| 61. |
|
|
| 62. |
|
|
| 63. |
|
|
| 64. |
- Barretta, Iginia, 1987
(författare)
-
On the edge of the margins by Karl-Markus Gauß 'writing': Italy : Am Rand der Ränder von Karl-Markus Gauß’ Schreiben: Italien
- 2020
-
Ingår i: Germanoslavica : Zeitschrift für germano-slawische Studien. - 1210-9029. ; 31:1-2, s. 129-148
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- - While reading Karl-Markus Gauß’ literary works one learns to see Europe in a different light. His depiction of the continent draws a different cartography of it, where border-territories, border-knowledge and the peripherical become central, and vice-versa. Among Gauß’ preferred peripheries a specific area stands out as the centre of his narrative: Southeast Europe. Central Europe instead, otherwise conventionally considered as the continent’s geographical, political, cultural and power core, occurs only as a contra point to this. There is a country, however, which, although is not a part of Gauß’ narrated Southeast, frequently appears in his works: Italy. By looking at its different representations in selected writings of the author, this article aims to investigate why and how Italy emerges on Gauß’ otherwise southeast-centred personal map. While on the one hand, for example, the author problematizes rather concealed episodes of Italy’s fascist past or criticizes the regionalism of the Lega Nord, on the other hand, he casts light on unknown border-crossing facts of Italy’s history, culture and geography by narrating mostly unknown Italian intellectuals, places and minorities. In this way, Gauß’ depiction of Italy presents an ambiguous, complex, transboundary, and eventually unexpected, unknown country. It may be exactly because of these aspects that Italy takes a favoured place at the edges of Gauß’ border-writing. © 2021 JJMLL Publishers/Yarmouk University. All Rights Reserved.
|
|
| 65. |
|
|
| 66. |
- Barretta, Iginia, 1987
(författare)
-
Vom Lesen lesen. Zur Konzeption und Darstellung des Lesers im postmodernen Roman
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I postmoderna romaner tillskrivs läsaren en avgörande roll. Läsaren träder ofta fram som fiktionaliserad figur respektive protagonist i texternas handlingar, där olika typer av läsning och dessas olika funktioner visas upp och reflekteras. Läsarens och läsandets förekomst i dessa romaner är dock inte enbart ett diegetiskt fenomen. Den vittnar även om en viss konception av förhållandet mellan läsaren/läsandet och det estetiska verket som i sin tur återspeglar de receptionsestetiska teorier som utvecklades i Tyskland i slutet av sextiotalet och är kända under namnet receptionsestetik. Dessa teorier framhäver och utforskar läsarens roll i skapandet av textbetydelse. Förutom återkommande skildringar av läsaren och läsningen utmärker sig postmoderna texter därutöver genom sina metafiktiva strategier, såsom exempelvis just läsarens fiktionalisering, intertextualitet, dialogiskt berättande, olika narrativa speglingar och andra självreflexiva företeelser. Utifrån receptionsestetikens teorier och i synnerhet med hjälp av Wolfgang Isers och Umberto Ecos arbeten om bland annat den implicita läsaren undersöker den här avhandlingen ovan nämnda strategier och deras samspel i fem postmoderna romaner. Syftet är att undersöka vilka funktioner dessa strategier har i de valda texterna samt hur de samspelar med varandra för att göra den empiriska läsaren medveten om både fiktionsskapande och om sin egen läsprocess. Särskild vikt läggs vid hur läsaren fiktionaliseras i texterna: gemensamma mönster i framställningen av läsaren identifieras och läsartyper liksom återkommande motiv som används för att tematisera läsande kartläggs, varvid analysen även utreder hur dessa mönster och motiv återspeglar en viss konception av läsare och läsande. Arbetet inleds med ett kapitel om Italo Calvinos "Se una notte d’inverno un viaggiatore" (1979). På grund av romanens status som ett slags mall för en typiskt postmodern skildring av läsaren och läsandet syftar analysen av denna roman till att introducera och beskriva centrala litterära mönster och motiv men även koncept och teorier som är avgörande även för förståelsen och analysen av de efterföljande tyskspråkiga romanerna, det vill säga Gerhard Köpfs "Die Strecke" (1985); Christoph Ransmayrs "Die Schrecken des Eises und der Finsternis" (1984); Felicitas Hoppes "Pigafetta" (1999) och Walter Moers’ "Die Stadt der Träumenden Bücher" (2004). Å ena sidan visar analysen av de tyskspråkiga romanerna hur dessa använder sig av mönster och strategier som förekommer redan i Calvinos roman, å den andra framhävs även de olika romanernas individuella sätt att skildra läsaren och läsandet. Undersökningen visar att den fiktionaliserade läsaren faktiskt framställs på ett liknande sätt i alla de analyserade texterna. Därmed kan ett typiskt postmodernt sätt att avbilda och förstå läsaren identifieras. Kännetecknande är framförallt betonandet av läsaktens produktiva kraft och således även av det nära förhållandet mellan läsande och skrivande. Även specifika motiv kopplade till läsarens involvering i läsakten återkommer, exempelvis läsningen som kroppslig erfarenhet eller som hotande och farlig kraft. Samtidigt visar avhandlingen att samspelet mellan de undersökta narrativa strukturerna och metafiktiva strategierna tycks syfta till att göra den empiriska läsaren medveten om sin produktiva roll i det litterära meningsskapandet och receptionen av fiktion. På så vis blir läsandet till en lek eller ett spel där den empiriska läsaren är en medveten medspelare, ett synsätt på läsande och läsare som genomsyrar och därigenom kan förstås som kännetecknande för skildringen och konceptionen av läsaren i samtliga de undersökta postmoderna romanerna.
|
|
| 67. |
- Barretta, Iginia, 1987
(författare)
-
Vom Lesen und Leben. Zur Relevanz der Rolle des Lesers in postmodernen Romanen am Beispiel von Gerhard Köpfs ”Die Strecke”
- 2017
-
Ingår i: Prager Germanistische Studententagung (PRAGESTT). Prag, 24 - 25 mars 2017.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Der Beitrag möchte anhand der Betrachtung verschiedener Textstrategien von Gerhard Köpfs Roman Die Strecke (1985) zeigen, wie der Leser als produktiver Mitspieler in die Lektüre einbezogen wird und bis zu welchem Punkt die Rolle des Lesers bei Köpf als typisch für das postmoderne Spiel des Textes mit dem Leser betrachtet werden kann. Das im Roman durch Textstrategien realisierte Zusammenspiel zwischen Text und Leser hebt einerseits den ästhetischen Ansatz der postmodernen Literatur hervor, der von einer Konzeption der Welt als Text ausgehend auf die unmittelbare Einbeziehung des Lesers als bewusstem Komplize in das Spiel der Lektüre gründet, und beleuchtet andererseits einen der charakteristischen Aspekte der Poetik Köpfs, nämlich die Koinzidenz der Akte des Lebens und Lesens.
|
|
| 68. |
|
|
| 69. |
- Barthel, Roland, 1967, et al.
(författare)
-
Global change impacts on groundwater in Southern Germany-Part 1: Natural aspects
- 2011
-
Ingår i: Grundwasser. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1430-483X .- 1432-1165. ; 16:4, s. 247-257
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In order to account for complex interactions between humans climate and the water cycle, the research consortium GLOWA-Danube (www. glowa-danube. de) has developed the simulation system DANUBIA which consists of 17 coupled models. DANUBIA was applied to investigate various impacts of global-change between 2011 and 2060 in the Upper Danube Catchment. This article represents part 1 of an article series and describes groundwater and natural aspects of the investigations, while part 2 describes socio-economic aspects (Barthel et al. in Grundwaser 16(4), doi:10. 1007/s00767-011-0180-y, 2011). Here we describe concepts of GLOWA-Danube and DANUBIA as well as groundwater-related model components. This leads to selected simulation results for water balance, groundwater quantity and quality. The chosen scenarios show decreasing precipitation, increasing temperatures, and changes in the annual distribution that lead to significant decreases in groundwater recharge. Regional predictions of groundwater quality were difficult to achieve because of complex soil and groundwater processes. However, climatic change will probably have little impact. © 2011 Springer-Verlag.
|
|
| 70. |
|
|
