| 1. |
- Artman, Henrik, 1968-, et al.
(author)
-
Effektiv miljötillsyn : slutrapport
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Målsättningen har varit att ta fram ny kunskap inom miljötillsynen och därigenom uppnå en effektivare miljötillsyn samt att få in nya vetenskapliga perspektiv på miljötillsyn.I rapporten studeras metoder för inspektioner och det kommunikativa samspelet mellan inspektören och företrädare för den verksamhet som inspekteras, hur den institutionella ramen för inspektionsprocessen fungerar samt visar på möjligheter att mäta effekterna av inspektioner och tillsyn.Naturvårdsverket kommer att ha resultatet som ett kunskapsunderlag i fortsatt arbete med tillsynsvägledning och utveckling av hur tillsyn och tillsynsvägledning kan följas upp och utvärderas.
|
|
| 2. |
- Nekoro, Marmar, et al.
(author)
-
Ekosystemtjänstanalys i Kristianstads Vattenrike : Pilotstudie strandängar
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I denna undersökning har vi haft syftet att kvalitativt kartlägga de ekosystemtjänster som tillhandahålls av strandängarna i Kristianstads Vattenrike, samt att utarbeta en metod för denna kartläggning. Ekosystemtjänster definieras som de nyttor som människor får från ekosystemen. Dessa nyttor tas ofta för givna, men den FNinitierade studien Millennium Ecosystem Assessment (MA) visar att tillståndet hos ekosystemen och tillgången på ekosystemtjänster har försämrats kraftigt. I en av de svenska delstudierna inom MA studerades biosfärområdet Kristianstads Vattenrike i nordöstra Skåne. I Kristianstads Vattenrike finns Sveriges största område med hävdade inlandsstrandängar. Strandängarna är beroende av återkommande översvämningar och hävdas genom bete och slåtter, vilket ger upphov till öppna områden med rik biologisk mångfald och arter som är sällsynta eller unika.Vår studie, en s.k. social-ekologisk inventering, bygger vidare på MA och visar att, enligt berörda intressenter, finns samtliga grupper av ekosystemtjänster (se nedan) representerade i strandängarna i Kristianstads Vattenrike. Inom gruppen av (1) reglerande tjänster nämndes vattenreglering och vattenrening som viktiga funktioner. I litteraturstudien fann vi även indikationer på att klimatreglering kan listas som en reglerande tjänst från strandängarna. De (2) försörjande tjänster som identifierades under studien var nötkött, foder, färskvatten och gödsel. Foder och nötkött är tätt kopplade till just strandängsmiljön genom den hävd med bete och slåtter som bedrivs på ängarna. Olika (3) kulturella tjänster nämndes mest frekvent och av flest respondenter. Exempelvis har rekreationsmöjligheter som fågelskådning, vandring och skridskoåkning, samt strandängarnas kopplingar till platskänslan och som en symbol för Kristianstad tagits upp. Andra viktiga kulturella tjänster är inspiration, undervisning på olika stadier, samt kulturhistoria.De (4) stödjande tjänster som identifierats, och som även ligger till grund för övriga tjänster, är vattenflöden, näringsflöden och primärproduktion.Flera hot mot strandängarna och de ekosystemtjänster som de genererar har framkommit under studien. Ett ofta nämnt sådant är att hävden upphör, till följd av olika orsaker såsom generationsskiften, förändringar i ersättningssystem eller minskad lönsamhet. Ett annat nära kopplat hot är förändrade högvattensmönster som, orsakat av klimatförändringar, kan försvåra eller förhindra hävden. Även en kraftigt ökad gåspopulation anses försvåra förvaltningen av strandängarna. Exploatering av olika slag, samt utdikning, nämns som hot som kan minska arealen strandäng till förmån för annan markanvändning, och därmed påverka ekosystemtjänsterna.Strandängarna i Kristianstads Vattenrike är direkt beroende av förvaltning genom hävd samt årliga översvämningar. Skulle dessa cykliska förutsättningar förändras eller upphöra, skulle detta påverka genererandet av ekosystemtjänster, samt med största sannolikhet påverka ekosystemets resiliens (systemets långsiktiga förmåga att hantera störningar och omorganiseras eller återgå till ursprungsläget, samtidigt som funktionerna bibehålls). Lokal ekologisk kunskap och adaptiv förvaltning av strandängarna är därmed viktigt, både för bibehållandet av ekosystemets resiliens och för genererandet av ekosystemtjänster som är av direkt eller indirekt vikt på regional, nationell och internationell nivå.
|
|
| 3. |
- Nyström Sandman, Antonia, et al.
(author)
-
Grön infrastruktur i havet : landskapsperspektiv i förvaltningen av Sveriges marina områden
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- En kartläggning av havets naturkvaliteter har påbörjats genom arbetet med grön infrastruktur. Rapporten undersöker olika scenarier för hur den marina gröna infrastrukturen påverkas av mänskliga aktiviteter i förhållande till olika strategier för förvaltning. Projektet har genomfört tre fallstudier med olika fokus: strandexploatering, trålfiske och klimatförändring. Genom scenariobaserade analyser visar forskarna vilken effekt olika beslut och åtgärder kan få på naturskydds- och miljömål.Det tvärvetenskapliga projektet är ett samarbete mellan experter inom ekologi och juridik. Forskarna beskriver hur lagstiftning, planering och förvaltningsstrategier bör utformas och fungera ihop, och presenterar förslag för att stärka skyddet av den gröna infrastrukturen i Sveriges havsområden.Forskningen har finansierats av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag till stöd för Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndighetens verksamhet.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Eckerberg, Katarina, et al.
(author)
-
Lärande i lokala naturvårdsprojekt (LONA)
- 2008
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- FörordDenna studie har utförts på uppdrag av Naturvårdsverket, och bygger vidare på den enkätundersökning som genomfördes i ett tidigt skede när satsningen på Lokala naturvårdsprojekt (LONA) nyligen startat. Här ligger fokus på om, i så fall hur, de lokala naturvårdsprojekten bidragit till lärandeprocesser inom skola och naturvård. Som i tidigare undersökning har pol.mag. med miljö inriktning Katrin Dahlgren, numera verksam som konsult, svarat för enkät studien, medan Dr. Åsa Gerger Swartling från Stockholm Environment Institute (SEI) svarat för fallstudierna. Professor Katarina Eckerberg, statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, som även är vice direktör vid SEI, har lett arbetet. Undersökningen faller även väl inom temat ’kunskapsförvaltning och lärande inom socio-ekologiska system’ vid det nyligen etablerade Stockholm Resilience Centre, där Katarina Eckerberg och Åsa Gerger Swartling också är verksamma. Vi vill dock betona att även om det empiriska arbetet delats upp rent praktiskt, är denna rapport i högsta grad ett lag arbete. Vi hoppas att studien kommer att utgöra en värdefull källa för att bedöma hur liknande program ska utformas i framtiden.
|
|
| 6. |
-
Effekter av undervattensljud från havsbaserade vindkraftverk på fisk från Bottniska viken
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Då efterfrågan på förnyelsebara energikällor är stor kommer det att ske en storskalig utbyggnad av svensk vindkraft. Vindkraftverken anläggs i stora grupper och bildar så kallade vindkraftsparker. Då vindkraftverk till havs har en större produktionskapacitet än liknande på land samt att de ger upphov till färre intressekonflikter kommer utbyggnad ske främst i de svenska kustvattnen (Wenblad & Westerberg, 2007; Öhman & Wilhelmsson, 2005). Det är främst utsjöbankar som är intressanta, då dessa områden faller innanför uppsatta kriterier för vindkraft till havs. Ett av kriterierna är att bottendjupet inte får överstiga 30 meter (Energimyndigheten, 2007). Utsjöbankar är känsliga områden då de inhyser en stor marin artrikedom. Havsbaserade vindkraftsparker kräver därför stor kunskap om miljöeffekter på värdefulla naturområden, potentiella konsekvenser för yrkesfisket samt hur ljudet från vindkraftverken påverkar det marina livet (Wahlberg & Westerberg, 2005; Wenblad & Westerberg, 2007; Öhman & Wilhelmsson, 2005). I denna studie undersökte vi om lågfrekvent undervattensljud (6, 15, 30, 60 och 180 Hz), liknande det som genereras av havsbaserade vindkraftverk, ger upphov till beteendeförändringar, förändrat födointag eller ökad nivå av stresshormonet kortisol i blodet hos tre för Bottenviken vanligt förekommande fiskarter; abborre (Perca fluviatilis), mört (Rutilus rutilus) och öring (Salmo trutta).
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Wikström, Sofia A., et al.
(author)
-
Ekosystemansatsen – praktiska erfarenheter från svensk havs- och vattenförvaltning
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Rapporten sammanfattar resultaten från forskningsprojektet ”Ekosystemansatsen – praktiska erfarenheter och nästa steg”. Projektet har undersökt erfarenheter av det praktiska införandet av ekosystembaserad havs-, vattenoch fiskförvaltning i Sverige, utifrån publicerad litteratur och intervjuer med nyckelpersoner i Sverige, Tyskland, Norge och USA. Sammanställningen visar att Sverige tagit flera steg mot en mer ekosystembaserad förvaltning, men pekar också på svårigheter. En viktig erfarenhet är att ekosystembaserad förvaltning ställer höga krav på samverkan och kommunikation mellan aktörer och att en stabil och tillräcklig finansiering är en viktig förutsättning. Det finns behov av en tydligare styrning och uppföljning från centrala myndigheter, en mer långsiktig finansiering och tydligare processer för kunskapsutbyte mellan olika aktörer. Det finns även ett behov av att kartlägga bristande överensstämmelse mellan olika sektorslagstiftningar och olika samhällsmål och att diskutera målkonflikter på nationell nivå. Implementeringen av åtgärdsprogram och planer behöver stärkas genom att berörda aktörer ges ett tydligt ansvar för att förvaltningsmål uppfylls och för en ambitiös uppföljning av framsteg mot målen. Det vore också önskvärt att vidareutveckla indikatorer för ekosystembaserad förvaltning som kvantitativt mäter framstegen mot dess principer.
|
|
| 9. |
- Zetterberg, Charlotta, 1960-, et al.
(author)
-
Dispens från förbud att skada naturen : Slutrapport
- 2021
-
Reports (peer-reviewed)abstract
- Syftet med forskningsprojektet är att analysera hur reglerna om dispens från naturreservat, strandskydd, artskydd och det generella biotopskyddet tillämpas av länsstyrelser och (när det gäller strandskydd) kommuner. Ambitionen är att dra slutsatser om vad som främjar eller hindrar måluppfyllelse och rättssäkerhet i dispensbesluten och att ge rekommendationer om hur styrmedlen kan förbättras. En sammantagen bild av vår undersökning visar att beviljandegraden är hög vilket inte ligger i linje med själva dispensinstitutets syfte att utgöra ett undantag från en huvudregel och inte heller i linje med uttalanden i förarbeten om att prövningarna ska vara restriktiva. Studien visar för samtliga dispenstyper att det föreligger en stor variation i dispensbesluten såväl mellan länen som inom länen när det gäller hur en viss fråga hanteras, något som är svårförenligt med principer om likabehandling, konsistens och förutsebarhet. Mot bakgrund av likabehandlingsprincipen är avgörande att myndigheter i olika delar av landet, men också olika handläggare inom en och samma myndighet, behandlar lika fall på lika sätt (1 kap. 9 § RF). För att enskilda och andra berörda ska kunna förstå hur myndigheter har kommit fram till ett beslut får det ses som centralt att besluten är tydliga och transparanta. Den genomförda granskningen visar dock att det ofta är svårt att förstå hur bedömningar har genomförts samt på vilket underlag. Som påtalas i ett av delprojekten förefaller det som om vissa källor och hänvisningar på ett närmast slumpartat sätt har tagits med i besluten. Otydliga beslut är problematiska av rättssäkerhetsskäl och särskilt med beaktande av möjligheterna att överklaga beslut. Besluten bör därför i högre grad utformas så att det framgår vilket underlag besluten baseras på. I vägledningar till myndigheter kan förtydliganden göras i olika avseenden, t.ex. om vilken roll de allmänna hänsynsreglerna spelar i dispensprövningen, att kompensationsåtgärder krävs vid dispens från naturreservatsföreskrifter och att naturvärdesbedömningen sker utifrån kunskap om förhållandena i det aktuella området. Det kan innebära att besök på platsen bör ske oftare än idag. I vägledningar kan också beslutshanteringen harmoniseras och förtydligas så att den blir förutsebar och därmed mer rättssäker för olika intressenter, inte minst verksamhetsutövare. Det borde överhuvudtaget inte vara svårt att i vägledningar upprätta checklistor som beslutsfattare kan använda för att kontrollera att viktiga beslutsgrunder inte förbises. Av dispensbesluten framgår sällan att hänsyn tas till indirekta och kumulativa effekter. Med hänsyn till det stora antalet dispenser som beviljas är det rimligt att anta att den sammanlagda påverkan på naturvärden därför kan vara betydande. Utvecklandet av en landskapsplanering kan vara ett lämpligt instrument för att hantera denna brist. Planer kan ha flera viktiga funktioner. En är att ta fram och analysera information som beaktar ekologiska samband i ett större geografiskt område. En annan är att på ett tidigt stadium hantera potentiella intressekonflikter, göra prioriteringar och klargöra mål. Allt detta är till fördel vid efterföljande beslut om exempelvis dispens enligt 7 kap. MB. Förutsebarheten (rättssäkerheten) ökar.
|
|
| 10. |
|
|
