SwePub - sökning: swepub

Numrering	Referens	Omslagsbild	Hitta
1.	Från sanningssökande till styrmedel. Moderna utvärderingar i offentlig sektor 1995 Ingår i: Kommunal Ekonomi. - Stockholm : Nerenius & Santérus. ; :5, s. 17-18 Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
2.	Kingamkono, R., et al. (författare) Inhibition of different strains of enteropathogens in a lactic fermenting cereal gruel. 1995 Ingår i: World Journal of Microbiology & Biotechnology. - 1573-0972 .- 0959-3993. ; 11, s. 299-303 Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
3.	Lundh, Torbjörn, 1965 (författare) Kleinian groups and thin sets at the boundary 1995 Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
4.	Thaung, Jörgen, 1965, et al. (författare) The importance of optical and psychophysical test parameters for the determination of the light scattering factor 1995 Ingår i: Investigative Ophthalmology & Visual Science. ; 36:4 Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
5.	Felldin, Marie, et al. (författare) Rescue therapy with Tacrolimus (FK506) in renal transplant recipients--a multicenter analysis. 1995 Ingår i: Transplant Proc. ; 1995:Dec;27(6) Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
6.	Påhlsson, Robert, 1956 (författare) Polycentri i skatterättens källor 1995 Ingår i: Skattenytt. - 0346-1254. ; , s. 573- Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
7.	Abrahamsson, Hans, 1949, et al. (författare) Mozambique: the troubled transition : From socialist construction to free market capitalism 1995 Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
8.	Dahl, Izabela A., 1972, et al. (författare) Kulturwissenschaft und Landeskunde. Kommentierte Auswahlbibliographien 1995 Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
9.	Miljöstrategier - Ett företagsekonomiskt perspektiv 1995 Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
10.	Pramling, Ingrid, 1946, et al. (författare) Först var det roligt, sen blev det tråkigt och sen vande man sig. Barns möte med skolans värld. (Rapport nr 9) 1995 Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract I projektet "Att utveckla barns förståelse för sin omvärld" har en "läroplan" utvecklats, byggd på att utveckla grundläggande förståelse inom olika innehållsområden som barn sedan möter i skolan. Denna "läroplan" har sedan prövats i praktiken i sex olika barngrupper under två år. Principer för att utveckla lärandet har också explicitgjorts. En utvärdering av hur barnen har utvecklats inom de olika innehållsområden, med avseende på deras förståelse för sitt eget lärande och i frågan om deras förmåga att lära sig något nytt (från en saga) har gjorts. Samma utvärdering är också gjord med sex jämförelsegrupper. Resultaten visar en klar trend mot att försöksbarnen inte bara förstår de olika innehållsområden bättre, utan också har en större medvetenhet om sitt eget lärande, samt är bättre på att fånga budskapet i en ny saga. Barnen som varit med om den omvärldsorienterade pedagogiken i förskolan följs nu i ett nytt projekt upp i skolan, "Barns möte med skolan". Syftet med projektet är att beskriva och utvärdera barns möte med skolans värld samt att studera, hur barn som gått i en "traditionell", dvs den vanligast förekommande förskoleverksamheten respektive en fenomenografiskt inspirerad förskoleverksamhet klarar skolan. Barns möte med skolan studeras med andra ord både i relation till det de varit med om i förskolan men också mer allmänt hur detta möte kan te sig ur barns perspektiv. Intresset fokuseras på tre olika delar som samtidigt är relaterade och integrerade i varandra: 1) Uppföljning av hur tidigare studerade barn klarar skolan, 2) Hur barn tänker om sitt lärande och innehållet i skolan och förskolan, 3) Hur mötet med skolan rent allmänt ter sig för barn. Projektet består av många mindre studier. Nästan alla barn har testats i både första och andra klass. En grupp barn har intervjuats om hur de ser på skillnaderna mellan förskolan och skolan. Fyra klasser har varit inblandade i ett inlärningsförsök där de fått se på en videofilm för att utröna huruvida de förstått budskapet i denna eller inte. Slutligen ingår en observationsstudie där 14 barn följts under en hel termin i fem olika klassrum. Resultaten tyder på att barnen som varit med i försöksverksamheten, klarar testerna bättre i första klass än övriga barn i samma klasser, vilka utgör jämförelsebarn. I andra klass är skillnaderna mindre mellan barnen i försöksgruppen och jämförelsbarnen. Dessa kvarstår dock med avseende på att uttrycka sig i skrift och inom de svårare delarna av matematiktestet. Inom inlärningsförsöket förstår försöksbarnen budskapet i filmerna bättre än jämförelsebarnen. Men det kanske mest intressanta är att barnen i försöksgruppen sällan svarar att de inte vet, utan börjar att formulera sig och pratar sig då fram till ett svar. I intervjustudien är det tydligt för barnen vari skillnaderna mellan förskola och skola består. I förskolan finns det frihet att välja och leka. I skolan är det arbete och brist på valfrihet. Å andra sidan så lär man sig det "rätta" sättet i skolan, det menar många barn att de inte gjorde i förskolan, där kunde man t.ex skriva lite slarvigt. I observationerna blir barns utsagor än mer tydliga. Skolans värld är artskild från förskolans. Det som poängteras i alla dokument inom området, att det skall vara en kontinuitet mellan förskola och skola ser vi bara i ett enda klassrum. I de övriga är villkoren diametralt olika. Det som uppmuntrades i förskolan med självständighet, att tänka och uttrycka sig verbalt, motarbetas i vissa av de observerade klassrummen. De olika kunskapsynerna i förskolan och i skolan, där man i förskolan ger barn förutsättningar att utvecklas bryts i skolans värld av att lärarna verkar uppfatta tystnad, instruktion och kontroll som en förutsättning för lärande.

Pramling, Ingrid, 1946, et al. (författare)
Först var det roligt, sen blev det tråkigt och sen vande man sig. Barns möte med skolans värld. (Rapport nr 9)
1995
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I projektet "Att utveckla barns förståelse för sin omvärld" har en "läroplan" utvecklats, byggd på att utveckla grundläggande förståelse inom olika innehållsområden som barn sedan möter i skolan. Denna "läroplan" har sedan prövats i praktiken i sex olika barngrupper under två år. Principer för att utveckla lärandet har också explicitgjorts. En utvärdering av hur barnen har utvecklats inom de olika innehållsområden, med avseende på deras förståelse för sitt eget lärande och i frågan om deras förmåga att lära sig något nytt (från en saga) har gjorts. Samma utvärdering är också gjord med sex jämförelsegrupper. Resultaten visar en klar trend mot att försöksbarnen inte bara förstår de olika innehållsområden bättre, utan också har en större medvetenhet om sitt eget lärande, samt är bättre på att fånga budskapet i en ny saga. Barnen som varit med om den omvärldsorienterade pedagogiken i förskolan följs nu i ett nytt projekt upp i skolan, "Barns möte med skolan". Syftet med projektet är att beskriva och utvärdera barns möte med skolans värld samt att studera, hur barn som gått i en "traditionell", dvs den vanligast förekommande förskoleverksamheten respektive en fenomenografiskt inspirerad förskoleverksamhet klarar skolan. Barns möte med skolan studeras med andra ord både i relation till det de varit med om i förskolan men också mer allmänt hur detta möte kan te sig ur barns perspektiv. Intresset fokuseras på tre olika delar som samtidigt är relaterade och integrerade i varandra: 1) Uppföljning av hur tidigare studerade barn klarar skolan, 2) Hur barn tänker om sitt lärande och innehållet i skolan och förskolan, 3) Hur mötet med skolan rent allmänt ter sig för barn. Projektet består av många mindre studier. Nästan alla barn har testats i både första och andra klass. En grupp barn har intervjuats om hur de ser på skillnaderna mellan förskolan och skolan. Fyra klasser har varit inblandade i ett inlärningsförsök där de fått se på en videofilm för att utröna huruvida de förstått budskapet i denna eller inte. Slutligen ingår en observationsstudie där 14 barn följts under en hel termin i fem olika klassrum. Resultaten tyder på att barnen som varit med i försöksverksamheten, klarar testerna bättre i första klass än övriga barn i samma klasser, vilka utgör jämförelsebarn. I andra klass är skillnaderna mindre mellan barnen i försöksgruppen och jämförelsbarnen. Dessa kvarstår dock med avseende på att uttrycka sig i skrift och inom de svårare delarna av matematiktestet. Inom inlärningsförsöket förstår försöksbarnen budskapet i filmerna bättre än jämförelsebarnen. Men det kanske mest intressanta är att barnen i försöksgruppen sällan svarar att de inte vet, utan börjar att formulera sig och pratar sig då fram till ett svar. I intervjustudien är det tydligt för barnen vari skillnaderna mellan förskola och skola består. I förskolan finns det frihet att välja och leka. I skolan är det arbete och brist på valfrihet. Å andra sidan så lär man sig det "rätta" sättet i skolan, det menar många barn att de inte gjorde i förskolan, där kunde man t.ex skriva lite slarvigt. I observationerna blir barns utsagor än mer tydliga. Skolans värld är artskild från förskolans. Det som poängteras i alla dokument inom området, att det skall vara en kontinuitet mellan förskola och skola ser vi bara i ett enda klassrum. I de övriga är villkoren diametralt olika. Det som uppmuntrades i förskolan med självständighet, att tänka och uttrycka sig verbalt, motarbetas i vissa av de observerade klassrummen. De olika kunskapsynerna i förskolan och i skolan, där man i förskolan ger barn förutsättningar att utvecklas bryts i skolans värld av att lärarna verkar uppfatta tystnad, instruktion och kontroll som en förutsättning för lärande.

Träfflista för sökning "swepub ;conttype:(scientificother);lar1:(gu);srt2:(1990-1999);srt2:(1995)"

Avgränsa träffmängd