| 1. |
- Berglund, Karl, FD, 1983-, et al.
(författare)
-
Digital humaniora, datorisering och litteraturvetenskap i en digitaliserad värld
- 2022
-
Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap. - : Foreningen for utgivande av Tidskrift for litteraturvetenskap. - 1104-0556 .- 2001-094X .- 0282-7913. ; 51:3-4
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- De senaste decennierna har ”digital humaniora” nämnts i otaliga sammanhang och kommit att påverka litteraturvetenskaplig utbildning och forskning – trots att begreppets innebörd alltjämt är omdebatterad. Är det en ny disciplin eller specialisering av forskning och undervisning som redan bedrivs? På vilka sätt hänger digital humaniora ihop med samhällets och universitetens datorisering? Är det ett svar på hur litteraturen kan förstås i en digitaliserad värld, eller en fingervisning om litteraturvetenskapens framtid? För att reda i begreppen bjöd TFL-redaktionen in till ett panelsamtal via videolänk, av och med Karl Berglund (Uppsala universitet), Oscar Jansson (Lunds universitet) och Lina Rahm (KTH).
|
|
| 3. |
- Jansson, Oscar
(författare)
-
Maskinkroppens gräns : Våld, immunitet och medieakologiska aggregationer i The Last of Us
- 2021
-
Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap. - : Foreningen for utgivande av Tidskrift for litteraturvetenskap. - 1104-0556 .- 2001-094X .- 0282-7913. ; 51:1-2, s. 153-171
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article examines the portrayal of bodily boundaries in the videogame series The Last of Us. Drawing on theories of media ecology and posthumanism (most notably Deer’s notion of radical animism, Haraway’s theories of the cyborg, and Fuller’s account of media assemblages), three aspects of this portrayal are described: first, the game’s narrativization of bodily violence through an amalgamation of the player’s sensory systems with media technologies; second, the game’s depiction of monstrous corporeality; and third, its representation of immune systems through the mirrored relationship between external tools and endogenous bodily functions. Connecting these three aspects, it is argued that The Last of Us portrays bodily boundaries as precarious, and that it presents violence, technology and infectious disease as callingcards for moving beyond anthropocentric views of corporeality; of conceptualizing the human body as machine-like and inevitably more-than-human.
|
|
