SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "AMNE:(TVÄRVETENSKAPLIGA FORSKNINGSOMRÅDEN) AMNE:(Vårdvetenskap) AMNE:(Omvårdnad) "

Sökning: AMNE:(TVÄRVETENSKAPLIGA FORSKNINGSOMRÅDEN) AMNE:(Vårdvetenskap) AMNE:(Omvårdnad)

  • Resultat 41-50 av 88
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
41.
  • Eldh, Ann Catrine, et al. (författare)
  • The phenomena of participation and non-participation in health care : experiences of patients attending a nurse-led clinic for chronic heart failure
  • 2004
  • Ingår i: European Journal of Cardiovascular Nursing. - : Oxford University Press (OUP). - 1474-5151 .- 1873-1953. ; 3:3, s. 239-246
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background: Patient participation is stressed in the health care acts of many western countries yet a common definition of the concept is lacking. The understanding of experiences of patients with chronic heart failure (CHF) who attend nurse-led specialist clinics, a form of care suggested as beneficiary to this group, may promote a better understanding of participation. Aim: To investigate the meanings of participation and non-participation as experienced by patients living with CHF. Methods: Narrative interviews analysed in the phenomenological hermeneutic tradition inspired by Ricoeur where the interpretation is made in the hermeneutic circle, explaining and understanding the experienced phenomena. Findings: Participation was experienced as to “be confident”, “comprehend” and “seek and maintain a sense of control”. Non-participation was experienced as to “not understand”, “not be in control”, “lack a relationship” and “not be accountable”. The findings indicate that the experiences of participation and non-participation can change over time and phases of the disease and treatment. Conclusion: The study suggests an extended view on the concept of participation. Patients' experiences of participation in health care can vary and should therefore be an issue for dialogue between nurses and patients with CHF in nurse-led specialist clinics.
  •  
42.
  • Florin, Jan, et al. (författare)
  • Patient participation in clinical decision making in nursing : a comparative study of nurses' and patients' perceptions
  • 2006
  • Ingår i: Journal of Clinical Nursing. - : Wiley. - 0962-1067 .- 1365-2702. ; 15:12, s. 1498-1508
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • AIM AND OBJECTIVES: The aim of this study was to compare the degree of concordance between patients and Registered Nurses' perceptions of the patients' preferences for participation in clinical decision-making in nursing care. A further aim was to compare patients' experienced participation with their preferred participatory role. BACKGROUND: Patient participation in clinical decision-making is valuable and has an effect on quality of care. However, there is limited knowledge about patient preferences for participation and how nurses perceive their patients' preferences. METHODS: A comparative design was adopted with a convenient sample of 80 nurse-patient dyads. A modified version of the Control Preference Scale was used in conjunction with a questionnaire developed to elicit the experienced participation of the patient. RESULTS: A majority of the Registered Nurses perceived that their patients preferred a higher degree of participation in decision-making than did the patients. Differences in patient preferences were found in relation to age and social status but not to gender. Patients often experienced having a different role than what was initially preferred, e.g. a more passive role concerning needs related to communication, breathing and pain and a more active role related to activity and emotions/roles. CONCLUSIONS: Registered Nurses are not always aware of their patients' perspective and tend to overestimate patients' willingness to assume an active role. Registered Nurses do not successfully involve patients in clinical decision-making in nursing care according to their own perceptions and not even to the patients' more moderate preferences of participation. RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: A thorough assessment of the individual's preferences for participation in decision-making seems to be the most appropriate approach to ascertain patient's involvement to the preferred level of participation. The categorization of patients as preferring a passive role, collaborative role or active role is seen as valuable information for Registered Nurses to tailor nursing care.
  •  
43.
  • Forslund, Kerstin, et al. (författare)
  • Acute chest pain emergencies : spouses' prehospital experiences
  • 2008
  • Ingår i: International emergency nursing. - : Elsevier BV. - 1878-013X .- 1755-599X. ; 16:4, s. 233-240
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The call to the Emergency Medical Dispatch Centre is often a person's first contact with the health-care system in cases of acute illness or injury and acute chest pain is a common reason for calling. The aim was to illuminate how spouses to persons with acute chest pain experienced the alarm situation, the emergency call and the prehospital emergency care. Interviews were conducted with nineteen spouses. A phenomenological-hermeneutic approach was used for the analyses. The themes responsibility and uneasiness emerged as well as an overall theme of aloneness. Being a spouse to a person in need of acute medical and nursing assistance was interpreted as "Being responsible and trying to preserve life" and "Being able to manage the uneasiness and having trust in an uncertain situation." When their partners' life was at risk the spouses were in an escalating spiral of worry, uncertainty, stress, fear of loss, feeling of loneliness and desperation. They had to manage emotional distress and felt compelled to act to preserve life, a challenging situation.
  •  
44.
  • Forslund, Kerstin (författare)
  • Det akuta larmsamtalet
  • 2008
  • Ingår i: Telefonrådgivning inom hälso- och sjukvård. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144047768 ; , s. 147-161
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
45.
  • Forslund, Kerstin, et al. (författare)
  • Experiences of adding nurses to increase medical competence at an emergency medical dispatch centre
  • 2006
  • Ingår i: Accident and Emergency Nursing. - : Elsevier BV. - 0965-2302 .- 1532-9267. ; 14:4, s. 230-236
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • INTRODUCTION: Prehospital care begins when the call is placed to the emergency medical dispatch (EMD) centre and ends when the patient is cared for at the emergency department. The highly technical and specialized character demands advanced medical competence. Communication problems, serious and unpredictable situations can often occur during the emergency calls. A two-year intervention study involved the addition of registered nurses to an EMD-centre team to increase medical competence. AIM: To describe registered nurses' and emergency-operators' experiences of working together at an EMD-centre after adding registered nurses to increase medical competence. METHODS: Qualitative content analysis was used to analyse the text from interviews with four registered nurses and 15 emergency-operators involved in the intervention. RESULTS: Initial frustration and scepticism changed to more positive experiences that resulted in improved cooperation and service. The registered nurses had difficulties dealing with the more urgently acute calls, while the emergency-operators had difficulties with the more complicated, somewhat diffuse cases. The two professions complemented each other. CONCLUSION: Combining the registered nurses' and emergency-operators' knowledge and experience at an EMD-centre can perhaps improve the prehospital care for those requiring emergency medical care.
  •  
46.
  • Fröding, Karin, 1974- (författare)
  • Public health, neighbourhood development and participation : research and practice in four Swedish partnership cities
  • 2011
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Det finns betydande skillnader i hälsa beroende på utbildning, socioekonomisk status, etnicitet, ålder och kön och det har konsekvenser för människors livslängd, livskvalitet och hälsa. Ojämlikheter i hälsa blir särskilt tydliga när man jämför olika geografiska områden, där vissa områden har hög koncentration av fattiga och socialt utslagna människor med dålig hälsa, arbetslöshet och låg utbildning. Att vidta åtgärder mot de utbredda hälsoskillnader som finns mellan människor med vitt skilda förutsättningar är en viktig utmaning för hälsofrämjande arbete. En strategi för att minska skillnader i hälsa mellan människor är att arbeta med områdesutveckling i prioriterade bostadsområden. Ett svenskt samarbete, Partnerskap för Hållbar Välfärdsutveckling, bildades 2003 mellan Helsingborg, Norrköping, Västerås och Örebro, kommunala bostadsbolag i dessa städer, flera nationella parter samt forskare vid Örebro universitet. Det centrala i partnerskapet var att genom erfarenhetsutbyte, metodutveckling och kunskapsspridning arbeta för en hållbar välfärdsutveckling i prioriterade bostadsområden (ett område från varje stad valdes ut). Integrerat i detta arbete var forskningsprogrammet ”Den hälsosamma staden - social integration, nätverkspolitik och hållbar välfärdsutveckling”, som följt partnerskapet vetenskapligt mellan åren 2003 och 2010. Det är av stor betydelse att integrera politik, praxis och forskning för att få kunskap om förutsättningar för en hälsosam utveckling i utsatta bostadsområden. Detta är en unik del av det nästan sjuåriga partnerskapsarbetet. Avhandlingens övergripande syfte har varit att inom ramen för Partnerskap för Hållbar Välfärdsutveckling studera folkhälsostrategier och lokalt utvecklingsarbete i kommuner och bostadsområden med särskild betoning på boendes deltagande för en hälsosam utveckling. Avhandlingens första studie syftar till att beskriva och analysera strategiskt folkhälsoarbete och lokalt områdesutvecklingsarbetet i fyra svenska kommuner samt den tidiga implementeringsfasen av Partnerskap för Hållbar Välfärdsutveckling. Datamaterialet består av dokumenterade intervjuer med folkhälsosamordnare och områdesutvecklare, deltagande observationer och skriftliga dokument. Resultatet visar att det redan i början av partnerskapsperioden fanns formella strukturer för folkhälsoarbetet i kommunen, till exempel ett folkhälsopolitiskt program, en utsedd samordnare, ett kontor och administrativa resurser samt politiker med särskilt ansvar för folkhälsofrågor. I uppbyggandet av de formella strukturerna var också de svenska nationella folkhälsomålen ett viktigt underlag. Vad gäller det lokala bostadsområdes arbete kan det ta sig olika uttryck även om målet är det samma. I partnerskapet fanns också tidigt höga förväntningar KARIN FRÖDING Public Health, Neighbourhood Development, and Participation I 83 att det skulle fungera som en sammanhållande kraft för ömsesidigt lärande och en positiv utveckling av prioriterade bostadsområden. Avhandlingens andra studie syftar till att analysera vad som karaktäriserar människor som deltar i områdesutveckling. Boende från tre av partnerskapskommunerna svarade på en enkät och resultatet visade på att människor som försökt påverka politiken i kommunen på olika sätt i större utsträckning deltar i områdesutveckling. Denna påverkan kan ske genom att kontakta en politiker eller lämna in ett medborgarförslag. Högt engagemang och aktivt deltagande var oberoende av individens sociodemografiska faktorer såsom utbildning eller inkomstnivå. Det var endast personer födda utanför Norden som i mindre utsträckning deltog i områdesutveckling. Avhandlingens tredje studie syftar till att undersöka en områdesbaserad interaktion mellan professionella (anställda), boende och forskare i en av partnerskapets utvalda stadsdelar. Baserat på deltagande observation under två år visar studien ett entydigt resultat: för att processen skall fungera krävdes att deltagarna öppet diskuterade enskilda situationer, personliga åtaganden och ömsesidiga förväntningar. Vidare var det viktigt att demaskera makt och auktoritet bland dem som deltar i processen för att inte några skulle ha mer inflytande på arbetet än de andra. Tiden visade sig vara viktig, att processen fick ta den tid det tog med konsensus som ett ledord. Slutligen var det viktigt att acceptera olika nivåer av deltagande. Allt detta bidrar till att skapa en gemensam känsla av engagemang och demokratisk dialog som är så viktigt i ett interaktivt samarbete. I avhandlingens fjärde studie är syftet att studera utvecklingsprocesser för att nå hållbara strukturer för lokalt områdesutvecklingsarbete i de fyra partnerskapsstäderna. Arbetet i Partnerskap för Hållbar Välfärdsutveckling har liksom kommunerna och det lokal områdesarbetet följts mellan åren 2003-2009. Genom en serie studier inom forskningsprogrammet med intervjuer, enkäter, deltagande observation och dokumentanalys har det utformats en databas för fallstudier. Resultatet visar att det under partnerskapsperioden fanns byggstenar i form av politiskt stöd, lokala partnerskap och boendes deltagande i områdesarbetet. När Partnerskap för Hållbar Välfärdsutveckling upphörde fanns dock få hållbara strukturer för områdesutveckling kvar. Det politiska stödet för områdesutveckling var under partnerskapstiden konstant högt men cykliskt, vilket innebar att prioriteringar ändrades. I samtliga fyra studerade stadsdelar hade områdesarbetet delvis avstannat och politiskt stöd och resurser lagts på andra områden i respektive kommun. I ett lokalt partnerskapssamarbete mellan kommun och kommunalt bostadsbolag finns dock möjlighet att bilda hållbara strukturer när såväl det strategiska som det lokala involveras i den praktiska delen av områdesutveckling. Medborgarnas deltagande verkar också utgöra en viss hållbar struktur för områdesutveckling, trots minskat politiskt stöd och resurser. Sammanfattningsvis visar denna avhandling att ett partnerskap för lokalt folkhälsoarbete kan fungera som en sammanhållande länk för lärande och utveckling bland alla inblandade aktörer. För ett fungerande områdesutvecklingsarbete är den lokala kontexten av största vikt liksom formella strukturer och ett nationellt stöd. Det är dessutom nödvändigt att beakta alla boende som potentiella deltagare i områdesutveckling oberoende av utbildning, kön eller inkomstnivå. När ett projektbaserat partnerskap avslutas måste det dessutom finnas strukturer som kan ta vid efter projekttidens slut. Avslutningsvis visar avhandlingen att ett områdesbaserat samspel med deltagande av professionella, boende och forskare ställer krav på en öppen, jämbördig dialog med ett accepterande förhållningssätt till olika nivåer av deltagande samt stort tidsutrymme.
  •  
47.
  • Göransson, Katarina E., et al. (författare)
  • Emergency department triage : is there a link between nurses’ personal characteristics and accuracy in triage decisions?
  • 2006
  • Ingår i: Accident and Emergency Nursing. - : Elsevier BV. - 0965-2302 .- 1532-9267. ; 14:2, s. 83-88
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Introduction A common task of registered nurses is to perform emergency department triage, often using an especially designed triage scale in their assessment. However, little information is available about the factors that promote the quality of these decisions. This study investigated personal characteristics of registered nurses and the accuracy in their acuity ratings of patient scenarios. Methods Using the Canadian Triage and Acuity Scale (CTAS), 423 registered nurses from 48 (62%) Swedish emergency departments individually triaged 18 patient scenarios. Results The registered nurses’ percentage of accurate acuity ratings was 58%, with a range from 22% to 89% accurate acuity ratings per registered nurse. In total, 60.3% of the registered nurses accurately triaged the scenarios in 50–69% of the cases. No relationship was found between personal characteristics of the registered nurses and their ability to triage. Discussion The lack of a relationship between personal characteristics of registered nurses and their ability to triage suggests that there might be intrapersonal characteristics, particularly the decision-making strategies used which can partly explain this dispersion. Future research that focuses on decision-making is likely to contribute in identifying and describing essential nursing characteristics for successful emergency department triage.
  •  
48.
  • Göransson, Katarina E., et al. (författare)
  • Thinking strategies used by Registered Nurses during emergency department triage
  • 2008
  • Ingår i: Journal of Advanced Nursing. - : Wiley. - 0309-2402 .- 1365-2648. ; 61:2, s. 163-172
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • AIM: This paper is a report of a study to describe and compare thinking strategies and cognitive processing in the emergency department triage process by Registered Nurses with high and low triage accuracy. BACKGROUND: Sound clinical reasoning and accurate decision-making are integral parts of modern nursing practice and are of vital importance during triage in emergency departments. Although studies have shown that individual and contextual factors influence the decisions of Registered Nurses in the triage process, others have failed to explain the relationship between triage accuracy and clinical experience. Furthermore, no study has shown the relationship between Registered Nurses' thinking strategies and their triage accuracy. METHOD: Using the 'think aloud' method, data were collected in 2004-2005 from 16 RNs working in Swedish emergency departments who had previously participated in a study examining triage accuracy. Content analysis of the data was performed. FINDINGS: The Registered Nurses used a variety of thinking strategies, ranging from searching for information, generating hypotheses to stating propositions. They structured the triage process in several ways, beginning by gathering data, generating hypotheses or allocating acuity ratings. Comparison of participants' use of thinking strategies and the structure of the triage process based on their previous triage accuracy revealed only slight differences. CONCLUSION: The wide range of thinking strategies used by Registered Nurses when performing triage indicates that triage decision-making is complex. Further research is needed to ascertain which skills are most important in triage decision-making.
  •  
49.
  • Håkanson, Cecilia, et al. (författare)
  • Being in the Patient Position : Experiences of Health Care Among People With Irritable Bowel Syndrome
  • 2010
  • Ingår i: Qualitative Health Research. - Thousand Oaks, USA : Sage Publications. - 1049-7323 .- 1552-7557. ; 20:8, s. 1116-1127
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The purpose of this study was to gain in-depth understanding of what it is like for a person with irritable bowel syndrome to be in the patient position in encounters with health care providers. We conducted qualitative interviews with nine individuals. Our analysis, guided by interpretive description, revealed experiences of unsupportive and supportive encounters. Unsupportive encounters were shaped by humiliation, insignificance, and abandonment. Not feeling believed and acknowledged as persons made the participants lose trust in their own experience, which enhanced their unfamiliar mood of being in the world. Supportive encounters were less prominent. These were characterized by openness and acknowledgment of the patient’s lifeworld. Feeling significant and being listened to promoted feelings of being in a partnered, cocreating relationship. It is reasonable to assume that care originating in the patient’s lifeworld would support the patients to use their strength to manage illness and regain familiarity in everyday life.
  •  
50.
  • Hägglund, Doris, et al. (författare)
  • Quality of life and seeking help in women with urinary incontinence
  • 2001
  • Ingår i: Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica. - : Wiley. - 0001-6349 .- 1600-0412. ; 80:11, s. 1051-1055
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • BACKGROUND: The aims of this population-based study were to compare the quality of life (QoL) in; (a) women with urinary incontinence (UI) and women without urinary incontinence (wUI) in relation to age, (b) women with stress incontinence and women with urge incontinence, and (c) women who had, vs. women who had not, consulted a health care service because of UI. METHODS: Totally, 787 women who reported symptoms of UI and 787 women who did not report symptoms of UI, aged 18-72 years, were mailed the Short Form-36 QoL questionnaire (SF-36) and a question concerning professional consultation. They were also mailed the Detrusor Instability Score questionnaire, which was used to clarify the women as being stress vs. urge incontinent. RESULTS: Women with UI had significantly lower scores on all eight dimensions of the SF-36. There were low correlations between age and the QoL scores in women with or without UI. Both women with stress incontinence and women with urge incontinence had significantly lower scores on all eight QoL dimensions compared with the women without UI. However, the absolute difference was smaller for women with stress incontinence. Women with urge incontinence consult health care service more often than women with stress incontinence. Women with UI who had consulted health care had significantly lower QoL scores than women with UI who had not consulted health care in seven out of eight dimensions. CONCLUSIONS: The QoL, in this female general population, is more affected by women with urge incontinence than women with stress incontinence. Help seeking is associated with substantially lower QoL scores and with urge incontinence.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 41-50 av 88
Typ av publikation
tidskriftsartikel (57)
konferensbidrag (10)
doktorsavhandling (8)
annan publikation (6)
licentiatavhandling (3)
bokkapitel (2)
visa fler...
rapport (1)
forskningsöversikt (1)
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (62)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (25)
populärvet., debatt m.m. (1)
Författare/redaktör
Ehnfors, Margareta (15)
Ahlström, Gerd (11)
Ehrenberg, Anna (10)
Kihlgren, Mona (7)
Pettersson, Ingvor (7)
Ternestedt, Britt-Ma ... (6)
visa fler...
Sörlie, Venke (5)
Carlsson, Eva (4)
Langius-Eklöf, Ann (4)
Skovdahl, Kirsti, 19 ... (4)
Svantesson, Mia (4)
Eldh, Ann Catrine (4)
Forslund, Kerstin (4)
Hägglund, Doris (4)
Thoroddsen, Asta (4)
Ekman, Inger, 1952 (3)
Kamwendo, Kitty (3)
Sahlberg-Blom, Eva (3)
Sorbe, Bengt, 1947- (3)
Petersson, Pia, 1961 ... (3)
Springett, Jane (2)
Löfmark, Anna (2)
Ahlström, G. (2)
Tishelman, Carol (2)
Anderzen-Carlsson, A ... (2)
Håkanson, Cecilia (2)
Göransson, Katarina ... (2)
Blomqvist, Kerstin (2)
Leppert, Jerzy (2)
Stridh, Göran (2)
Appelros, Peter (2)
Fahlström, Gunilla (2)
Thorsén, Håkan (2)
Börjeson, Sussanne (2)
Blomberg, Karin (2)
Törnquist, Kristina (2)
Sunvisson, Helena (2)
Odencrants, Sigrid (2)
Kallenberg, Kjell (2)
Ehnfors, Margareta, ... (2)
Ekman, Inger (2)
Ekwall, Eva, 1950- (2)
Ivarsson, Ann-Britt, ... (2)
Ivarsson, Ann-Britt (2)
Müllersdorf, Maria (2)
Quell, Robin (2)
Lidskog, Marie (2)
Tollen, Anita (2)
Törnquist, K. (2)
Nordin Olsson, Inger (2)
visa färre...
Lärosäte
Örebro universitet (88)
Högskolan Dalarna (12)
Karolinska Institutet (11)
Marie Cederschiöld högskola (10)
Jönköping University (8)
Linköpings universitet (7)
visa fler...
Uppsala universitet (4)
Göteborgs universitet (3)
Mälardalens universitet (3)
Högskolan Kristianstad (2)
Högskolan i Gävle (2)
Lunds universitet (2)
Malmö universitet (1)
Högskolan i Borås (1)
Röda Korsets Högskola (1)
visa färre...
Språk
Engelska (79)
Svenska (9)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Medicin och hälsovetenskap (88)
Samhällsvetenskap (85)
Lantbruksvetenskap (1)
Humaniora (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy