepreneurship and social capital. As a consequence, the central concepts — social capital, entrepreneurship, and gender — are given a variety of meanings. Women entrepreneurs and business owners — regardless of their cultural context, branch, and education — provide interesting ideas to the global debate on equality and social capital.
|
|
| 3. |
- Andersson, Eva, et al.
(författare)
-
Deltagarröster om folkbildning på distans - motiv, betydelser och datoranvändning
- 2006
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Folkbildningen representerar en på många sätt unik och annorlunda tradition för att göra människor delaktiga i kollektiva kunskaper och färdigheter. Det självvalda engagemanget i kunskapssökande, och tilliten till det demokratiska och jämbördiga samtalet som en ram för lärande, är två framträdande drag i den ideologiska konception som förknippas med folkbildning. Lärande och kunskapsbildning blir ett sätt att vara tillsammans, föra samtal och utveckla sig själv, sina intressen och ytterst samhället i sin helhet. I relation till denna tradition för bildning känns uttryck som undervisning, inlärning och kanske till och med utbildning alltför begränsade. Hela det målrationella språk som under senare år vuxit sig starkt i synen på lärande som ett sätt att ”förädla humankapitalet” och göra människor ”anställningsbara” blir missvisande. När lärande reduceras till att enbart bli medel för att nå andra, vanligtvis ekonomiskt mätbara, mål riskerar verksamheten bli inordnad i en förment rationell process där människors intressen och värderingar inte blir drivkrafter utan i stället kommer att uppfattas som kontraproduktiva för en närmast ingenjörsvetenskapligt målstyrd lärprocess.
|
|
| 4. |
- Andersson, Gerhard, 1966-, et al.
(författare)
-
Tinnitus : A multidisciplinary approach
- 2005
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tinnitus: A Multidisciplinary Approach provides a broad account of tinnitus and hyperacusis, detailing the latest research and developments in clinical management, incorporating insights from audiology, otology, psychology, psychiatry and auditory neuroscience. It promotes a collaborative approach to treatment that will benefit patients and clinicians alike.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Andersson, Joakim, 1974-, et al.
(författare)
-
Uppdragsarkeologins publika sida. Slättbygdsprojektet
- 2005
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De arkeologiska utgrävningarna är den historiska forskningsinstitution som är starkast reglerat i lag, tilloch med fastare än historieämnets plats i skolundervisningen. Om en exploatör vill utnyttja mark där fornminne finns är det ett ovillkorat krav att platsen ska grävas ut och resultaten dokumenteras.I tider avexpansion för bebyggelse och infrastruktur utvecklas därför institutionerna kring de arkeologiskautgrävningarna.Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Öst, har tillsammans medÖstergötlands länsmuseum bedrivit ett uppdragsarkeologiskt projekt kallat Slättbygdsprojektet under åren2000-2005. Som en del av projektet ingår uppdraget att förmedla resultaten av undersökningarna tillallmänheten i olika former. En av ambitionerna är att i Agenda kulturarvs anda bedriva förmedling somfaller under begreppen demokratisering, delaktighet, tillgänglighet och dialog.Det är dennakunskapsförmedlings ramar, förutsättningar, historik, utförande och innehåll som kontextualiseras ochstuderas i den föreliggande rapporten.UV etablerades i Linköping under sent 60-tal och arbetade med stadens utbyggnad samt E4:ansdragning genom länet. Nya grävmetoder gjorde att fynd och samhällsprocesser (boplatser) under markytan upptäcktes. Detta förändrade både kunskapsbild och grävpraktik. Under slutet av 80-taletintensifieras verksamheten och ett eget lokalkontor för UV etablerades. Samtidigt har man menat attutrymmet för bearbetning, analys och synteser har varit för litet. Man kan ändå konstatera att antaletskrifter och andra informationsinsatser varit omfattande. Trots de ur vetenskaplig synvinkel, godtyckligaincitamenten till grävningar som exploateringarna utgör, har man sökt ge en sammanfattande bild avforskningsläget och prioritera de mest intressanta vetenskapliga problemen som en vetenskaplig ram för dokumentationen.Till det kommer en höjd ambitionsnivå för de publika insatserna, förmedlingen.Ambitionsnivån kring dokumentationerna har alltså under 1990-talet ökat både åt det publika och detvetenskapliga hållet.På 2000-talet är det dels utgrävningarna i Norrköping, dels längs järnvägssträckningen Mjölby-Motalasom står för de stora insatserna. Västra Östergötland är en av de mer fyndrika regionerna i länet ochSlättbygdsprojektet presenterar uppläggningen för detta. I jämförelse med den Vetenskapligaverksamhetsplanen från 2000 trycker man än mer på förmedlingen av kunskapen längs en lång rad olikainsatser.
|
|
| 8. |
- Andersson, Lars, 1947-
(författare)
-
Ålderism
- 2008. - 1:1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ålderism handlar om ålder som grund för fördomar och diskriminering, med betoning på situationen för äldre. Ålderism är kanske den mest accepterade formen av fördom som existerar i dag, och den form av diskriminering som det tas lättast på. Negativa uttalanden och åsikter är accepterade på ett helt annat sätt om de är riktade mot äldre än om de vore riktade mot andra grupper. Denna bok tecknar en bakgrund till de fördomsfulla attityder mot äldre, ålderdom och åldrandet samt de stereotyper och den diskriminering av äldre som förekommer i dag. Åldrandet och ålderdomen är frågor som ständigt diskuteras. Boken riktar sig främst till högskolestuderande inom samhälls- och beteendevetenskap, socialt arbete, social omsorg och vård, liksom till
|
|
| 9. |
- Andersson, Per, 1964-, et al.
(författare)
-
Kunskapers värde : validering i teori och praktik
- 2005. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna bok handlar om validering av kunskap och kompetens, närmare bestämt den ambition som finns i vårt samhälle att värdera och ge erkännande åt vad människor lärt sig oavsett var, när och hur detta skett. Ambitionen att validera sätts in i sitt sammanhang genom att relateras dels till hur vuxnas lärande har organiserats i olika former, dels till hur valideringstanken gestaltat sig på olika sätt. Författarna problematiserar validering i relation till olika teorier om kunskap och lärande samt till den kunskapsbedömning som är en central del av en validering. Några olika modeller för hur validering kan organiseras och genomföras i praktiken diskuteras, liksom de olika roller som finns i en valideringsprocess.
|
|
| 10. |
- Anshelm, Jonas, 1960-
(författare)
-
Bergsäkert eller våghalsigt? : Frågan om kärnavfallets hantering i det offentliga samtalet i Sverige 1950-2002.
- 2006
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilka risker är förenade med hantering av högaktivt kärnavfall? Var skall det förvaras? Hur skall en anläggning för säker slutförvaring utformas? Kan det överhuvudtaget finnas någon lösning som är säker för all framtid? Hur kan vi i så fall veta det?Sådana frågor har ägnats stort utrymme i det offentliga samtalet i Sverige sedan planerna på ett svenskt kärnkraftsprogram vann gehör i riksdagen på 1950-talet. Om frågorna i stort sett varit de samma har svaren varierat desto mer. Såväl kraftindustrins som miljörörelsens företrädare har förändrat sina förhållningssätt och sanningsanspråk i takt med att de tekniska, politiska, ekonomiska, vetenskapliga och kulturella omständigheterna har skiftat. I denna bok skildrar Jonas Anshelm förskjutningarna i värderingsmönstren och försanthållandena i en av det sena 1900-talets mest konfliktfyllda miljöfrågor.Jonas Anshelm är professor vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet.
|
|
