| 291. |
- Lundqvist, Peter
(författare)
-
Ökad säkerhet inom jordbruket : Interventioner och andra strategier
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie syftar till att redovisa förutsättningarna för ett förebyggande arbetsmiljöarbete inom svenskt jordbruk med fokus på arbetsolyckor. Studien lägger därefter stor vikt vid att sammanställa internationell kunskap om effektiva insatser för att förebygga arbetsolyckor inom jordbruket, tillgängliga från vetenskapligt granskade artiklar, böcker, forskningsrapporter, akademiska publikationer och konferensbidrag. Slutligen utmynnar studien i ett antal slutsatser och rekommendationer för det fortsatta arbetsmiljöarbetet inom svenskt jordbruk. I slutsatserna från den internationella litteraturgenomgången kan det göras en rad konstateranden: - Denna studie konstaterar, i överensstämmelse med tidigare studier, att det inte finns någon "patent-lösning", dvs. ingen enskild intervention som löser sektorns skadeproblematik. En kombination av flera insatser i ett handlingsprogram förefaller ha bästa möjligheten till framgång. - Litteraturstudien visar att svensk forskning inte är särskilt framträdande - en bidragande orsak är troligen att en hel del verksamhet inte redovisas och publiceras internationellt. - Forskningsresultat bör i större omfattning göras tillgängliga och omsättas i praktiken - detta gäller såväl nationell som internationell forskning. - Forskning om interventioner har i stor utsträckning kopplats till pedagogik och utbildning med bristande framgång. Samtidigt framkommer att det varit relativt kortvariga insatser såväl gällande interventionsprogram som utvärdering av dessa. Vidare saknas studier om effekten av utbildning på lantbruksskolor, universitet etc. - Gemensamma problem ur ett globalt perspektiv kan kopplas till användning av maskiner och traktorer, djurhantering samt fallolyckor. Rekommendationer baserat på svenska förutsättningar och internationella perspektiv: - Gör långsiktiga satsningar - Samordna insatser i det förebyggande arbetet mot arbetsolycksfall inom jordbruket - Forskning och kunskapscentrum behöver stärkas och utvecklas - Utbildning och pedagogik behöver utvecklas och utvärderas - Internationella nätverk och samverkan behöver stärkas och utvecklas - Utsatta grupper behöver studeras ytterligare.
|
|
| 292. |
- Lunner Kolstrup, Christina, et al.
(författare)
-
Agricultural Medicine in: The European Community
- 2016
-
Ingår i: Agricultural Medicine:Rural Occupational and Environmental Health, Safety, and Prevention. - Hoboken, NJ : John Wiley & Sons, Inc. - 9781118647202 ; , s. 495-502
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 293. |
- Lunner Kolstrup, Christina, et al.
(författare)
-
International Perspectives on Psychosocial Working Conditions, Mental Health, and Stress of Dairy Farm Operators
- 2013
-
Ingår i: Journal of Agromedicine. - 1059-924X .- 1545-0813. ; 18, s. 244-255
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Dairy farm operatorsfarmers, workers, and family membersare faced with many demands and stressors in their daily work and these appear to be shared across countries and cultures. Dairy operators experience high psychosocial demands with respect to a hard work and production ethos, economic influences, and social and environmental responsibility. Furthermore, both traditional and industrial farms are highly dependent on external conditions, such as weather, fluctuating markets, and regulations from government authorities. Possible external stressors include disease outbreaks, taxes related to dairy production, and recent negative societal attitudes to farming in general. Dairy farm operators may have very few or no opportunities to influence and control these external conditions, demands, and expectations. High work demands and expectations coupled with low control and lack of social support can lead to a poor psychosocial work environment, with increased stress levels, ill mental health, depression, and, in the worst cases, suicide. Internationally, farmers with ill mental health have different health service options depending on their location. Regardless of location, it is initially the responsibility of the individual farmer and farm family to handle mental health and stress, which can be of short- or long-term duration. This paper reviews the literature on the topics of psychosocial working conditions, mental health, stress, depression, and suicide among dairy farm operators, farm workers, and farm family members in an international perspective.
|
|
| 294. |
- Lunner Kolstrup, Christina, et al.
(författare)
-
Lantbrukets och landsbygdens psykosociala puls : screening av psykosociala arbetsförhållanden, psykisk hälsa och sociala nätverk bland lantbrukare och landsbygdsföretagare
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svenskt lantbruk har under de senaste decennierna genomgått omfattande strukturomvandlingar. Företagen har blivit färre, men större i omfattning. Expansionen från mindre familjeföretag till större lantbruksföretag innebär ofta ett stort ekonomisk ansvar och risktagande, ett personal- och arbetsgivaransvar samt många arbetstimmar – en förändring och förvandling från bonde till företagare. Lantbruket representerar ett yrke som är mycket beroende av externa villkor, som man som individ inte kan påverka såsom väder, lagstiftning, sjukdomsangrepp, miljöavgifter och negativa samhällsattityder. Lantbrukare och företagare i allmänhet kan uppleva att det ställs höga krav på dem med hänsyn till bra produktionsresultat, stabil ekonomi samt ett medvetet samhälls- och miljöansvar. Höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd kan förorsaka dålig psykosocial arbetsmiljö med stress, utbrändhet och allmän psykisk ohälsa till följd. Syftet med undersökningen var att kartlägga den psykosociala arbetsmiljön och hälsan bland lantbrukare och landsbygdsföretagare (icke-lantbrukare) samt att skapa ett underlag för ett åtgärdsprogram för hur psykosociala arbetsförhållanden, psykisk hälsa samt sociala nätverk på landsbygden kan förbättras. Undersökningen, Lantbrukets Psykosociala Puls, genomfördes under 2010-2011 bland 470 lantbrukare och 166 yrkesverksamma landsbygdsföretagare. Bland de 470 lantbrukarna fanns 177 växtodlingsproducenter, 139 mjölk- och nötköttsproducenter och 154 smågris- och slaktsvinsproducenter. Gruppen landsbygdsföretagare var jämförbar med undersökningsgruppen i relation till ålder, kön och geografisk hemvist. I undersökningen användes ett validerat frågeformulär, General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work (QPSNordic), för att spegla deltagarnas subjektiva uppfattning av sin psykosociala arbetsmiljö och hälsa. Generellt värderade de två undersökta grupperna att deras psykosociala arbetsmiljö och hälsa var bra, dock hade företagarna lite bättre psykosocial arbetsmiljö och även psykisk hälsa jämfört med lantbrukarna. Både grupperna hade ganska höga arbetskrav, men även en hög grad av kontroll i arbetet och socialt stöd från omgivningen, vilket innebär att risken för psykisk ohälsa borde vara liten. De både grupperna karakteriserades dessutom av att vara ganska nöjda med sitt nuvarande liv och arbete, var mycket engagerade i arbetet, och upplevde ändå en bra balans mellan arbete och privatliv. De präglades av en positiv inställning till livet och upplevde sig inte stressade och utmattade. Det fanns mindre skillnader mellan de två grupperna och det var främst med hänsyn till skicklighet i arbetet, social interaktion, hur nöjda deltagarna var med livet och arbetet, arbetsförmåga, allmän hälsa nu jämfört med för ett år sedan, inställning till livet i allmänhet, allmänna välbefinnande och externa stressfaktorer. Inom lantbrukargruppen fanns mindre skillnader och det var främst mjölk- och nötköttsproducenterna som värderade sin psykosociala arbetsmiljö och hälsa lite sämre. Detta karakteriserades av högre arbetskrav, mera negativ påverkan mellan arbete och privatliv, mindre tillfreds med hur de klarade de fysiska och psykiska kraven i arbetet, sämre hälsa samt mera utmattade efter en arbetsdag jämfört med växtodlings- och grisproducenterna. Detta kan möjligen relateras till långa arbetsdagar, ett fysiskt påfrestande arbete och en bundenhet i arbetet med mjölkkor. Det framgick dock tydligt av resultaten att grisproducenterna var mindre nöjda med livet och arbete i allmänhet och var mer stressade speciellt av externa faktorer som de inte själva kunde råda över. Deltagarna blev tillfrågade om i vilken omfattning de kände sig stressade av olika externa faktorer. De externa faktorer som speciellt växtodlingsproducenterna samt mjölk- och nötköttsproducenterna upplevde som mest stressande var EU lagstiftningens omfattande bidragsregler, kontroller och utbetalningar samt svenska myndigheters agerande och bemötande. Bland grisproducenterna var myndigheternas agerande den vanligast förekommande stressfaktorn. Ökade krav gällande miljöfrågor och andra faktorer från samhälle och konsumenter, väderförhållanden, djurskyddslagstiftning, varierande marknadspriser, ökad brottslighet, agroterrorism, sjukdomsutbrott bland växter och djur samt oro för företagets framtid var andra externa faktorer som var stressande för lantbrukarna. Bland landsbygdsföretagarna var det andra stressfaktorer som upplevdes mer stressande förutom myndigheternas agerande. Det fanns en klar skillnad mellan lantbrukarna och landsbygdsföretagarna i relation till upplevda symptom och besvär. Generellt indikerade resultaten att lantbrukarna hade färre symptom och besvär än landsbygdsföretagarna dvs. lantbrukarna var mer symptom- och besvärsfria än landsbygdsföretagarna. Bland lantbrukarna dominerade symptom och besvär i olika kroppsdelar inklusive huvudvärk. Från tidigare studier är det välkänt att lantbrukare ofta har muskuloskeletala besvär i olika kroppsdelar. Landsbygdsföretagarna hade jämförbar förekomst av besvär, men hade även andra problem i form av humörsvängningar, försämrad koncentration och minne, ängslighet och oro, varaktig utmattning samt ineffektivitet i arbetet, något som lantbrukarna inte upplevde i samma omfattning.
|
|
| 295. |
|
|
| 296. |
- Lunner Kolstrup, Christina, et al.
(författare)
-
The psychosocial pulse of Swedish farming – Screening of the psychosocial work conditions, mental health and social network of farmers and rural entrepreneurs in Sweden
- 2012
-
Ingår i: Landskap, trädgård, jordbruk : rapportserie. - 1654-5427. ; , s. 82-82
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Background The expansion of small family farms often implies increased financial responsibility, risk taking, employee responsibility and long working hours. Agriculture represents a profession whose success is highly dependent on uncontrollable external conditions such as weather, legislation, disease outbreak, environmental changes and negative societal attitudes. Moreover, farmers’ face normative and market pressures and are expected to maintain high production standards, a stable economy and to act in socially conscious and environmentally responsible ways. The combination of uncontrollable external factors, heightened expectations and a weak social support network can cause a poor psychosocial work conditions and ultimately a worsening of mental health. Objectives The objectives were to study the psychosocial work conditions and mental health of farmers’ operating small sized Swedish farms and to compare them with a group of non-farming entrepreneurs. Methods The study was conducted in 2011 among 470 farmers and 166 non-farming entrepreneurs. The General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work (QPSNordic) was administered to assess subjective perceptions of the psychosocial work conditions and mental health. Results The two groups reported general well-being in their psychosocial work conditions and health, however, non-farming entrepreneurs perceived their psychosocial work conditions and mental health as better than farmers. Minor differences occurred among the farmers and it was mainly the dairy and beef producers who rated their psychosocial work conditions and mental health poorer than crop and pig producers. The farmers’ experienced EU legislation, government action, increased requirements from society and consumers, weather conditions, animal welfare legislation, varying market prices, increased crime, agro-terrorism, disease outbreaks among plants and animals and concern for the future as the most stressful external factors. An action plan for improving the psychosocial work conditions, mental health, and social networks in rural areas will be developed based on the results.
|
|
| 297. |
- Lunner Kolstrup, Christina, et al.
(författare)
-
Work-Related Injuries and Fatalities on Dairy Farm Operations : A Global Perspective
- 2013
-
Ingår i: Journal of Agromedicine. - 1059-924X .- 1545-0813. ; 18, s. 256-264
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Agriculture is among the most hazardous sectors for workers globally, and dairy farming has been associated with a high risk of injury among workers in several countries. The purpose of this paper is to provide an update on what is known about modern dairy farms and related injuries and fatalities in different regions of the world. As in other sectors of agriculture, fatalities appear to be associated with heavy equipment usage, whereas injuries occur at higher rates with animal production, specifically cattle and milk production. Dairy farming is associated with higher rates of injury as compared with other industrial sectors, but a lack of work-related injury reporting continues to be an issue in several countries. Worker fatality associated with heavy equipment use is not a new observation (e.g., tractors); however, manure-handling systems, livestock handling, and quad bike operation continue to be associated with worker injuries and fatalities on modern farms. Opportunities exist for improvement of safety-related equipment to reduce injury and fatality risk during worker interactions with large animals and farm equipment.
|
|
| 298. |
|
|
| 299. |
|
|
| 300. |
- Malmqvist, Johan, 1964, et al.
(författare)
-
Towards CDIO Standards 3.0
- 2019
-
Ingår i: The 15th International CDIO Conference Proceedings – Full Papers. - : Aahus University Library. - 2002-1593. - 9788775074594 ; , s. 44-66
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The topic of this paper is the CDIO Standards, specifically the formulation of CDIO Standards version 3.0. The paper first reviews the potential change drivers that motivate a revision of the Standards. Such change drivers are identified both externally (i.e., from outside of the CDIO community) and internally. It is found that external change drivers have affected the perceptions of what problems engineers should address, what knowledge future engineers should possess and what are the most effective teaching practices in engineering education. Internally, the paper identifies criticism of the Standards, as well as ideas for development, that have been codified as proposed additional CDIO Standards. With references to these change drivers, five areas are identified for the revision: sustainability, digitalization of teaching and learning; service; and faculty competence. A revised version of the Standards is presented. In addition, it is proposed that a new category of Standards is established, “optional standards”. Optional Standards are a complement to the twelve “basic” Standards, and serve to guide educational development and profiling beyond the current Standards. A selected set of proposed optional Standards are recommended for further evaluation and possibly acceptance by the CDIO community
|
|
