| 11. |
- Abalo, Ernesto, et al.
(författare)
-
Emerging Patterns of Inclusion and Exclusion in the Era of E-government : A Study of Users of ‘Swedish Public Employment Service’ on the Internet
- 2008
-
Ingår i: Media and Global Divides. - Stockholm : Organizing Committee for the IAMCR Congress 2008. - 918835430X ; , s. 44-45
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In the area of governmental information for and services to citizens digitalization has certainly become a buzzword. Framed within the discourses on e-government or e-governance – or different mixtures of the two – various analyses have tried to point out, or even anticipate possible consequences of the appropriation of digital technologies, mainly the internet, in governmental services.On the one hand, these analyses have pointed out a great deal of opportunities connected to the incorporation of the internet into governmental information and services. Policy makers have been quick to point to the increased accessibility as a great opportunity for the citizens; in Sweden this vision of accessibility has even been referred to as ‘24:7-governmental agencies’. Academics, among others, have also suggested that the digitalization of information and services opens up new possibilities for citizen control of governments.On the other hand, a number of problems have also been identified. For instance, the digitalization of public registers holding personal information has been interpreted as a threat to the citizens’ integrity: Will digitalization bring a new surveillance society? The most frequently debated problem, however, at least within research, has been the fear of digital divides. Will the internet create digital cleavages between different groups of citizens?So far, however, neither the hopeful nor the dystopian analyses have made enough efforts to critically evaluate their claims. Such evaluations can start from different points of departure, and in this paper the starting point is the citizens as users of governmental information and services through the internet: What patterns of inclusion and exclusion emerge as a governmental agency digitalizes its information and services by making them increasingly internet based?The paper presents statistical data from a survey of 762 unemployed citizens using the Swedish Public Employment Service, a governmental agency that has come to rely specifically heavy on internet based information and service. The initial analysis of data reveals interesting differences between social groups in terms of both perception and use of the internet – in general – and the resources offered by SPES in particular. For instance, the users’ various degrees of education is a strong, determining factor when it comes to use of internet SPES’ services.The paper starts from a conceptual elaboration of various notions of e-government and e-governance. Thereafter, the survey data is described and elaborated on before moving into a discussion of the wider significance of the findings: What does data suggest in terms of patterns of inclusion in and exclusion from a society in which governmental agencies, to an increasing extent, use the internet for their information and services?
|
|
| 12. |
- Abalo, Ernesto, 1982-
(författare)
-
First hegemony, then democracy : on ideology and the media discourse on the coup against Hugo Chávez
- 2012
-
Ingår i: Observatorio (OBS*). - : Obercom. - 1646-5954. ; 6:3, s. 105-128
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study examines the media discourse on the 2002 coup d’état against the government of Hugo Chávez in Venezuela, with the aim of exploring how ideology in media discourse helps construct democracy in a Latin American political context. Critical discourse analysis is used to examine written pieces from Dagens Nyheter (Sweden), El País (Uruguay), and the New York Times (US). The study finds that the discourse on the overthrow and the events preceding it constructs the coup as a potential victory for democracy and as the definitive end of Chávez. However, after the failure of the coup and the reinstallation of Chávez one can perceive discursive renegotiations, such as the publishing of non-fundamental criticism of the overthrow. The study argues that the media discourse on the coup displays a highly relativistic attitude towards democracy, which serves the interests of the elite classes in Venezuela and of US hegemony in global politics. The article also argues that the flexibility of the discourse at hand shows the need for a detailed analysis of how ideology is (re)formed in media discourse.
|
|
| 13. |
- Abalo, Ernesto, 1982-, et al.
(författare)
-
Fostering the truthful individual Communicating media literacy in the comic Bamse
- 2021
-
Ingår i: Nordicom Review. - : Nordicom. - 1403-1108 .- 2001-5119. ; 42:1, s. 109-123
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study examines the construction of media literacy in a special issue on source criticism of the Swedish children's comic Bamse - Varldens Starkaste Bjorn [Bamse - The World's Strongest Bear]. This is done with the purpose of understanding what values, perspectives, and practices are promoted when media literacy is communicated via children's edutainment media. Using narrative and discourse analysis, we problematise how notions of truth (such as post-truth) guide much of the discourse on digital media in today's post-political society, and how that and individualisation shape notions of media literacy. This is visible in the analysed case in how source criticism is constructed in relation to notions of truth and falsehood, and as moral lessons aimed at the individual media user. We argue that such an individualised, decontextualised, and depoliticised take on media literacy is problematic and an expression of neoliberalism and a middle-class gaze.
|
|
| 14. |
- Abalo, Ernesto, 1982-
(författare)
-
"Fotbollsplanen kan vara en tickande miljöbomb" : Om konstruktionen av risk och expertis i svenska nyhetsmediers rapportering om konstgräs som miljöfråga
- 2019
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Denna studie undersöker hur svenska nyhetsmedier rekontextualiserar kunskapsläget om konstgräsets miljöpåverkan och hur de skapar expertis om detta. Syftet med detta är att utveckla förståelsen för mediernas roll som förmedlare och skapare av expertkunskap om miljöfrågor och miljörisker. Material från nio svenska nyhetsmedier studeras kvalitativt genom kritisk diskursanalys. Resultaten visar att en central utgångspunkt för medierna är att konstruera konstgräs som en miljörisk, speciellt gällande risken för spridning av mikroplaster i vattenmiljöer. Emellanåt främjas en alarmistisk diskurs om konstgräsets miljöpåverkan. Viktigt för konstruktionen av denna risk och för att förmedla expertkunskap i fråga är en rapport om källor till mikroplast där konstgräs rankas som den näst största mikroplastkällan. Medierna uppvisar svårigheter i att problematisera denna källa, vilket bland annat leder till att mediediskursen emellanåt slår fast konstgräsets negativa effekter på miljön, men också till konstruktioner av ovisshet. En viktig strategi, både för att konstruera konstgräs som miljörisk och för att säga emot en sådan diskurs, är att knyta argument till en vetenskaplig diskurs. Studien visar också att medierna har svårt att hantera kunskapsosäkerhet, vilken emellanåt blir en drivkraft i befästandet av konstgräset som miljörisk. Studien avslutas med en diskussion om hur journalistiska villkor och rådande tankemönster om miljön bidrar till att främja riskdiskurser framför ett helhetsperspektiv på miljön.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Abalo, Ernesto, 1982-
(författare)
-
Konstgräs som miljöfråga i svenska nyhetsmedier : En kvantitativ innehållsanalys
- 2019
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Denna studie har som mål att undersöka hur svenska nyhetsmedier gestaltar konstgräs som miljöfråga. Detta görs i syfte att dels öka kunskapen om hur medierna rapporterar om mikroplastrelaterade miljöfrågor, ett forskningsområde som är outforskat i både svensk och internationell kontext, dels bidra med kunskap om hur miljövinsterna med konstgräs (återvinning/cirkulär ekonomi) porträtteras gentemot de miljörisker som det ger upphov till (utsläpp av plast och gummi). Rapporteringen från 15 nyhetsmedier och ett totalurval om 250 artiklar publicerade under perioden 2014–2018 studeras genom kvantitativ innehållsanalys. Resultaten visar att konstgräs som miljöfråga förekommer sparsamt i svenska nyhetsmedier, men att rapporteringen har ökat från och med 2016. Från och med detta år börjar konstgräs att allt tydligare kopplas till spridning av plast och gummi i naturen, vilket också är det vanligaste miljöproblemet som konstgräs kopplas till överlag. Detta kan, mot bakgrund av den traditionella medielogikens främjande av risker, i sin tur förklara mediernas ökade intresse för konstgräs som miljöfråga. Miljövinster med konstgräs framkommer inte i normalfallet, vilket betyder att denna aspekt överskuggas av de miljöproblem och risker som finns med konstgräs. Däremot konstaterar ungefär var tredje artikel som fokuserar på konstgräs och miljön i huvudtemat någon form av vetenskaplig osäkerhet kring konstgräsets miljöpåverkan. Gestaltningen av konstgräs som miljöfråga är till viss del formad av samhällsdebatten kring spridningen av plast i naturen, vilket ger medierna tolkningsramar för att förstå frågan, samt gör frågan nyhetsvärdig i sig.
|
|
| 17. |
- Abalo, Ernesto, 1982-
(författare)
-
Medielogik eller hållbar kommunikation? En intervjustudie om medieringen av konstgräs som miljöfråga
- 2020
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Denna studie intresserar sig för förhållandet mellan medierna och andra intressenter i kommunikationen av miljön, och centrerar kring medieringen av mikroplastutsläpp från konstgräsplaner. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer undersöks kommunikationsstrategierna hos centrala aktörer i medieringen av dessa miljöfrågor. Syftet är att bidra till teoretiseringen av hur kommunikationsstrategier och institutionella logiker hos olika intressenter möts och omförhandlas i den medierade kommunikationen om specifika miljöfrågor. Studien bygger på 14 intervjuer med totalt 15 journalister och redaktörer, myndighetsföreträdare, politiker, forskare och representanter för däckbranschen. En tematisk analys visar att konstgräsfrågan blir intressant för redaktioner på grund av konfliktytorna som kan exploateras i frågan, och osäkerheten som finns kring konstgräsets utsläpp av mikroplaster integreras i strategierna som styr det journalistiska hantverket. Studien visar också att kommunikationsstrategier som är i linje med den så kallade medielogiken möjliggör för intressenter att nå fram med sina perspektiv i medierna och vice versa. Detta mönster visar sig exempelvis i däckbranschens kommunikativa arbete i konstgräsfrågan. Studien visar också att Naturvårdsverket, som innehaft en nyckelroll i frågan om mikroplaster, har haft en ambivalent kommunikationsstrategi i denna fråga. Myndigheten både använder sig av och bortser från medielogiken. Studien diskuterar också riskerna med miljökommunikationens anpassning till medielogiken, där denna anpassning riskerar att bli ett problem ur ett hållbarhetsperspektiv.
|
|
| 18. |
- Abalo, Ernesto, 1982-
(författare)
-
Meeting the Good Other : Proper distance and the representation of José Mujica in Swedish feature journalism
- 2019
-
Ingår i: Iberoamericana: Nordic Journal of Latin American and Caribbean Studies. - : Stockholm University Press. - 2002-4509. ; 48:1, s. 150-160
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper examines the representation of the then president of Uruguay, José Mujica, in a long-read feature story published in the Saturday supplement of the Swedish newspaper Dagens Nyheter. This is done with the aim of contributing to the understanding of how international journalism constructs distance and proximity in the reporting of distant subjects, and more specifically, how such constructions connect the Swedish audience to (or disconnect it from) political processes and relations in Latin America. In this way, the study contributes to the field of media representation in general, as well as to research on the representation of Latin America, more specifically. Critical discourse analysis is used to analyze the text and visuals. Three result topics are presented. The first comprises discourses that construct difference, such as those highlighting personal characteristics that make Mujica different from other presidents. The second centers on discourses that construct proximity between Mujica and the audience, such as those addressing sustainability and the connections between Sweden, Uruguay and Mujica. The third highlights discourses that distance or downplay difference and revolve around constructions about Mujica’s political past. The paper ends with a discussion of how this representation is able to construct Mujica as a close other without, in the process, abandoning key tenets of contemporary capitalist ideology.
|
|
| 19. |
- Abalo, Ernesto
(författare)
-
News for global sustainability? : Reifying and othering social inequality in news
- 2016
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper discusses news journalism about inequality from a critical point of view, with the aim of contributing to the critical theorization of the relationship between journalism and sustainability. Sustainability and journalism on social inequality are perceived as intersecting in at least two ways. On one level, journalism can serve sustainable development by providing high-quality content that can help citizens to better understand the causes behind social inequality and how it can be overcome. On another level, journalism would itself gain much from sustainable development on a global level, since that would provide a good ground for a high-quality journalism characterized by its professional and democratic ethics rather than one that is strained by market-logics. The paper focuses on reification and problematizes the ways in which social inequality is reified in news journalism. Basing the argumentation on examples from international journalism, it is argued that although the existence of social inequality in a specific country can be acknowledged in the reporting – for example by the reference to rich and poor people and rich and poor geographic spaces – the social, political and historical causes of this inequality remain abstracted. In this sense, reification provides a rather objectivist account on inequality, which in turn limits the critique of the mechanisms that lie behind it. On the long run such constructions serve the legitimation of social inequality, which indeed ought to be seen as a sustainability problem. The paper also argues that for a more sustainable journalism to take place, a shift in the attitude towards social inequality and sustainable development must take place in the broader sociocultural context that surrounds journalism.
|
|
| 20. |
|
|
