SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "LAR1:gu ;mspu:(conferencepaper);spr:swe"

Sökning: LAR1:gu > Konferensbidrag > Svenska

  • Resultat 1-10 av 2502
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Abelin, Åsa, 1953 (författare)
  • Ljudsymbolism i varumärkesnamn
  • 2014
  • Ingår i: Svenskans beskrivning 34, 22-24 oktober, Lund.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Studien undersöker förekomsten av ljudsymbolism i varumärkesnamn i Sverige. Vid skapandet av varumärken är en allmän princip att effektiva namn ska vara distinktiva, lätta att uttala och meningsfulla. Namnens känslomässiga inverkan på konsumenterna är också relevant. Redan Sigurd (1993) kommenterade att det läggs ner miljonbelopp på att hitta bra varumärkesnamn, och att negativa associationer bör undvikas. Om innehållet i ett varumärke är förutsägbart föredrar konsumenterna det och skulle därför föredra ljudsymboliska namn eftersom dessa minskar produktosäkerheten (Klink, 2001). Abelin (1999) visade att vissa svenska konsonantkluster har pejorativa betydelser samt att det finns mer specifika associationer mellan betydelser och ljudbild. Precis som ljuden i "orden" maluma och takete har visat samband med runda och kantiga former (jfr. Ahlner and Zlatev, 2010, Ngo, Misra and Spence, 2011) skulle mer komplicerade former och texturer kunna aktivera ord som innehåller vissa ljud. Detta kan vara relevant för skapande av varunamn eftersom konsumenterna skulle få en positiv upplevelse av kvaliteten på produkten om namnet passar (jfr. Abel & Glinert, 2008, Klink, 2001, Spence and Gallace, 2011). De semantiska dimensionerna som valts i föreliggande studie är sådana som kan förväntas vara relevanta för produktnamn såsom rörlighet, konsistens, ytstruktur och form. Dessa dimensioner är relaterade till sinnena syn, hörsel och känsel och är också intressanta ur ett kognitivt lingvistiskt perspektiv. PRVs och FASS databaser analyserades, i relation till förekomster i KORP, för att undersöka om vissa ljudkombinationer är överrepresenterade för vissa betydelser. Tvärmodala primingexperiment utfördes dessutom. Preliminära resultat visar att pejorativa initiala konsonantkluster (såsom fj-, pj-, och fn-) är så gott som icke-existerande i varumärkesnamn, samt att vissa ljud- och ljudkombinationer är överrepresenterade för vissa innehållskategorier. De experimentella studierna visar att bilder av föremål aktiverar förväntade nyskapade ord. Frågan om universalitet gentemot språkspecificitet diskuteras.
  •  
2.
  •  
3.
  •  
4.
  • Acuña Mora, Mariela, 1990 (författare)
  • STEPSTONES forskningsprojekt
  • 2017
  • Ingår i: Forskningsdagen Sahlgrenska Akademin.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
5.
  • Adolfsson, Kerstin, 1988, et al. (författare)
  • Hur ser yrkesverksamma på sitt arbete med våldtäktsutredningar och bemötande av utsatta?
  • 2017
  • Ingår i: Brottsoffermyndighetens viktimologiska forskarkonferens, Stockholm, 21 november, 2017.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Tidigare psykologisk forskning har fokuserat på varför utsatta inte vill anmäla sexualbrott eller väljer att hoppa av under utredningen. I denna studie svarade 237 polisanställda, åklagare och sjukvårdspersonal på en webbenkät med syfte att fånga upp deras perspektiv på att arbeta med våldtäktsfall och bemöta personer som blivit utsatta för våldtäkt. Frågorna gällde hinder i deras yrkesutförande, om de kunde se rutiner i deras arbete som kan uppfattas som stötande ur de utsattas perspektiv, förtroende för rättsväsendet, falska anmälningar samt kunskap om reaktioner och beteenden hos våldtäktsutsatta. De fick även ta ställning till våldtäktsmyter. Resultatet visade att äldre respondenter hade högre förtroende för rättssystemet än yngre, och att åklagare kände högre förtroende än polisanställda. Polisanställda ansåg att falska anmälningar var vanligare, jämfört med åklagare och sjukvårdspersonal. Detsamma gällde yngre respondenter och respondenter med högre acceptans av våldtäktsmyter.
  •  
6.
  •  
7.
  •  
8.
  • Agebjörn, Anders, et al. (författare)
  • Kvinna – motsatsen till man? : Ordet kvinna:s semantik
  • 2016
  • Ingår i: Svenskans beskrivning 34 : Förhandlingar vid Trettiofjärde sammankomsten Lund den 22–24 oktober 2014 - Förhandlingar vid Trettiofjärde sammankomsten Lund den 22–24 oktober 2014. - 0347-8971. - 9789187833779 - 9789187833786 ; 74, s. 61-77
  • Konferensbidrag (refereegranskat)
  •  
9.
  •  
10.
  • Agrell, Beata, 1944 (författare)
  • Berättande som tilltal – teori, estetik eller praktik?
  • 2012
  • Ingår i: Paper till ämneskonferensen ”Teorins ställning i litteraturvetenskapen” 22-23 mars 2012.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Vi frågar efter en ny teoretisk självförståelse, men vad skall vi då mena med teori? Rent åskådande och begrundan (etym. grek. theoria)? Eller systematisering och förklaring (naturvetenskaplig def.)? Utifrån den problematiken vill jag pröva några föreställningar – eller kanske fördomar? – om vad vår disciplin behöver just nu. Å ena sidan: Teori har inget egenvärde. Teori är, om man så vill, ett nödvändigt ont. Teorin kan stå i vägen för själva undersökningen – som när den lägger sig som en bromskloss i kapitel ett och sedan inte återkommer; som när den fungerar som ögonbin-del i stället för glasögon; som när den genererar ett fikonspråk att dölja de efterforskade sakerna i snarare än synliggöra dem. Å andra sidan: Teori behövs; den är också ett nödvändigt gott. Teori kan hjälpa oss att se och att tänka, klart och djupt. Teori som skådande, som vid ett paradigmskifte. Men efter skådandet, när ett nytt paradigm slagit rot, så kommer antingen ordningen, syste-met, förklaringen (strukturalismen och alla varianter den förde med sig). Eller också kommer förskjutningarna, differenserna, avdriften (poststrukturalismen och alla varian-ter den förde med sig). För att inte tala om alla mellanformer, bastarder, där ordning och avdrift korsas. Men vad slags teori behöver vi just nu? Ämnet har breddats; våra forskningsobjekt har mångfaldigats; den alfabetiska och bokligt bundna litteraturen har i mångas ögon blivit obsolet. För att studera allt detta nya behöver vi många olika teorier, olika glasögon, som också håller på att konstrueras. Men något gammalt står kvar, ett uråldrigt behov vi ännu vågar tala om utan att skämmas: berättelsen. Det är fortfarande berättelser i olika former som lockar. Och vad gör berättelser så åtråvärda? Kanske varken historien eller berättelsen som sådana, utan det mänskliga tilltal som möter i själva berättandet, sådant det vecklar ut sig under läsandets gång. Vad är det i så fall för ett tilltal, och hur utfors-kas det? Vad teorin beträffar skulle jag vilja pröva en mix av retorik, genreteori, recep-tionsteori och så ytterligare något som jag ännu inte vet. Men om det handlar mitt paper.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 2502
Typ av publikation
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (1981)
refereegranskat (516)
populärvet., debatt m.m. (5)
Författare/redaktör
Lundälv, Jörgen, 196 ... (92)
Landqvist, Hans, 195 ... (64)
Munthe, Christian, 1 ... (55)
Sternö, Linda, 1976 (38)
Sköldberg, Emma, 196 ... (23)
Sofkova Hashemi, Syl ... (22)
visa fler...
Randahl, Ann-Christi ... (22)
Sandell, Göran, 1948 (21)
Stibrant Sunnerhagen ... (20)
Båth, Magnus, 1974 (20)
Carlsson, Ninni, 196 ... (19)
Hannesdottir, Anna H ... (17)
Björk, Klara, 1973 (17)
Johansson, Marléne, ... (16)
Rogström, Lena, 1961 (16)
Erickson, Gudrun, 19 ... (15)
Odenbring, Ylva (14)
Franck, Olof, 1958 (14)
Hwang, Philip, 1950 (13)
Nyberg, Eva, 1958 (13)
Algurén, Beatrix, 19 ... (12)
Malmgren, Helge, 194 ... (12)
Petersson, Frida (12)
Berndtsson, Inger, 1 ... (12)
Karlsson, David, 197 ... (12)
Nord, Andreas, 1976 (12)
Fatheddine, Djamila, ... (11)
Rönnerman, Karin, 19 ... (11)
Alfredsson, Johan, 1 ... (11)
Uhnoo, Sara, 1976 (11)
Saltzman, Katarina, ... (11)
Larsson, Per-Olof, 1 ... (11)
Lindgren, Monica, 19 ... (11)
Häggström, Johan, 19 ... (11)
Grönlund, Marita And ... (10)
Johansson, Sofie, 19 ... (10)
Broberg, Anders G, 1 ... (10)
Wärvik, Gun-Britt, 1 ... (10)
Andersson, Joakim, 1 ... (10)
Hasselskog, Peter, 1 ... (10)
Hipkiss, Anna Maria (10)
Vigmo, Sylvi, 1958 (10)
Rosenkvist, Henrik, ... (10)
Höjer, Ingrid, 1953 (9)
Ahlstrand, Pernilla, ... (9)
Granhag, Pär-Anders, ... (9)
Olin, Anette, 1967 (9)
Öhlén, Joakim, 1958 (9)
Andersson Varga, Per ... (9)
Pilke, Nina (9)
visa färre...
Lärosäte
Göteborgs universitet (2502)
Chalmers tekniska högskola (33)
Jönköping University (16)
Karlstads universitet (12)
Högskolan i Borås (10)
Uppsala universitet (9)
visa fler...
Mittuniversitetet (7)
Linnéuniversitetet (6)
Stockholms universitet (5)
Högskolan Väst (5)
Högskolan i Halmstad (4)
Högskolan i Gävle (4)
Örebro universitet (4)
Malmö universitet (4)
Lunds universitet (3)
Högskolan Kristianstad (2)
Umeå universitet (2)
Luleå tekniska universitet (2)
Högskolan i Skövde (2)
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (2)
Linköpings universitet (1)
Konstfack (1)
Södertörns högskola (1)
Sophiahemmet Högskola (1)
Institutet för språk och folkminnen (1)
visa färre...
Språk
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (1483)
Humaniora (940)
Medicin och hälsovetenskap (368)
Naturvetenskap (97)
Teknik (35)
Lantbruksvetenskap (15)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy