| 61. |
- Sandberg, Linda
(författare)
-
Rädslans restriktioner : En studie av kvinnors rädsla i Umeå
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this qualitative study is: to explore the new discipline of Geography of fear, and to examine how and why fear of crime is restricting some women’s access to, and activity in, public space. The theoretical frameworks consist of the constraints used in Timegeography, and the literature around the discipline of Geography of fear. This research is founded on an analysis of empirical data from indepth interviews, with eight women in Umeå. An attempt to identify patterns from the stories has been made of the spatial constraints in women’s lives.The fear of crime is partly unrelated to actual victimisation. The women felt that they adopted their life, and made some adjustment in their everyday life. The adjustment where quite small, but they still had an influence on their movability. The women I interviewed all adopted different strategies to feel safer. The dominated strategy were to avoid ”dangerous places” at ”dangerous times”. The more personal strategies were to arm them self with keys or hairspray, or what ever cold come in hand. Women’s inability to use public space freely is not regarded as a serious constraint, but rather as a normal and accepted condition.
|
|
| 62. |
|
|
| 63. |
- Sushko, Irina, et al.
(författare)
-
Business Cycles : The Hicksian Floor-Roof Model Revisited
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Hicksian multiplieraccelerator model with the original floorroof limits to investments is studied for the case of two regions linked by interregional trade. The result is a piecewise linear continuous four dimensional map, which is reduced to three dimensions through the choice of an appropriate distributed consumption lag. The attractors, basins, and bifurcations of the map are studied under assumption of a certain symmetry between the regions. The NeimarkHopf bifurcation for piecewise linear maps is described in detail which gives rise to the appearance of an attracting closed invariant curve homeomorphic to a circle. The structure of resonance regions in the parameter space are investigated.
|
|
| 64. |
- Sörensson, Robert, 1969-
(författare)
-
Estimation of interregional empty rail freight car flows
- 2002
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- An important and to often neglected aspect in every freight transportation system is the presence of empty car flows. Empty car flows arise due to variations in the transportation demand, in the sense that in bound and out bound transportation flows differ with respect to volume or weight. This heterogeneity manifest variations in loaded as well as empty freight flows as a result of different branch structures and trade patterns between regions. Since a train or block generally is composed of both loaded and empty cars the empty ones contribute to a significant congestion effect in the freight transportation network. Thus it is motivated to explicitly consider empty freight car flows in tactical and strategic network flow models. This paper presents a method to estimate the empty car freight flows; the method has been tested on data from the Swedish freight railway system. We provide an estimation procedure for the static deterministic case, cast as a mathematical programming problem. Our approach enhances the modelling capabilities compared to existing models through the possibility to include expertise knowledge. The estimated empty car flow may serve as an input in a column generation model that solves a multimodal multicommodity network flow problem.
|
|
| 65. |
- Weißer, Joachim
(författare)
-
Persontrafik på Botniabanan : En analys av kundpotentialen inom järnvägskorridoren
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Botniabanan exemplifierar ett projekt med potential att påverka både kommunikationsförutsättningarna och bebyggelsestrukturen inom Umeå stadsregion och för övriga städer längs Norrlandskusten. Botniabanan representerar även ett projekt där frågan om investeringens lönsamhet och alternativavkastningen av de satsade medlen diskuterats under lång tid. Botniabanan är ett uttryck för hur bebyggelsegestaltning och infrastrukturinvesteringar inte längre kan ses som separata forskningsfält. Järnvägen påverkar tillgänglighet och markvärden och har därmed en direkt effekt på lokaliseringen av aktiviteter och därmed även bebyggelsens utveckling. Samtidigt är stationsläget, dess gestaltning och integration med omgivande bebyggelse avgörande för infrastrukturens nyttjande och därmed järnvägens lönsamhet. Mot den bakgrunden har denna rapport tagits fram. Den är ett första samarbete mellan det EU Mål 1-finansierade Urban Design programmet vid Umeå universitet och det av Vinnova finansierade projektet "Botniabanan - från samhällsekonomiska kalkyler till realiserade effekter inom Umeå-Örnsköldsvik-Sundsvall korridoren".
|
|
| 66. |
- Westin, Lars, 1953-, et al.
(författare)
-
Norrländska eliter, naturresurser och Norrlandspolitik perioden 1850-2016
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie analyserar hur frågan om fördelning och placering av räntan från de norrländska naturresurserna uppkommit, gestaltats och utvecklats av norrländska företrädare och i den nationella politiken gentemot Norrland under perioden 1850-2016. Utgångspunkten för analysen är att Norrlands utveckling under perioden följer ett mönster som visar stora likheter med vad andra naturresursrika regioner i världen upplevt. Samtidigt har det norrländska förloppet även präglats av unika aspekter relaterade till den svenska välfärdsstatens utveckling samt den svenska ekonomins position i internationell ekonomi under 1900-talet. Inledningsvis visar vi hur Norrland från 1850 fram till omkring 1940 följde ett mönster för en naturresursrik region i enlighet med vad nordamerikanska ekonomisk-historiker som Douglass C. North och Harold A. Innis beskriver. Naturresursexporten expanderade kraftigt men produktionen kom till följd av regionens alltför svaga strukturer för finansiering och ägande att hamna under exogena aktörer. Genom arbetet med att attrahera investeringar till Norrland kom regionens politiska aktörer däremot att bli medvetna om hur politisk mobilisering och organisering kunde få nationalstatsnivån att tilldela Norrland olika offentliga resurser. Perioden från 1940 till 1990 kännetecknades sedan av en rent-seeking-strategi vars mål var att indirekt återföra delar av den ”förlorade” naturresursräntan till Norrland genom agerande inom det politiska systemet. Norrlandskommitténs betänkande från 1949 satte dagordningen för denna strategi. Ett avgörande argument för en expansion av den statliga Norrlandspolitiken i storlek och omfattning från 1940-talet blev att regionen förtjänade kompensation för den naturresursränta som dittills ofta tillfallit exogena aktörer. Den politiska strategin, där naturresursräntan kopplas samman med offentliga utgifter, blev med tiden så dominerande att den nästan helt trängt undan alternativa utvecklingsstrategier. Det blir särskilt tydligt i vår analys av perioden efter 1990 då de dominerande regionala aktörerna inte förmådde förändra sitt agerande och målsättningar, trots att det fanns tydliga indikatorer på att den traditionella strategin borde ha ifrågasatts. Den norrlandspolitik som utvecklats efter 1940 kan därigenom betraktas som en kompensation för oförmågan hos företagare och politiker i Norrlands eliter att uthålligt transformera förmögenheter baserade på resursräntor till nya och diversifierade verksamheter i starka urbana strukturer. Regionens politiska strategi har istället varit inriktad på att genom offentliga satsningar och transfereringar återföra räntan från naturresurserna till regionen med så begränsad påverkan på lokaliseringsmönstret som möjligt. Naturresursräntan har använts till att säkra väljarbasen för de politiska eliternas strukturer i allians med den naturresursintensiva basindustrins företrädare och ägare. Därmed har inte heller en förskjutning av fokus i Norrland, en strukturomvandling, från naturresursutvinning till en placering av räntan i urbant lokaliserade förädlande näringar varit aktuell. En starkare direkt regional och icke-politiskt bestämd kontroll av räntan t.ex. via ett decentraliserat ägande av aktier i naturresursnäringar och fastigheter har istället vanligen avvisats av de aktörer som formulerat regionens problem och agenda.
|
|
| 67. |
|
|
| 68. |
|
|
| 69. |
|
|
