| 1. |
- Holmgren, Dag, et al.
(författare)
-
Design i Småland
- 2010
-
Ingår i: Gnosjöandan i ny riktning. - Jönköping : EIDI. - 9789197919319 ; , s. 57-80
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Kapitlet behandlar designbegreppet ur flera perspektiv. Inledningsvis diskuteras och betonas betydelsen av att olika aktörer reflekterar över och förhåller sig till design. Industridesign beskrivs därefter som resurs och omistlig process i skapande och uttryck av enskilda produkters identitet. I Småland pågår ett stort antal verksamheter relaterade till design. Flera större insatser sker, som t.ex. projektet ”Designregion Småland”, samarbetet inom ”Möbelriket”, det sedan länge etablerade ”Glasriket” samt nytillskottet Design- och konstcentrum ”Vandalorum”. Samtidigt genomförs ett flertal komplet-terande, men inte mindre viktiga, aktiviteter i syfte att bl.a. öka besöksnäringens koppling till design i Gnosjöregionen och Småland (se de initiativ som tagits i t.ex. Värnamo kommun kring ”Designers Saturday”). Ytterligare ett exempel på en aktivitet som kontinuerligt bidrar till att belysa betydelsen av design, och som samtidigt förankrar begreppet i Småland är de utbildningar som sker, i de flesta fall i nära samverkan med näringslivet. Design har således redan en nära koppling till Småland, dess innevånare och näringsliv, men det är viktigt att utveckla och förvalta ett förhållningssätt till begreppet i området för att vi skall kunna dra nytta av rent ekonomiska, såväl som en rad ”mjuka” fördelar som är förknippade med design.
|
|
| 2. |
-
Entreprenörskap i regioners tjänst : Ingångar till nya näringar genom design, upplevelser, kulturarv
- 2010
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Regioner kan ses både som mål och som medel i den omvandling som fört den traditionella industriella ekonomin in i en ny era präglad av verksamheter som använder kreativitet och annat kunskapskapital för att producera upplevelser. Mål eftersom regionerna utanför storstadsområdena svarat för en stor del av den svenska tillverkningsindustrin och följaktligen avkrävs förnyelse. Medel därför att dessa regioner besitter en stor potential att aktivera i form av nya framväxande näringar med avstamp i design, upplevelser och kulturarv.Denna antologi har som syfte att reflektera kring och konkret belysa på vilka sätt lokalt/regionalt främjande av entreprenörskap i kreativa näringar kan stimulera såväl den egna som den nationella utvecklingen och dessutom lägga grunden för en ’glokal’ utvecklingsstrategi där en bro slås mellan det lokala och det globala.Boken vänder sig till alla som har intresse för dialog mellan praktik och forskning till nytta för regional utveckling: beslutsfattare, utvecklare, samhälls-entreprenörer och entreprenörer i näringslivet liksom till högskolans forskare, lärare och studenter. Vi vill nå denna breda läsekrets dels genom att ur olika perspektiv belysa den initiativkraft som de kreativa och upplevelse-inriktade näringarna förmedlar, dels genom att praktisera interaktiva metoder, alltså arbetssätt som ser kunskap som en produkt inte bara av dialog forskare emellan utan också mellan forskare och praktiker.Bokens författare är 14 forskare och sex praktiker. Forskarna representerar olika discipliner: etnografi, företagsekonomi, kulturgeografi, idéhistoria, industriell organisation och statsvetenskap. De medverkande praktikerna arbetar som utvecklare och kommer från fyra regioner med olika särdrag: Jämtland, Halland, Gotland och Gnosjöregionen. Dessutom representerar de vitt skilda erfarenheter utifrån olika utvecklarroller med inriktning på industri, företag, samhälle, design och turism.Forskarna och utvecklarna delar ett starkt intresse för att ge läsarna inblick i de kreativa och upplevelseinriktade näringarnas framväxt och nutida betydelse. De vill inte minst förmedla insikter i hur kreativa och entreprenöriella processer kan kopplas till lärande och utveckling.Boken rapporterar från ett brett samverkansprojekt som initierats av KK-stiftelsen och Arbetslivsinstitutet tillsammans med fem kommuner, två länsstyr-elser, ett landsting, två regionförbund och fyra högskolor. Projektets ambition har varit att skapa bättre förutsättningar för framväxten av nya jobb och företag genom kunskaps- och kompetensutveckling inom kreativa näringar. Så kan befintliga företag utvecklas och så kan nya entreprenörer stimuleras att gå till handling genom att knyta högskolorna närmare de företag och organisationer som finns i respektive region.De fyra nämnda regionerna - Gnosjöregionen, Gotland, Halland och Jämtland – som samarbetar i ett FoU-nätverk är både lika och olika ifråga om storlek, geografisk lokalisering, näringsstrukturella traditioner, utmaningar de står inför respektive vilka ambitioner de uttryckt och strategier de format för att hantera sina utmaningar. Forsknings- och utvecklingsaktiviteter med sikte på nyskapande design, engagerande upplevelser och identitetsstärkande kulturarv bidrar till inspiration och lärprocesser som växlas upp av förstärkta länkar mellan samhälle-högskola-näring-kultur.
|
|
| 3. |
- Abbasian, Saeid, et al.
(författare)
-
Att överbrygga mellan traditionell industri och upplevelseindustri
- 2010
-
Ingår i: Entreprenörskap i regioners tjänst. - Jönköping : EIDI. - 9789197919326 ; , s. 111-130
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nya näringar utvecklas alltid i ett sammanhang som skapats av befintligt närings- och samhällsliv. I detta kapitel fokuserar vi på hinder och möjligheter inför en omvandling av näringslivet i Gnosjöregionen. Regionen karakteriseras mer än de flesta andra i Sverige av en småskalig tillverkningsindustri. Sysselsättningsgraden totalt sett är en av de högsta i landet, såväl bland män och kvinnor som nya svenskar, invandrarna. I takt med utflyttning av verksamhet och automatisering av tillverkningsprocesser minskar behovet av arbetskraft inom traditionell industri vilket ökar kravet på att utveckla nya kompletterande näringar. Omvandling från tillverkningsintensiv produktion till serviceinriktad upplevelseindustri med turism är för många regioner en viktig utmaning. Upplevelseindustrin förväntas bidra till tillväxt och en mer mångsidig arbetsmarknadsstruktur, särskilt attraktiv för unga människor. Omvandlingen mot en mer diversifierad näringsstruktur försvåras av den kulturella fixeringen vid den tidigare så framgångsrika tillverkningsindustrin. Många anonyma ”röster” menar att jobb och företag inom turism och annan upplevelse-industri inte räknas som ”riktiga” jobb och företag. En omorientering av regionens näringsliv måste drivas inifrån/underifrån för att bli beständig, något som tidigare förändringsförsök vittnar om. Samtidigt behövs inspiration utifrån. Kapitlet avslutas med en exemplifiering av Isaberg, som en väletablerad anläggning för friluftsliv, ett etablisse-mang inom upplevelseindustri, som vill vända snöbrist till en möjlighet att överbrygga säsongsvariationer. Ambitionerna för utvecklingen av Isaberg visar potentialen inom turism och annan upplevelseindustri i strävan efter en alternativ näringslivsstruktur.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Johannisson, Bengt, et al.
(författare)
-
En gemensam kunskapskälla för forskare och praktiker
- 2010
-
Ingår i: Entreprenörskap i regioners tjänst. - Jönköping : EIDI. - 9789197919326 ; , s. 257-270
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta avslutande kapitel reflekterar vi redaktörer över den samlade erfarenhet som de olika projekten i de fyra regionerna bjuder på. Eftersom de vunna insikterna är en produkt av en dialog mellan forskares tankar och utvecklares och andra praktikers ofta djupa engagemang i utvecklingsprocesser serverar vi våra lärdomar i en gemensam meny för forskare och praktiker. Vi inleder med att ta upp de åtta frågor som vi presenterat i inledningskapitlet. Därnäst inventeras vilka svar som antologins olika kapitel levererat. I kapitlets senare hälft gör vi ett annat snitt genom boken vars olika bidrag kommenteras ur fyra aspekter som under bokprojektets gång alltmer pockat på uppmärksamhet. En första aspekt avser roll- och ansvars-fördelningen mellan forskare och praktiker. En andra aspekt är rådande omvärldsvillkor, idag i sanning globala, som anger ramarna för varje lokalt och regionalt initiativ. Som en tredje aspekt diskuteras det handlingsutrymme som ändå kan och behöver skapas för att driva lokal och regional utveckling. Den fjärde aspekten tar fasta på den friktionsenergi som ryms i själva utmaningen, d.v.s. att finna vägar till en omvandling av det regionala näringslivet och samhället, en kraft som kan användas för ’invärtes’ bruk. I det avslutande avsnittet kommenterar vi den repertoar av organiseringsformer för utveckling in i en ny ekonomi som antologins olika kapitel erbjuder.
|
|
| 6. |
- Johannisson, Bengt, et al.
(författare)
-
Introduktion
- 2010
-
Ingår i: Entreprenörskap i regioners tjänst. - Jönköping : EIDI. - 9789197919326 ; , s. 9-16
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Regioner kan ses både som mål och som medel i den omvandling som fört den traditionella industriella ekonomin in i en ny era präglad av verksamheter som använder kreativitet och annat kunskapskapital för att producera upplevelser. Mål eftersom regionerna utanför storstadsområdena svarat för en stor del av den svenska tillverkningsindustrin och följaktligen avkrävs förnyelse. Medel därför att dessa regioner besitter en stor potential att aktivera i form av nya framväxande näringar med avstamp i design, upplevelser och kulturarv. Denna antologi har som syfte att reflektera kring och konkret belysa på vilka sätt lokalt/regionalt främjande av entreprenörskap i kreativa näringar kan stimulera såväl den egna som den nationella utvecklingen och dessutom lägga grunden för en ’glokal’ utvecklingsstrategi där en bro slås mellan det lokala och det globala. Boken vänder sig till alla som har intresse för dialog mellan praktik och forskning till nytta för regional utveckling: beslutsfattare, utvecklare, samhälls-entreprenörer och entreprenörer i näringslivet liksom till högskolans forskare, lärare och studenter. Vi vill nå denna breda läsekrets dels genom att ur olika perspektiv belysa den initiativkraft som de kreativa och upplevelse-inriktade näringarna förmedlar, dels genom att praktisera interaktiva metoder, alltså arbetssätt som ser kunskap som en produkt inte bara av dialog forskare emellan utan också mellan forskare och praktiker. Bokens författare är 14 forskare och sex praktiker. Forskarna representerar olika discipliner: etnografi, företagsekonomi, kulturgeografi, idéhistoria, industriell organisation och statsvetenskap. De medverkande praktikerna arbetar som utvecklare och kommer från fyra regioner med olika särdrag: Jämtland, Halland, Gotland och Gnosjöregionen. Dessutom representerar de vitt skilda erfarenheter utifrån olika utvecklarroller med inriktning på industri, företag, samhälle, design och turism. Forskarna och utvecklarna delar ett starkt intresse för att ge läsarna inblick i de kreativa och upplevelseinriktade näringarnas framväxt och nutida betydelse. De vill inte minst förmedla insikter i hur kreativa och entreprenöriella processer kan kopplas till lärande och utveckling. Boken rapporterar från ett brett samverkansprojekt som initierats av KK-stiftelsen och Arbetslivsinstitutet tillsammans med fem kommuner, två länsstyr-elser, ett landsting, två regionförbund och fyra högskolor. Projektets ambition har varit att skapa bättre förutsättningar för framväxten av nya jobb och företag genom kunskaps- och kompetensutveckling inom kreativa näringar. Så kan befintliga företag utvecklas och så kan nya entreprenörer stimuleras att gå till handling genom att knyta högskolorna närmare de företag och organisationer som finns i respektive region. De fyra nämnda regionerna - Gnosjöregionen, Gotland, Halland och Jämtland – som samarbetar i ett FoU-nätverk är både lika och olika ifråga om storlek, geografisk lokalisering, näringsstrukturella traditioner, utmaningar de står inför respektive vilka ambitioner de uttryckt och strategier de format för att hantera sina utmaningar. Forsknings- och utvecklingsaktiviteter med sikte på nyskapande design, engagerande upplevelser och identitetsstärkande kulturarv bidrar till inspiration och lärprocesser som växlas upp av förstärkta länkar mellan samhälle-högskola-näring-kultur.
|
|
| 7. |
- Pesämaa, Ossi, et al.
(författare)
-
Isabergs väg mot en inbyggd skidbacke : Förnyelse och innovation av turism och friluftsliv
- 2010
-
Ingår i: Gnosjöandan i ny riktning. - Jönköping : EIDI. - 9789197919319 ; , s. 89-106
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Berget Isaberg är den huvudsakliga resursen för stiftelsen Isabergstoppen, som verkar för friluftsliv i Småland. Berget är 309 meter och den geografiska placeringen är Hestra i Gislaveds kommun vid ån Nissan och intill väg 26 (även kallad Nissastigen). Vägen förbinder Jönköping med Halmstad. Vid foten av berget ansluter väg 26 även mot kommunerna Gnosjö och Värnamo. Vägen ger på så sätt en god tillgänglighet till platsen som är välkänd som Isabergstoppen och omfattar Isabergs fritidsanläggning. Fritidsanläggningen har viss sommarturism men är mest omtalad som Sydsveriges ledande skidanläggning. Hit kommer cirka 400'000 besökare årligen. Merparten av dem kommer under skidsäsongen. Liksom många andra skidanläggningar har Isaberg fått allt svårare att utlova tillräckliga mängder snö för ditresta turister. Detta trots att betydande invest-eringar gjorts i system av snökanoner. Det finns därför långtgående planer för att bygga in delar av berget, vilket skulle dels öka tillförlitligheten av snö under vintersäsongen och även förlänga säsongen till att bli helårsbaserad. En inbyggd anläggning skulle öka attraktiviteten och enligt uppskattningar locka uppemot 700'000 besökare årligen. En inbyggd anläggning skulle även öka möjligheten att kombinera golf, spa, fiske och skidåkning. Men en inbyggd anläggning betyder även att en era av att helt profilera sig med att nyttja naturliga förutsättningar bryts till förmån för en delvis skapad anläggning.
|
|
| 8. |
- Rylander, David, et al.
(författare)
-
En bro mellan industriella traditioner och upplevelseekonomi
- 2010
-
Ingår i: Gnosjöandan i ny riktning. - Jönköping : EIDI. - 9789197919319 ; , s. 115-121
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- I takt med att konsumtionsmönstren byter skepnad från det materiella till det upplevda måste Gnosjöregionen förhålla sig aktivt till den framväxande nya ekonomin. Via serviceekonomin har många platser redan lämnat den industriella eran. Några har rentav förts in i en upplevelseekonomi med design, upplevelser och kulturarv som drivkrafter och informations- och kommunikationsteknik som kombinatorisk ingrediens. Hittills har visioner och program gällt den egna orten och den egna kommunen. Tiden är mogen för att en gemensam vision för Gnosjöregionen tas fram. Hur vill vi som bor och verkar här forma vår framtid? Med tiden kan en genomtänkt glokaliseringsstrategi utformas där regionen ses som en helhet och orternas identiteter bejakas som en sammanhängande mosaik i relation till den större globala samhörighet som i vår tid blivit så påtaglig. En utmaning är att använda det lokala entreprenörskapet med sin klurighet och sociala kitt för att förnya näringslivet så att det också i högre utsträckning förmår att innovera vid sidan av att kreativt imitera och legotillverka. Satsningar i tillväxtområden som nyskapande design, engagerande upplevelser, identitetsstärkande kulturarv, miljöteknik och förnyelsebar energi kan visa sig vara strategiska och avgörande inför framtiden. Den kunskap och kompetens som ackumulerats hos industriföretagen är betydande och upplevelseföretag har en del att lära av industriföretag om deras nätverkskultur, produktion och marknadsföring. Omvänt finns kompetens inom upplevelsenäringen som industriföretagen kan använda sig av i skapandet av nya kunderbjudanden. Genom ömse-sidig kompetensutveckling öppnas vägen för djupgående lärprocesser som främjar framväxten av ny affärsverksamhet. På så sätt kan en bro slås mellan industriella traditioner och upplevelseekonomi.
|
|
| 9. |
- Rylander, David, et al.
(författare)
-
Gnosjöandan i ny riktning : Regional samverkan inom design, upplevelser, kulturarv
- 2010
-
Ingår i: Entreprenörskap i regioners tjänst. - Jönköping : EIDI. - 9789197919326 ; , s. 237-256
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kapitlet beskriver forsknings- och utvecklingsarbetets uppbyggnad och belyser samspelet mellan praktiker, utvecklare, forskare och finansiärer inom projektet ”Drivkrafter för nya näringar – design, upplevelser, kulturarv” i Gnosjöregionen. Förändringskrafterna i regionen arbetar genom flera kanaler för en attitydförändring som innebär att turism och annan upplevelseindustri ses som naturliga och välkomna inslag i näringslivet som länge har dominerats av tillverkningsindustri. Regional samverkan har lett till ett antal initiativ. Det goda värdskapet, Träffpunkt Drivkraft Turism, designworkshops, sommardesignkontor, utbildning och praktik i upplevelsenäringar är några av de kompetensutvecklingsinsatser som genomförts. Dessa insatser har inte begränsat sig till någon enstaka målgrupp utan omfattat en vidd av företagare, politiker, tjänstemän i stödstrukturer och föreningslivet, arbetslösa och allmänheten. Redan innan projektet avslutats har nya initiativ tillkommit likt ringar på vattnet. Historiskt har starka lokala identiteter och långa samarbetstraditioner med starka formella och informella nätverk inom såväl näringsliv och föreningsliv närt en entreprenörsanda - ”Gnosjöandan”. Denna innebär en triggande och understödjande mix av samarbete och konkurrens. Förmår Gnosjöandan att också omfatta för regionen nya näringar inom design, upplevelser och kulturarv? För detta krävs vilja och förmåga att tänka nytt och vara beredd att integrera kunskap från andra områden som till en början kan upplevas som främmande, i nya kombinationer i produktutvecklingsprocesser. Regional samverkan blir fruktbar när relationerna mellan praktiker, utvecklare, forskare och finansiärer bygger på förtroende, kunskapssökande och engagemang. Då finns grunden för att aktörerna tar ansvar både individuellt och gemensamt för kunskapsbildning och lärprocesser.
|
|
| 10. |
- Rylander, David
(författare)
-
Gnosjöandan och framtidens näringar
- 2010
-
Ingår i: Gnosjöandan i ny riktning. - Jönköping : EIDI. - 9789197919319 ; , s. 107-114
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- För att motverka ett stort beroende av tillverkningsindustri behöver entreprenörskapet utvecklas i riktning mot nya näringar. Relationen mellan Gnosjöandans entreprenörskap och framtidens näringar kan bli fruktbar genom ett visionärt arbete bland entreprenörer, politiker, föreningsliv och stödstruktur. På så sätt läggs framtiden i de egna händerna i en gemensam ansträngning för kollektivt lärande. Den förändring som innebär att turism och upplevelseindustri vunnit större acceptans och betydelse är ett steg i denna riktning. För att sprida riskerna och öka motståndskraften mot konjunktursvängningar och även ta egna visionära steg och ställningstaganden för framtiden kan näringslivsbolagen verka för nya samarbeten och klusterbildningar. Många av tillverkningsföretagen är idag i stor utsträckning under-leverantörer till fordonsindustrin, vilket på ett smärtsamt vis visat sig vid lågkonjunkturer. Nyskapande design, engagerande upplevelser och identitetsstärkande kulturarv är näringsområden under stark utveckling globalt och deras betydelse inom tillverkning, byggnation, turism och besöksnäring ser inte ut att avta utan fortsätta öka. Miljöteknik och förnyelsebar energi är näringsområden som under de senaste decennierna ökat i betydelse globalt då de är nödvändiga för att minska koldioxidutsläppen och nå klimatmålen. Uppslutningen kring klimatmålen och världsopinionens krav på cleantech är starka incitament för tillväxt hos de företag som utvecklar, tillverkar utrustning och tillhandahåller tjänster på detta område. I Gnosjöregionens näringsliv finns viss kompetens inom dessa tillväxt-områden. Nya samarbeten kan skapas med företag inom miljöteknik och förnyelsebar energi i geografiskt näraliggande Halland och Kronoberg. Detta skulle även kunna bli teman inom det samarbete som sker inom Entreprenörsregionen som omfattar 11 kommuner i Halland, Småland och Västra Götaland.
|
|
