| 1. |
- Eriksson, Sören, 1953-
(författare)
-
China's aircraft industry: collaboration and technology transfer - the case of Airbus
- 2010
-
Ingår i: International Journal of Technology Transfer and Commercialisation (IJTTC). - : Inderscience Enterprises Ltd. - 1470-6075 .- 1741-5284. ; 9:4, s. 306-325
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- China has moved a long way in economic and industrial development during the last decades and has developed into a global player in many industries. With increased knowledge in high-technology industries, China has ambitions to move into sectors that necessitate a high level of research and development, such as the aerospace industry. China is now in the process of establishing a modern aircraft industry based on domestic efforts as well as agreements with foreign partners in the manufacturing of complete aircraft. This paper analyzes what measures have been taken by Airbus in the form of technology transfer and other supportive measures to strengthen its position in the Chinese market. The findings conclude that Airbus’ transfer should be looked upon as a broad spectrum of technology and knowledge transfer, which include aircraft manufacturing technology, as well as cabin crew training centre, establishment of a warehouse and suppliers ”village”, an engineering centre, maintenance and various service functions.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Heshmati, Almas, et al.
(författare)
-
Effective Corporate Tax Rates and the Size Distribution of Firms
- 2010
-
Ingår i: Journal of Industry, Competition and Trade. - : Springer. - 1566-1679 .- 1573-7012. ; 10:3-4, s. 297-317
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We analyze the effects of effective corporate tax rates on the size distribution of firms. In modelling this relationship we account for conditional variables as well as unobservable time and industry effects. A number of hypotheses are tested concerning heterogeneity in the impact of effective corporate tax rates on the size distributions of firms with regard to firm size class, industry and time. The results are based on data covering the whole Swedish economy for the period 1973–2002. The descriptive results suggest that effective corporate tax rates differ by firm size, industry and over time. Application of t-tests demonstrate inequality in mean and variance of effective corporate tax rates between major size classes but not within major size classes: smaller firms report a higher effective corporate tax rate than larger firms. The t-tests also demonstrate inequality in mean and variance of effective corporate tax rates between industrial sectors: service sector reports a higher effective corporate tax rate than production sector. The regressions show effective corporate tax rates to have: a negative effect on the size distribution of large firms, negative effect on transportation, financing and service sector and a positive effect on manufacturing, electricity and on production sector. We conclude that effective corporate tax rates affect the size distribution of firms as well as the composition of industries.
|
|
| 5. |
- Holmgren, Dag, et al.
(författare)
-
Design i Småland
- 2010
-
Ingår i: Gnosjöandan i ny riktning. - Jönköping : EIDI. - 9789197919319 ; , s. 57-80
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Kapitlet behandlar designbegreppet ur flera perspektiv. Inledningsvis diskuteras och betonas betydelsen av att olika aktörer reflekterar över och förhåller sig till design. Industridesign beskrivs därefter som resurs och omistlig process i skapande och uttryck av enskilda produkters identitet. I Småland pågår ett stort antal verksamheter relaterade till design. Flera större insatser sker, som t.ex. projektet ”Designregion Småland”, samarbetet inom ”Möbelriket”, det sedan länge etablerade ”Glasriket” samt nytillskottet Design- och konstcentrum ”Vandalorum”. Samtidigt genomförs ett flertal komplet-terande, men inte mindre viktiga, aktiviteter i syfte att bl.a. öka besöksnäringens koppling till design i Gnosjöregionen och Småland (se de initiativ som tagits i t.ex. Värnamo kommun kring ”Designers Saturday”). Ytterligare ett exempel på en aktivitet som kontinuerligt bidrar till att belysa betydelsen av design, och som samtidigt förankrar begreppet i Småland är de utbildningar som sker, i de flesta fall i nära samverkan med näringslivet. Design har således redan en nära koppling till Småland, dess innevånare och näringsliv, men det är viktigt att utveckla och förvalta ett förhållningssätt till begreppet i området för att vi skall kunna dra nytta av rent ekonomiska, såväl som en rad ”mjuka” fördelar som är förknippade med design.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
-
Entreprenörskap i regioners tjänst : Ingångar till nya näringar genom design, upplevelser, kulturarv
- 2010
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Regioner kan ses både som mål och som medel i den omvandling som fört den traditionella industriella ekonomin in i en ny era präglad av verksamheter som använder kreativitet och annat kunskapskapital för att producera upplevelser. Mål eftersom regionerna utanför storstadsområdena svarat för en stor del av den svenska tillverkningsindustrin och följaktligen avkrävs förnyelse. Medel därför att dessa regioner besitter en stor potential att aktivera i form av nya framväxande näringar med avstamp i design, upplevelser och kulturarv.Denna antologi har som syfte att reflektera kring och konkret belysa på vilka sätt lokalt/regionalt främjande av entreprenörskap i kreativa näringar kan stimulera såväl den egna som den nationella utvecklingen och dessutom lägga grunden för en ’glokal’ utvecklingsstrategi där en bro slås mellan det lokala och det globala.Boken vänder sig till alla som har intresse för dialog mellan praktik och forskning till nytta för regional utveckling: beslutsfattare, utvecklare, samhälls-entreprenörer och entreprenörer i näringslivet liksom till högskolans forskare, lärare och studenter. Vi vill nå denna breda läsekrets dels genom att ur olika perspektiv belysa den initiativkraft som de kreativa och upplevelse-inriktade näringarna förmedlar, dels genom att praktisera interaktiva metoder, alltså arbetssätt som ser kunskap som en produkt inte bara av dialog forskare emellan utan också mellan forskare och praktiker.Bokens författare är 14 forskare och sex praktiker. Forskarna representerar olika discipliner: etnografi, företagsekonomi, kulturgeografi, idéhistoria, industriell organisation och statsvetenskap. De medverkande praktikerna arbetar som utvecklare och kommer från fyra regioner med olika särdrag: Jämtland, Halland, Gotland och Gnosjöregionen. Dessutom representerar de vitt skilda erfarenheter utifrån olika utvecklarroller med inriktning på industri, företag, samhälle, design och turism.Forskarna och utvecklarna delar ett starkt intresse för att ge läsarna inblick i de kreativa och upplevelseinriktade näringarnas framväxt och nutida betydelse. De vill inte minst förmedla insikter i hur kreativa och entreprenöriella processer kan kopplas till lärande och utveckling.Boken rapporterar från ett brett samverkansprojekt som initierats av KK-stiftelsen och Arbetslivsinstitutet tillsammans med fem kommuner, två länsstyr-elser, ett landsting, två regionförbund och fyra högskolor. Projektets ambition har varit att skapa bättre förutsättningar för framväxten av nya jobb och företag genom kunskaps- och kompetensutveckling inom kreativa näringar. Så kan befintliga företag utvecklas och så kan nya entreprenörer stimuleras att gå till handling genom att knyta högskolorna närmare de företag och organisationer som finns i respektive region.De fyra nämnda regionerna - Gnosjöregionen, Gotland, Halland och Jämtland – som samarbetar i ett FoU-nätverk är både lika och olika ifråga om storlek, geografisk lokalisering, näringsstrukturella traditioner, utmaningar de står inför respektive vilka ambitioner de uttryckt och strategier de format för att hantera sina utmaningar. Forsknings- och utvecklingsaktiviteter med sikte på nyskapande design, engagerande upplevelser och identitetsstärkande kulturarv bidrar till inspiration och lärprocesser som växlas upp av förstärkta länkar mellan samhälle-högskola-näring-kultur.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
