| 11. |
- Larsson, Mats, 1953-, et al.
(författare)
-
Samverkan och konkurrens inom svensk försäkring
- 2009
-
Ingår i: Folksam 1908-2008. Volym 2. Mer än endast försäkring. - Stockholm : Informationsförlaget. - 9789177365891 ; , s. 179-209
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Allelin, Majsa, et al.
(författare)
-
Ägande- och förmögenhetsstrukturen och dess förändring sedan 1980
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten visar, genom omfattande studier av en mängd tidigare genomförda undersökningar om ägande och förmögenhetsförhållanden i Sverige, att koncentrationen av makt och ägande har blivit allt mer ojämlik. Resultaten är bland annat att: • Ungefär hälften av den samlade svenska ekonomin ägs numera från utlandet. • Det utländska ägandet på Stockholmsbörsen har ökat från 4 procent år 1979 till 39,4 procent 2016. • Det offentliga bolagsägandet har minskat och antalet anställda i statliga företag har halverats från 310 000 år 1980 till 158 000 år 2015. • Det institutionella ägandet har ökat och utgör cirka 20 procent av ägandet i de börsnoterade bolagen. • Det så kallade riskkapitalet har vuxit kraftfullt i omfattning och störst i sektorn är Wallenbergkontrollerade EQT. • I de stora börsnoterade bolagen på Stockholmsbörsen har den största ägarens andel av röstetalet ökat från i genomsnitt 26,8 procent till 31,2 procent av bolagsstämmans röster. • De 15 största finansfamiljerna styrde år 2017 bolag värda 4 935 miljarder kronor. Som jämförelse var Sveriges totala BNP samma år 4 604 miljarder kronor. • Familjen Wallenberg kontrollerade företag värderade till närmare 2 000 miljarder kronor. • Vad gäller de samlade förmögenheterna så har den allra rikaste procentens andel av de samlade förmögenheterna fördubblats från 20,5 procent 1978 till 39,6 procent 2006 och har fortsatt öka sedan dess. • Antalet svenska miljardärer har ökat från 83 personer 2001 till 178 år 2016. För att samhällsutvecklingen ska kunna vändas i riktning mot ökad jämlikhet krävs det att den breda vänstern tar kampen för att återskapa former för reglering och begränsningar av kapitalets makt både i Sverige men också internationellt i en allt mer globaliserad värld. Utvecklandet av ett nytt gemensamt projekt, som utgör ett verkligt alternativ till den ojämlikhetsskapande marknadsliberalismen, är av avgörande betydelse för socialdemokratins framtid.
|
|
| 14. |
- Andersson Schwarz, Jonas, 1978-
(författare)
-
Det dolda hotet
- 2014
-
Ingår i: Mooria Magasin. - Stockholm. ; 1:1
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 15. |
- Bonow, Madeleine, 1971-, et al.
(författare)
-
Hästföretagande i storstadens närhet
- 2017
-
Ingår i: Genus och företagande. - : Svenska sällskapet för antropologi och geografi. - 9789198215021 ; , s. 159-182
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För 150 år sedan bodde större delen av Sveriges befolkning på landsbygden och var sysselsatta i primärnäringarna, men under de senaste 120 åren har den svenska landsbygden genomgått en kraftfull strukturomvandling. idag är det endast 15% av Sveriges befolkning som bor utanför någon av Sveriges tätorter. Det vill säga 85% av befolkningen bor på 1,3 procent av landarealen och ytterst få är sysselsatta i de gröna näringarna. Den pågående omstruktureringen av lantbruket innebär att många av de mindre gårdarna läggs ned och blir fritidshus eller hästgårdar. Samtidigt som nötkreaturen minskar i antal ökar antalet hästar och Sverige har blivit ett av de hästtätaste länderna i Europa.Ungefär en halv miljon svenskar rider regelbundet och närmare en tredjedel av alla invånare i Sverige har på något sätt kontakt med hästar och de olika verksamheter som de ger upphov till. Denna ökning av sporthästar är särskilt märkbar i tätortsnära områden. I Stockholm och Uppsala län finns omkring 44 000 hästar och ca 78% av dessa finns i urbana eller tätortsnära områden. Hästarna har till viss del blivit landsbygdens räddning. hästar behöver mat, husrum och livsutrymme, vilket har skapat en välkommen extra inkomstkälla för lantbruket. Det är relativt vanligt att lantbrukare producerar och säljer hästfoder eller hyr ut stallplatser. Enligt lantbrukarnas Riksförbund, är hästnäringen den femte största inkomstkällan för jordbruket. Hästen är även på andra sätt en viktig resurs i arbetet med att utveckla nya former för jordbruksföretagande och bidra till en levande landsbygd. Det ökande antalet hästar medför mer arbete för veterinärer, hovslagare och tränare/instruktörer. Dessutom växer det fram nya yrkesgrupper med specialinriktning mot hästar. Syftet med den här studien är att belysa kvinnliga hästföretagares syn på tätortsnära hästverksamheter och diskutera svårigheter och möjligheter för utvecklingen av hästnäringen med fokus på Stockholm- och Uppsalaområdet.
|
|
| 16. |
- Bornhäll, Anders, et al.
(författare)
-
Ny beräkningsmodell för särskilt driftstöd till dagligvarubutiker i sårbara och utsatta lägen
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- År 2015 kom Regeringen fram till att nivån på grundläggande service i glesbygden nått en kritiskt låg nivå (SOU 2015:35). För att säkerställa överlevnaden av dessa butiker föreslog SOU ett särskilt driftstöd till dagligvarubutiker i sårbara och utsatta områden, som infördes från och med 2016 och omfattade 35 miljoner kronor totalt per år. I samband med en expansion av stödet år 2018, blev fler företag berättigade till stöd och därför utökades det totala stödbeloppet från 35 till 70 miljoner kronor. Under 2016 och 2017 tog cirka 180 försäljningsställen emot stödet. Efter expansionen 2018 steg antalet stödmottagare till cirka 270. Tillväxtverket, som är ansvariga för driftstödet, ämnar nu att se över stödets utformning för att eventuellt kunna omforma stödet så att fler butiker kan nå en lönsamhetsnivå som är långsiktigt hållbar. I denna rapport undersöker vi vilka effekter vi kan förvänta oss från olika förändringar i stödets design och omfattning.Sammanfattningsvis hittar vi att glesbygdsbutiker i alla omsättningsklasser (0 – 15 miljoner kronor) som har inkluderats i denna studie har stort behov av stödet; om man tittar på antalet butiker som inte når en rörelsemarginal på 3 procent utan stöd verkar de mindre butikerna vara flera, men dessa utgör också till en mindre procent av alla butiker i sin klass i relativa termer (Tabell 2). Genom det befintliga stödet har ett flertal butiker lyfts över gränsen, framför allt butiker med 3 - 9 miljoner i omsättning. De som inte påverkats lika mycket är de minsta och de största butikerna.I frågan om hur de tre olika alternativ till nya beräkningsmodeller, som Tillväxtverket tagit fram, påverkar rörelsemarginalerna för butiker som ligger i glesbygd kan vi observera att alla modeller bidrar till en ökning i rörelsemarginalerna. Stödmodell 1 (där man ökar taket till 400 000 kronor, samt minskar hitre gränsen till 0 kronor och ökar bortre gränsen till 14 miljoner kronor) lyfter flest butiker över den 3 procent gränsen, men är också mest kostsam i termer av totala kostnader samt genomsnittlig kostnad per butik som lyfts över gränsen. Stödmodell 2 (där taket höjs till 350 000 kronor samt breddas så att det börjar vid 4 och slutar vid 8 miljoner kronor, och den bortre gränsen höjs till 14 miljoner kronor) är näst dyrast, medan Alternativ 3 (där taket höjs till 350 000 kronor, och bortre gränsen höjs till 14 miljoner kronor) är billigast (av dessa tre modeller) i termer av genomsnittliga och totala kostnader, men dyrast i termer av marginalkostnader, och mindre effektiv då den lyfter minsta antalet butiker över 3 procent gränsen.I frågan om att lämna förslag på ytterligare förändringar av beräkningsmodell utöver de tre förslag som Tillväxtverket tagit fram, föreslår vi Alternativ 4 (där man ökar taket till 350 000 kronor samt sänker hitre gränsen till 4 miljoner kronor). Alternativ 4 ger bra resultat med rimliga kostnader och gynnar de minsta butikerna mest, samtidigt som den skapar större incitament för de minsta butikerna att öka sin verksamhet. Vi föredrar också denna modell då det finns en alternativkostnad för stödet, som betalas ut med skattepengar. Därför rekommenderar vi den minst kostsamma stödmodellen, framförallt då det i nuläget saknas empiriska studier som har undersökts stödets effekt på butikernas överlevnad.
|
|
| 17. |
- Elert, Niklas, et al.
(författare)
-
To BID or not to BID? Internationell kartläggning av tvingande platssamverkan
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport har skrivits på uppdrag av Utredningen om åtgärder för stärkt trygghet i den byggda miljön (LI 2023:05). I rapporten kartlägger vi tvingande lagstiftning kring Business Improvement Districts (BID) i relevanta och med Sverige jämförbara länder i Europa, närmare bestämt Storbritannien, Irland, Tyskland, Holland samt Spanien. Fokus ligger på tre huvudsakliga frågor: 1. I vilken utsträckning och för vilka aktörer är platssamverkan frivillig respektive tvingande? Vi finner att tvånget praktiskt taget alltid tar formen av en skatt eller avgift som åläggs antingen fastighetsägare, näringsidkare eller båda. Medan det vanligaste i den amerikanska modellen är att fastighetsägare betalar är europeiska näringsidkare ofta med och betalar, eller till och med är de enda som betalar.2. Hur inträder en obligatorisk samverkan (dvs. är det någon annan som initierar det eller sker det per automatik)? Vi konstaterar att upprättandet av en europeisk BID brukar utgöra en tvåstegsprocess. I det första steget kan vissa aktörer initiera en omröstning om huruvida ett specifikt BIDförslag ska införas. Därefter hålls en omröstning, men trösklarna som måste nås för att godkänna BIDen varierar mellan olika länder.3. Vad innebär ett eventuellt tvång för de ingående aktörerna, hur finansieras obligatorisk samverkan, och hur säkerställer man i så fall att reglerna efterlevs? Vi finner att tvånget i första hand helt enkelt innebär att relevanta privata aktörer måste betala en extra avgift eller skatt, vilken utgör BIDens huvudsakliga finansieringskälla. Vanligen garanterar det offentliga att avgifterna betalas och reglerna efterlevs. Efter en viss period brukar en BID behöva förnyas genom en ny omröstning.
|
|
| 18. |
- Mihaescu, Oana, Docent, 1977-, et al.
(författare)
-
Who will walk 500 miles? : Effects of pedestrianization for retailing and hospitality firms
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gågator började byggas i Sverige på 1960talet, men trots att de har funnits i stadskärnor sedan dess leder ofta införandet av nya gågator till debatt. Lokala fastighetsägare och näringsidkare är oftast de största motståndarna, då det tenderar att upplevas som en sanning att kunderna försvinner om biltrafiken försvinner.Huruvida detta är sant eller om gågator gynnar närliggande butiker och annan verksamhet har inte undersökts i någon större utsträckning. Projektets syfte Syftet med projektet är att undersöka de effekter som nya eller förlängda gågator har på1. attraktiviteten i den närliggande stadsmiljön,2. de lokala företagens ekonomi,3. sammansättningen av företag som verkar där.Vi använder avancerade kvantitativa metoder för att beräkna effekter på antal anställda, nettoomsättning, vinster och löner hos företag, samt fastighetspriser till följd av nya eller förlängda gågator. För att kunna göra detta använder vi en unik kombination av data från Trafikverket, Statistiska Centralbyrån, Lantmäteriet och Datscha AB. Vi studerar Sveriges 50 största tätorter under perioden 2011-2019.Projektets resultatFastighetspriser för både privata bostäder och kommersiella fastigheter ökar nära gågator som införs eller blir längre. Ökningen är större för kommersiella fastigheter än för privata bostäder. Ökningen är större i direkt anslutning till de nya eller utökade gågatorna och avtar med distans från dessa.När analysen fokuserar enbart på befintliga företag, visar den att dessa inte påverkas av längre gågator, med undantag för företag inom besöksnäringen, som upplever en genomsnittlig minskning av sin nettoomsättning på cirka 6 procent. När vi inkluderar alla företag (dvs. företag som är aktiva i behandlingsområdena både före och efter behandlingspunkten och företag som etableras eller flyttar in samt läggs ner eller flyttar ut) finns det inte heller några signifikanta effekter på företagens ekonomi i de behandladekvarteren, som kan tydligt kopplas till nya eller utökade gågator. Det finns vissa indikationer att detaljhandeln påverkas negativt, men det framgår inte tydligt från analysen om det är gågatorna som driver de resultaten.Antalet fristående butiker minskar och antalet kedjor ökar i kvarter där gågator införs eller ökar i längd. Mångfalden av 5 företag ökar i kvarter där gågator införs eller ökar i längd.Analysen visar ökade fastighetspriser för både bostäder och kommersiella fastigheter som ligger nära nya eller utökade gågator. Dessa effekter kan leda till en kommersiell gentrifieringsprocess som drabbar de flesta företag i området via ökade hyror. Denna process kan delvis förklara varför analysen inte visar några effekter på företagens ekonomi utom en negativ effekt på nettoomsättningen hos befintliga företag inom besöksnäringen.Effekten av att nya företag etableras eller flyttar in kan kompenseras av att andra företag läggs ner och flyttar ut, vilket bidrar till en stor omsättning framför allt inom detaljhandeln, och delvis också inom besöksnäringen. Att vissa butiker gynnas och andra missgynnas av en expansion av gågator är dock inte märkligt. När man bygger ut gågator ändrar man förutsättningarna för olika typer av butiker med följden att vissa butiker inte längre har den optimala lokalisering de tänkt sig. De butiksägare som tror att närhet till gågata gynnar dem etablerar sig där, och de som tror att närhet till trafikerad väg gynnar dem etablerar sig i andra områden. Som följd ser vi även att det sker en omvandling av vilka företag som ligger nära gågator; antalet företag som säljer kläder och skor samt apoteksvaror och otympliga varor minskar. Dessutom ser vi att antalet kedjor ökar i områden där gågator ökar medan antalet fristående butiker minskar.Den ökade företagsdynamiken kan även innebära att äldre företag försvinner antingen genom att de lägger ner eller att de flyttar från platsen. Då äldre företag ersätts, kan detta bidra till en negativ chock beroende på vilka företag som flyttar in. Generellt sett är nystartade företag mindre och kan ta tid att växa sig större (om de någon gång gör det), och det är mer sannolikt att de försvinner igen (Davidsson m.fl., 2010). Det kan även vara svårt för andra äldre företag att etablera sig på en ny plats då det kan ta tid att till exempel bygga upp en kundkrets.Denna dynamik kan i analysen vidare kopplas till en större grad av företagsdiversifiering, vilket ses positivt för stadens utveckling. Jacobs (1969) förklarar att större diversifiering på lång sikt kan leda till större utbyte av kunskap och innovation och ge upphov till så kallade agglomerationseffekter mellan företag inom samma kluster, vilket vidare kommer att påverka deras produktivitet positivt.Från praktikerns perspektiv betonar vår studie vikten av att förstå att ökad attraktivitet inte alltid gynnar alla aktörer som är verksamma på en plats, att framgångsrika projekt kräver ökat samarbete med intressenter, samt att det kan ta tid innan positiva effekter av stadsplaneringsprojekt, såsom införandet av gågator, synliggörs. Om det behövs kan kommersiell gentrifiering motverkas med hjälp av till exempel stöd till kommersiella hyresgäster, zonindelningsstrategier såsom begränsningar av företagens storlek eller längden på gatufronter, och andra projekt som syftar till att bevara lokala småföretag.
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
