| 41. |
- Samuelsson, Göran, 1956-
(författare)
-
Kan man i framtiden studera bebyggelse på kartor?
- 2008
-
Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift. - : Föreningen Bebyggelsehistorisk tidskrift. - 0349-2834 .- 2002-3812. ; 55, s. 87-95
-
Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 42. |
- Sandberg, Dick, 1967-
(författare)
-
Ny träteknik höjer värdet på skogen.
- 2003
-
Ingår i: Smålandsposten. - Växjö : Smålandsposten AB. - 1104-0009. ; 20 juni:40, s. 20-21, s. 20-21
-
Forskningsöversikt (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 43. |
|
|
| 44. |
- Schubert, Per, et al.
(författare)
-
Geografiska informationssystem som en integrerad del av lärarutbildningen och skolundervisningen : [Geographic information systems as an integral part of the teacher and school education]
- 2019
-
Ingår i: NorDiNa. - Oslo, Norway : University of Oslo. - 1504-4556 .- 1894-1257. ; 15:1, s. 511-522
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- The Swedish school education in geography has developed slowly and still focuses on names of, for example, countries and capitals, rather than geographical concepts and processes. To implement the secondary and upper secondary school curricula, teachers need both broad and deep geographical knowledge. For example, teachers need knowledge of geographic information systems (GIS), which are computerised information systems for analysis and presentation of geographical data. This literature-based discussion article aims to analyse opportunities and difficulties with using GIS programs in the teacher and school education. In summary, the preconditions are good, with few technical barriers, for developing GIS-based teaching in the teacher and school education that promotes active, inquiry-based, cooperative, and problem-based learning. This would make the school education more problem-oriented and interdisciplinary so that it promotes pupils’ opportunities to achieve the competencies stipulated in the curricula. Such development requires that teacher educators and school teachers get the time and resources needed to develop technological pedagogical content knowledge. However, it is probably enough for educators and teachers to get started with simpler internet- and web-based GIS and then develop their knowledge at an appropriate pace.
|
|
| 45. |
- Sluys, Kerstin, 1956-
(författare)
-
Traumaregistrering : tips och råd
- 2001
-
Ingår i: Akuttjournalen. - Stavanger : Norsk luftambulanse. - 0805-6129 .- 1500-7480. ; 9:1, s. 26-34
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)
|
|
| 46. |
- Smedberg, Carl-Filip, 1992-
(författare)
-
Klass i begåvningsreservens tidevarv : Taxonomiska konflikter inom och genom svensk utbildningsforskning, ca 1945–1960
- 2021
-
Ingår i: Nordic Journal of Educational History. - Umeå : Umeå University Library. - 2001-7766 .- 2001-9076. ; 8:1, s. 59-79
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Class in the age of the pool of talent: Taxonomic struggles in and through Swedish edu-cation research, c. 1945–1960This article studies conceptualisations of social class in Swedish education research, c. 1945–1960. The article follows knowledge produced about talent and class in state commissions and in the newly expanded social sciences, and how it in turn was interpreted and used in political debates and in the media. I show that the taxonomy of the population in social groups (Socialgrupper) was key for conceptualising notions of talent and framing education policy, beginning with debates around”the pool of talent” (Begåvningsreserven) in 1948. At the same time as becoming a standard tool for mapping social difference in Sweden, the social group taxonomy was criticised for being unscientific.
|
|
| 47. |
- Ternestedt, Britt-Marie, et al.
(författare)
-
Ett vårdvetenskapligt perspektiv på forskning i livets slutskede – erfarenheter från Sverige
- 2009
-
Ingår i: Omsorg. - Oslo : Rådet for omsorg for alvorlig syke og døende, Norske kreftforening. - 0800-7489. ; :4, s. 19-22
-
Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna artikel belyser kortfattat utvecklingen av vårdvetenskaplig forskning om vård i livets slutskede i Sverige från 1970-talet fram till idag. Den visar en ökning av forskningen när det gäller den döende personens, närståendes och personalens perspektiv. Vidare beskrivs exempel på forskning som bedrivs vid Enheten för forskning om vård i livets slutskede vid Ersta Sköndal högskola; en forskningsmiljö som kunnat formaliseras till innehåll och struktur med hjälp av en donation. Exempel ges på projekt med beskrivande och intervenerande designer. Områden som behöver studeras ytterligare är individers/familjens situation i samband med döende och död, döende personer med demenssjukdom och döende och död ur ett mångkulturellt perspektiv och ur ett genusperspektiv. Större mångvetenskapliga forskningsprojekt behövs. En stor utmaning är också att överbrygga gapet mellan forskning och klinisk verksamhet.
|
|
| 48. |
- Thelin, Katina, et al.
(författare)
-
Rektorers rörlighet i Sverige : en kunskapsöversikt
- 2023
-
Ingår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning. - 2001-4554. ; 17:3
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- What do we know about principal turnover in Sweden? The purpose of this article is to map and describe the current state of knowledge related to principal turnover in Sweden. The review covers literature published by researchers and Swedish authorities during the past decade, and is structured thematically to answer three questions: 1) What is the level of principal turnover in Sweden? 2) What are the causes of principal turnover in Sweden? 3) What are the consequences, and strategies used for dealing with principal turnover in Sweden? Based on the results it is concluded that the state of knowledge relevant to this area of concern is remarkably weak.
|
|
| 49. |
- Tideman, Magnus, 1959-, et al.
(författare)
-
Intellektuell funktionsnedsättning och arbete
- 2017
-
Ingår i: Forskning i korthet. - Stockholm : Forte. - 2001-4287. ; :10, s. 2-8
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Personer med funktionsnedsättning tillhör de grupper i samhället som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. Flera olika faktorer har betydelse för möjligheterna att få ett arbete. Studier pekar på att det handlar om individuella förutsättningar och förmågor men också om omgivningsrelaterade faktorer som lagstiftning, tillgång till individuellt utformat och långsiktigt stöd, arbetsgivares attityder med mera. Majoriteten av unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning i Sverige står utanför arbetsmarknaden. 22 procent har förvärvsarbete i någon utsträckning, oftast med någon form av lönesubvention till arbetsgivaren. Om andelen personer med intellektuell funktionsnedsättning, särskilt kvinnor, i arbete ska öka behöver mer hänsyn tas till faktorer på olika nivåer, och till hur de samspelar. Mer kunskap behövs om vad personer med intellektuell funktionsnedsättning själva upplever som främjande för etablering på arbetsmarknaden, samt hur olika stödsystem påverkar möjligheterna till arbete.
|
|
| 50. |
|
|
