SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "LAR1:gu ;mspu:(report);pers:(Eggert Håkan 1961)"

Sökning: LAR1:gu > Rapport > Eggert Håkan 1961

  • Resultat 11-20 av 21
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
11.
  • Eggert, Håkan, 1961, et al. (författare)
  • On blending mandates, border tax adjustment and import standards for biofuels
  • 2009
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The transport sector is a major contributor to green house gas (GHG) emissions and its share is increasing. Biofuels may pro- vide an option to replace fossil fuels and generate an increasing worldwide interest. Rich countries like the US and the European Union ha idies for domestic producers, while applying tari¤s for some of the foreign producers. Mid income and poor countries do not have binding restrictions on carbon emissions in the Ky- oto treaty, but may have great potential for producing biofuels both for domestic and foreign use. In this paper we study trade policies for biofuels. We nd that only by combining an import standard with border tax adjustment the government can ensure cost e¢ cient production of biofuels from a global point of view. We also consider a blending mandate. This fundamentally al- ters the way the market works. For instance, if domestic biofuels production is subsidized, the optimal BTA may be negative.
  •  
12.
  • Eggert, Håkan, 1961, et al. (författare)
  • Policies for second generation biofuels: Current status and future challenges
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • This report reviews the current status of second generation biofuels. First generation biofuels continue to be substantially subsidized, and this has contributed to the increasing use of such fuel. However, recent studies claim that the future of biofuels lies in second generation biofuels, in particular biochemical ethanol made from cellulose. Thus, in this report we ask the following three questions: How far is second generation biofuels from being a competitive GHG abatement technology? Is it likely that first generation biofuels will bridge the development of second generation biofuels? Should trade policy be used to protect domestic infant second generation biofuels industry from import of low cost first generation biofuels from developing countries?
  •  
13.
  • Eggert, Håkan, 1961, et al. (författare)
  • Reference-dependent behaviour of paua (abalone) divers in New Zealand
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • We study dynamic labour supply using data on paua (abalone) divers in New Zealand. The divers face stable, flat prices per kilogram after each catch, but experience transitory wage changes due to varying weather and water conditions, and are free to vary their daily working hours and display an intermittent working pattern. We find non-linear wage elasticities, rejecting the standard neo-classical prediction. We explore potentially distorting factors, but find little evidence. Applying Kőszegi and Rabin’s (2006) theory where workers have both income and hours targets could explain our result. In particular, our divers appear to be primarily guided by the hours target.
  •  
14.
  • Eggert, Håkan, 1961, et al. (författare)
  • Regulatory Compliance in Lake Victoria Fisheries
  • 2005
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • This paper analyzes the causes for regulatory compliance using traditional deterrence variables and potential moral and social variables. We use self-reported data from Tanzanian artisanal fishers in Lake Victoria. The results indicate that fishers adjust their violation rates with respect to changes in the probability of detection and punishment, but they also react to legitimacy and social variables. A small group of persistent violators react neither to normative aspects nor to traditional deterrence variables, but systematically violate the regulation and use bribes to avoid punishment.
  •  
15.
  • Eggert, Håkan, 1961, et al. (författare)
  • Stochastic Production and Heterogeneous Risk Preferences: Commercial Fishers Gear Choices
  • 2001
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • As long as total effort cannot be completely controlled, a more thorough understanding of fishers' supply response decisions will be beneficial for fishery managers. In this paper, we present a model of fishers' gear choice, which is empirically estimated on a panel of Swedish demersal trawlers. The approach allows for heterogeneity both in production technology and in risk preferences. Stochastic revenue functions with fixed effects are estimated and used to predict expected revenue and standard deviation for each trip. We employ a linear utility function in the mean-standard deviation framework and then analyze the gear choices, using the predicted values together with vessel capacity and lagged variables for the previous trip in a random parameters-logit model, which allows for heterogeneous risk preferences. The results indicate that fishers have a strong tendency to choose the same gear used on the previous trip, while in general they react to changes in economic and biological conditions by responding positively to increases in expected landing values and negatively to increases in the variability of the expected landing values, indicating risk aversion.
  •  
16.
  • Eggert, Håkan, 1961, et al. (författare)
  • Svenskt yrkesfiske och EU 1995–2020 : Sieps 2020:6
  • 2020
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Den övergripande frågeställning som behandlas i den här rapporten är hur svensk fiskeriförvaltning har påverkats av EU:s gemensamma fiskeripolitik, GFP, under 25 års medlemskap, 1995–2020. Rapporten belyser också den gemensamma fiskeripolitikens utveckling under denna period och diskuterar i vilken mån den varit i linje med officiella svenska önskemål. Det svenska fisket och fiskeförvaltningen i en EU-kontext Den gemensamma fiskeripolitiken karakteriseras av en hög grad av harmonisering och medlemsstaterna har som utgångspunkt överlämnat all kompetens att reglera marint fiske till EU. En del beslut, särskilt avseende det kustnära fisket, har emellertid delegerats tillbaka till de enskilda medlemsstaterna. Dessa har också ansvaret för politikens faktiska genomförande i många avseenden och därmed över olika beslut kopplade till detta. Svenskt fiske omfattar i första ledet knappt 1 500 personer som årligen landar fisk till ett värde av omkring en miljard kronor. Värde- och sysselsättningsmässigt är det alltså en mycket liten del av svensk ekonomi. Samtidigt instämmer vi i den beskrivning som några år efter Sveriges inträde i EU gavs i SOU (1998): Även om fisket i ekonomiska och andra avseenden är ett litet politikområde i Sverige, är det ett stort område i EU med betydande politisk sprängkraft. Besluten inom den gemensamma fiskeripolitiken och Sveriges agerande inom detta politikområde har på grund av sin speciella karaktär av fullt utvecklad gemenskapspolitik även stor betydelse för Sveriges roll som aktivt medlemsland i sin helhet och för vårt totala inflytande i EU-samarbetet. Fiskeriförvaltning har fortfarande idag en politisk dignitet både i Sverige och inom EU som går utöver vad som motiveras av fiskets rent ekonomiska betydelse. EU:s fiskeripolitiska historia och svenska ambitioner EU:s gemensamma fiskeripolitik har utsatts för omfattande kritik, bland annat för att vara dyr, ofta ineffektiv och styrd av kortsiktiga hänsyn och intressegrupper. Genomförandet har varierat mellan och inom medlemsstaterna och efterlevnadskontrollen har brustit. Samtidigt kan i stort sett samma sak sägas om den svenska fiskeriförvaltningen vid tiden för Sveriges inträde i EU. När Sverige gick med i EU dominerades den svenska fiskeripolitiken av näringspolitiska mål vilka hade närmast merkantila inslag. Målen har numera ändrats i riktning mot hållbar utveckling med fokus främst på de miljömässiga aspekterna medan social hållbarhet, såsom att främja sysselsättning i det småskaliga kustfisket, emellanåt har lägre prioritet. Den ekonomiska hållbarheten har gynnats av den omorientering mot rättighetsbaserad förvaltning och individuella fångstandelar som skett för allt svenskt fiske av ekonomisk betydelse. Sverige har ofta haft högre ambitioner än många andra europeiska länder vad gäller skydd av den marina miljön och hållbar förvaltning av fiskbestånd. Erfarenheten visar samtidigt att fiskerikontrollen i Sverige i viktiga avseenden var svagare än vad EU krävde ännu efter flera års medlemskap. Den svenska fiskeriförvaltningen har också varit dyr jämfört med många andra länder och Sverige har inte framstått som särskilt ambitiöst vad gäller att låta fisket bära sina egna kostnader. EU:s fiskeripolitik har utvecklats betydligt sedan 1995. Regleringen har förenklats, även om den fortfarande är långt ifrån enkel. Möjligheterna till deltagande och regional förankring har stärkts. Subventioner som förstärker överfiske har minskats avsevärt, men tenderar att återkomma i nya varianter. Kontrollsystemet har moderniserats men genomförandet haltar fortfarande på många håll. Ekosystemansatsen har blivit en utgångspunkt för fiskeripolitiken, men vad den innebär konkret är fortfarande inte särskilt klart. Maximal hållbar avkastning har blivit det övergripande målet för beståndsförvaltningen, men det kan ifrågasättas om målsättningen fångar de ekologiska och andra värden som fiskeripolitiken vill skydda och främja. Sedan 1990-talet har betydande steg mot mer hållbara fisken tagits. Samtidigt har kritiken om kortsiktighet kvar mycket av sin relevans. Beslutade fiskekvoter är långt ifrån alltid i linje med de vetenskapliga råden och den katastrofala situationen för Östersjötorsken visar att de förväntningar som fanns på att fiskeriförvaltningen i Östersjön skulle förbättras av att bli en närmast intern fråga för EU har kommit på skam. Trots försök av kommissionen har EU av politiska skäl inte kunnat hantera problemet med frånvaro av tydliga äganderätter i fisket, vilket skapar incitamentet att fånga så mycket som möjligt så snabbt som möjligt. Där har istället Sverige kunnat agera självt genom en övergång till individuella fångstandelar men har gjort det senare än en del jämförbara länder. Mycket av den positiva utveckling som alltså har skett inom fiskeripolitiken, men som ännu bara delvis levererat de önskade resultaten, har legat i linje med Sveriges position i de återkommande revideringarna. Att fastslå exakt hur stor roll Sverige haft i detta ligger bortom den här analysen, men klart är att de idéer kring fiskeripolitik som Sverige, ibland på papper men delvis också i praktisk handling, omhuldat har fått allt större genomslag i den gemensamma politiken. Effekter av EU-medlemskapet på svenskt fiske och fiskeriförvaltning När det gäller frågan om Sverige har vunnit på medlemskapet kan det diskuteras ur olika perspektiv. Det framstår som sannolikt att svenska fiskare, även om de blivit avsevärt färre, i viss mån har vunnit ekonomiskt på medlemskapet och tillgången till den gemensamma marknaden. Detta har också inneburit en internationalisering där svenska fiskare numera fiskar under dansk, tysk och finsk flagg och där det finns ett stort svenskt ägande i Litauens fiskeflotta. Svenskt fiske har även kunnat nyttja unionens delvis generösa stödinsatser. Vad gäller miljöaspekterna är det möjligt att Sverige hade kunnat föra en mer miljömässigt radikal fiskeripolitik utanför EU. Men den faktiska skillnad en enskild, liten fiskenation kan göra är begränsad. Den möjlighet Sverige haft att föra en egen bevarandepolitik utanför EU har också i viss mån funnits kvar efter medlemskapet genom att EU ger enskilda medlemsstater en betydande kontroll över det fiske som bedrivs inom tolv sjömil1 från kusten. Man måste också komma ihåg att även före EU-medlemskapet var fiskeripolitik en i viktiga avseenden internationell fråga vars ramar definierades genom förhandlingar med grannländer. Sveriges EU-medlemskap sammanföll i stor utsträckning med ett ökat fokus på haven och deras tillstånd både internationellt och i Sverige. Det här är en utveckling som tillsammans med EU-medlemskapet bland annat har gjort att fiskefrågor periodvis hamnat högre på den politiska agendan och att miljöorganisationer blivit en viktig faktor i politikens utformande. Sammantaget är det alltså en komplex bild som analysen av Sveriges 25 år inom EU ger. Att förvalta fisken är inte enkelt. I många fall finns inga alternativ till att göra det gemensamt. EU har mycket kvar att bevisa men det är lite som tyder på att Sverige skulle kunna göra ett bättre jobb, annat än för enskilda fisken, på egen hand. Svensk fiskeripolitik är inte heller någon modell av konsekvens och effektivitet för EU att ta efter, även om det finns områden där Sverige absolut är en positiv kraft och till och med kan tjäna som förebild. Sveriges framtida ambitioner i fiskeripolitiken Sverige bör fortsätta att driva på för en förenklad gemensam fiskeripolitik, som utgår från långsiktiga mål och planer och är tydlig med hur avvägningar sker mellan olika intressen. En utökning av rättighetsbaserat fiske inom unionen är önskvärt, liksom en bättre samordning mellan EU:s fiske- och miljöpolitik. För att stärka politikens trovärdighet och främja tillit mellan länder och fiskare är en fortsatt förstärkning och samordning av fiskerikontrollen viktig. Det är också viktigt att fortsätta utvecklingen i riktning mot integrerad flerartsförvaltning som också beaktar vidare ekosystemperspektiv, utan att glömma fiskets sociala dimension.
  •  
17.
  • Eggert, Håkan, 1961 (författare)
  • Technical efficiency in the Swedish trawl fishery for Norway lobster
  • 2001
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Reducing fleet capacity in European fisheries is an important objective of the European Union's Common Fisheries Policy. The success of such programmes depends both on the variation and the level of efficiency within the fishing fleets. If vessels with significantly lower than average efficiency levels are decommissioned, the actual reduction in fishing capacity will be less than expected. Further, if the remaining vessels are not operating at an efficient level after a decommissioning program, future improvement in efficiency may even further offset the effects of the decommissioning program. This paper examines the level and determinants of technical efficiency for a sample of Swedish demersal trawlers, which mainly target Norway lobster but also shrimp and demersal fish, in 1995. The data on per-trip gross revenues, fishing effort, gear choice, month of fishing and vessel attributes are analyzed using a translog stochastic production frontier, including a model for vessel-specific technical inefficiencies. Output elasticities and returns to scale are also examined. The technical inefficiency effects are found to be highly significant in explaining the levels and variation in vessel revenues. The mean efficiency for the sample vessels is estimated to be 66%. The inefficiency model indicates that efficiency decreases with total annual effort, and the same applies with vessel size in Gross Registered Tonnage. Further, it is found that older vessels are less efficient.
  •  
18.
  • Eggert, Håkan, 1961, et al. (författare)
  • Tenure Rights and Stewardship of Marine Resources: A co-managed Swedish shrimp fishery in a marine reserve
  • 2007
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Economic theory predicts that open access leads to myopic behaviour of fishermen, while improving property rights leads to more long-term decisions of fishermen. In this study, we report the experiences from a co-managed fishery within the Gullmar fjord, which is a marine reserve by the Swedish West coast. A group of fishermen initiated an informal co-management of the fishery in 2002, which was later formalized. Six fishermen were granted exclusive collective user right to 100 fishing days annually during 2004-06, which they distributed evenly within the group. First, we note a dramatic increase in real revenues, where the price differential in comparison with Swedish off-shore shrimp grew from 15% to 75% during 2000-07. Second, the fishermen within the reserve voluntarily increased the mesh size from the legal minimum requirement of 35 mm to 45 mm in order to leave specimen to grow as long as it is optimal. Finally, a small informal market where fishers bought and sold fishing days within the group emerged, which indicates the potential scope for using individual transferable quotas as a means to reduce overcapacity that exist also in Swedish fisheries.
  •  
19.
  • Eggert, Håkan, 1961, et al. (författare)
  • Trade and Resources: Welfare effects of the Lake Victoria fisheries boom
  • 2012
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • In this paper we examine the welfare implications of the Tanzanian fisheries boom following from the increase in quantities and prices of the Lake Victoria Nile perch export during 1993-2008. We use the theoretical model by Brander and Taylor (1997) that we try to test empirically. We have a micro level perspective using data from a 1993 World Bank household survey and our own study from 2008, both containing data from about 520 households in the two regions Mwanza and Mara by the lake. Our results indicate that average income has increased in both rural and urban areas. For the poorest part of the population, rural areas experienced only modestly and non-significantly reductions in the fraction below basic needs, while urban areas had a substantial reduction. However, growth was modest and inequality seems to have increased during the period. Concerning human capital measured as education for the household head we found substantial improvements in educational level and a simple regression model confirmed the significant impact of education on household income. We also found that households on average are better off when situated close to the lake.
  •  
20.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 11-20 av 21

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy