| 9331. |
- Mourad, Ghassan, 1974-, et al.
(författare)
-
Hälsorelaterad livskvalitet och psykisk ohälsa hos patienter med icke-kardiell bröstsmärta
- 2020
-
Ingår i: BestPractice Nordic, Primärvård. ; :2
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Återkommande icke-kardiell bröstsmärta har negativ inverkan på psykiskt välmående och hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL). Detta gäller i synnerhet patienter med tidigare hjärtsjukdom vilka visar signifikant lägre HRQoL än patienter med icke-kardiell bröstsmärta utan tidigare hjärtsjukdom.Många patienter som söker akut på grund av bröstsmärta blir utskrivna utan någon förklaring, annat än att akut hjärtsjukdom uteslutits, så kallad icke-kardiell bröstsmärta.1,2 Återkommande bröstsmärta kan påverka patienternas psykiska välbefinnande och hälsorelaterade livskvalitet (HRQoL) negativt.3-6 En stor andel av dessa patienter kan ha haft hjärtsjukdom sedan tidigare.7 Det råder i dag brist på studier som undersökt HRQoL bland patienter med icke-kardiell bröstsmärta samt hur tidigare erfarenhet av hjärtsjukdom påverkar sambandet mellan psykiskt välbefinnande och HRQoL hos dessa patienter. Syftet med denna studie var därför att beskriva HRQoL bland patienter med icke-kardiell bröstsmärta, med eller utan tidigare hjärtsjukdom. Vidare var syftet att undersöka sambandet mellan HRQoL och psykisk ohälsa, vilket i denna studie omfattade hjärtrelaterad ångest, depressiva symtom, rädsla för kroppsliga sensationer och somatisering. Metod Sammanlagt 552 patienter som vårdats för bröstsmärta och skrivits ut från fyra sjukhus i sydöstra Sverige med icke-kardiell bröstsmärta som diagnos (ICD 10–diagnoskoder: R07.2, R07.3, R07.4 och Z03.4) deltog i studien. Patienterna var 64 ± 17 år gamla, huvudsakligen gifta/sambo och jämnt fördelade avseende kön. Patienter med tidigare hjärtsjukdom var äldre än de utan (71 år respektive 60 år) och bestod av fler män än kvinnor (60 procent respektive 44 procent). HRQoL undersöktes med frågeformuläret EuroQol-5D-5L (EQ-5D),8 hjärtrelaterad ångest med Cardiac Anxiety Questionnaire (CAQ),9 depressiva symtom med Patient Health Questionnaire-9 (PHQ-9),10 rädsla för kroppsliga sensationer med Body Sensations Questionnaire (BSQ)11 och somatisering med Patient Health Questionnaire-15 (PHQ-15).12 Resultat Omkring hälften av patienterna rapporterade minst måttliga problem avseende smärtor/besvär och en av fyra rapporterade minst måttliga problem i HRQoL–dimensionerna rörlighet, vanliga aktiviteter och oro/nedstämdhet. Avseende personlig vård var det åtta procent som rapporterade problem. EQ-5D VAS och EQ-5D index var 0,7 ± 0,2 respektive 0,7 ± 0,3 för den totala studiepopulationen. Patienter med icke-kardiell bröstsmärta och tidigare hjärtsjukdom rapporterade signifikant lägre HRQoL (p ≤0,05) jämfört med patienter med icke-kardiell bröstsmärta utan tidigare hjärtsjukdom. Hjärtrelaterad ångest, depressiva symtom och somatisering hade i den totala studiepopulationen svaga signifikanta negativa samband (beta = 0,187–0,284, p <0,001) med HRQoL. Hos patienter med tidigare hjärtsjukdom var sambandet mellan depressiva symtom och HRQoL måttligt (beta = -0,339, p <0,001), jämfört med svagt samband hos patienter utan tidigare hjärtsjukdom (beta = -0,193, p <0,001). Å andra sidan var sambandet mellan hjärtrelaterad ångest och HRQoL svagt hos både patienter med tidigare hjärtsjukdom (beta = -0,156, p = 0,05) och patienter utan tidigare hjärtsjukdom (beta = -0,229, p <0,001). Slutsatser Patienter med icke-kardiell bröstsmärta, särskilt de med tidigare hjärtsjukdom, rapporterade låga nivåer av HRQoL och en stor andel uppvisade problem med smärtor/besvär och oro/nedstämdhet. Hjärtrelaterad ångest, depressiva symtom och somatisering hade negativ inverkan på HRQoL, men skiljde sig en del mellan dem som haft eller inte haft hjärtsjukdom sedan tidigare. Detta bör beaktas vid utveckling av psykologiska interventioner som syftar till att förbättra HRQoL hos patienter med icke-kardiell bröstsmärta.Referenser 1. spalding L, Reay E, Kelly C. Cause and outcome of atypical chest pain in patients admitted to hospital. Journal of the Royal Society of Medicine. 2003;96(3):122-125. 2. Leise MD, Locke GR, 3rd, Dierkhising RA, et al. Patients dismissed from the hospital with a diagnosis of noncardiac chest pain: cardiac outcomes and health care utilization. Mayo Clinic proceedings. Mayo Clinic. 2010;85(4): 323-330. 3. Eslick GD. Health care seeking behaviors, psychological factors, and quality of life of noncardiac chest pain. Disease-a-month : DM. 2008;54(9): 604-612. 4. Mol KA, Smoczynska A, Rahel BM, et al. Non-cardiac chest pain: prognosis and secondary healthcare utilisation. Open Heart. 2018;5(2): e000859. 5. Mourad G, Stromberg A, Johansson P, et al. Depressive Symptoms, Cardiac Anxiety, and Fear of Body Sensations in Patients with Non-Cardiac Chest Pain, and Their Relation to Healthcare-Seeking Behavior: A Cross-Sectional Study. The Patient. 2016;9(1): 69-77.6. Fagring AJ, Gaston-Johansson F, Kjellgren KI, et al. Unexplained chest pain in relation to psychosocial factors and health-related quality of life in men and women. European journal of cardiovascular nursing : Journal of the Working Group on Cardiovascular Nursing of the European Society of Cardiology. 2007;6(4): 329-336. 7. Mourad G, Jaarsma T, Stromberg A, et al. The associations between psychological distress and healthcare use in patients with non-cardiac chest pain: does a history of cardiac disease matter? BMC Psychiatry. 2018;18(1): 172. 8. EuroQolGroup. EQ-5D 2017. Available from: www.euroqolgroup.org, accessed 2017-11-06. 9. Eifert GH, Thompson RN, Zvolensky MJ, et al. The cardiac anxiety questionnaire: development and preliminary validity. Behaviour Research and Therapy. 2000;38(10): 1039-1053. 10. Kroenke K, Spitzer RL, Williams JB. The PHQ-9: validity of a brief depression severity measure. Journal of General Internal Medicine. 2001;16(9): 606-613.11. Chambless DL, Caputo GC, Bright P, et al. Assessment of fear of fear in agoraphobics: the body sensations questionnaire and the agoraphobic cognitions questionnaire. Journal of Consulting and Clinical Psychology. 1984;52(6): 1090-1097. 12. Kroenke K, Spitzer RL, Williams JB. The PHQ-15: validity of a new measure for evaluating the severity of somatic symptoms. Psychosomatic Medicine. 2002;64(2): 258-266.
|
|
| 9332. |
- Mousa, Iasmin, 1996-
(författare)
-
Skola som nyckel till integration : -En litteraturstudie av nyanlända elevers integration i den svenska skolan
- 2023
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur den svenska skolan arbetar med etnisk och kulturell mångfald samt vilka utmaningar skolan möter i detta sammanhang gällande integration. Studien belyser även vilka lösningar som har visat sig vara effektiva och underlättat både för elever men även för delar av skolverksamheten. Studien utgår från nyanlända elever och deras väg till integration med hänsyn till deras förutsättningar och behov med utgångspunkt i begreppen mångkulturalism och monokulturalism kopplade till skolans värld.Metoden som används i denna studie är litteraturstudie där tio källor om det valda ämnet använts. I kombination till metoden görs även avgränsningar där fokus i urvalsprocessen låg på litteratur som behandlade integrationsinsatser i skolan med inriktningen nyanlända elever och de etniska och multikulturella erfarenheter de för med sig. Undersökningen avser endast den svenska skolan. Studien fokuserar även på begreppet integration i anknytning till monokultur och mångkulturalism gällande nyanlända elever i grundskolan, eller gymnasiet.Resultatet i litteraturstudien sammanfattas i tre teman som innefattar “Rådande problem i den svenska skolan”, “Inkludering och gemenskap som källa till de nyanlända elevernas trygghet” och “Multikulturellt lärande som den fungerande riktlinjen för integration”. Resultatet visar på att mångkulturalism och den mångkulturella pedagogiken inte har slagit igenom i en svensk kontext. Läroplaner och kursplaner har ändrats under åren för att signalera den växande företeelsen, men trots det kvarstår en föreställning om ett monokulturellt samhälle där flerspråkighet ses som ett hinder och individer stämplas därefter. Det är också tydligt att det finns brister i integrering i det rådande systemet.Den svenska skolans utformning är byggd på att alla elever ska behandlas lika. Detta gör att det inte alltid tas i beaktning att de nyanlända eleverna har med sig erfarenheter från deras hemländer som i vissa fall innehåller trauman och faktorer. Eleverna i det fallet har större behov av trygga och inkluderande miljöer än vad andra elever har. Denna litteraturstudie påvisar tyvärr att verktygen i den svenska skolan inte är tillräckliga vilket är ett tecken på att mångkultur inte är en prioritet.
|
|
| 9333. |
- Mufic, Johanna
(författare)
-
Skolchef i komvux - mellan politik och rektor i styrkedjan
- 2024
-
Ingår i: Utbildning och Demokrati. - 1102-6472 .- 2001-7316. ; 33:1, s. 111-134
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Swedish education policy often emphasises that the superintendent, in the form of the representa-tive for the municipality authority, must take more responsibility for the quality of education. This also applies to municipal adult education (MAE), a form of schooling that differs from the rest of the school system regarding governance. However, there has been limited research conducted on it. Based on Bacchi’s (2009) WPR approach, this study scrutinises how governance is produced in superintendent’s talk about their relationship with the principal and politics. Delegated steering is supported by two different logics of responsibility and economics. The superintendent’s duties and responsibilities are often emphasised, and reference is made to the chain of command. Responsibility is partially shifted to the principal and/or politicians in certain municipalities. This affects the superintendent’ discretion and has both direct and indirect effects on the education offered by the municipality, ultimately impacting the students as well.
|
|
| 9334. |
- Mufic, Johanna, 1991-, et al.
(författare)
-
Studieförbundens deltagare med funktionsnedsättning
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Folkbildningsrådet har fått i uppdrag av regeringen att följa upp funktionshinderspolitiken 2021–2031 utifrån det nationella målet för detta politikområde. Analysen av studieförbundens arbete med deltagare med funktionsnedsättning, som redovisas i den här rapporten, kommer att utgöra en grund i detta uppdrag.Under 2019 rapporterade studieförbunden ungefär 200 000 deltagare med funktionsnedsättning uppdelade i cirka 100 000 deltagare i studiecirklar, cirka 75 000 deltagare i kulturprogram och cirka 30 000 deltagare i annan folkbildningsverksamhet. Under 2019 var det ungefär 90 000 kvinnor och 40 000 män med funktionsnedsättning som deltog i en studiecirkel och annan folkbildningsverksamhet. Mellan 2019 och 2020 minskade studieförbundens deltagare med funktionsnedsättning med 46 procent på grund av pandemin.Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) och Studieförbundet Vuxenskolan (SV) är de två studieförbund som har mest omfattande verksamhet med deltagare med funktionsnedsättning och på grund av detta har de varit i fokus i studien. Studien visar på att de flesta deltagare blivit informerade om studieförbundens verksamheter av studieförbundens personal via boende, daglig verksamhet eller personlig kontakt. Ett fåtal deltagare har själva sökt information om studieförbundens verksamhet via deras hemsidor. De flesta deltagare berättar att de har blivit kontaktade direkt av personal vid studieförbunden och de som inte har blivit det önskar att det hade varit lättare att hitta information om kurser.Studien indikerar också att ABF:s och SV:s verksamhet har stort värde för deltagare med funktionsnedsättning. Deltagarna berättar att de är nöjda med sitt deltagande och belyser vikten av att vara en del av en gemenskap och att få utveckla olika kreativa intressen. Deltagarna pratar också om fördelen med att delta i anpassade kurser eftersom de i större utsträckning upplever att de får sina behov tillgodosedda i den cirkelformen.I studien förekommer exempel på hur studieförbunden upplever att resursfördelningssystemen påverkar verksamheten på olika sätt. Detta gäller främst kraven på att rapportera anpassningar som ligger till grund för tillgänglighetsbidraget. Samtidigt åläggs studieförbunden att organisera sin verksamhet inkluderande utifrån ett universellt perspektiv, så att det ska behövas så få individuella insatser som möjligt.ABF och SV beskriver också externa strukturella hinder för deltagare med funktionsnedsättning i form av problem med färdtjänst, otillräckliga resurser och svårighet att få tag på bland annat teckenspråkstolkar. Här diskuteras också svårigheten med att nå ut med information och rekrytera deltagare med funktionsnedsättning som inte är medlemmar i medlemsföreningar. Personalen nämner olika lösningar i form av ökad lokal närvaro samt utökad och utvecklad webbinformation liksom vikten av att samverka med medlemsföreningar och omgivande samhälle.Övriga studieförbund uppger att de vill utöka sin verksamhet riktad mot deltagare med funktionsnedsättning men att det saknas resurser och att förutsättningarna för att göra detta beror på hur samverkan med de lokala aktörerna ser ut. Denna samverkan kan se olika ut på olika platser i landet. Flera uppger också att de behöver mer kompetens om deltagare med funktionsnedsätting för att kunna utveckla verksamheten.I det fortsatta arbetet ser Folkbildningsrådet bland annat anledning att använda den utökade kunskapen som underlag vid bidragsöversynsarbetet samt vid kvalitetssäkring och eventuellt utveckling av statistiken.
|
|
| 9335. |
- Muhrman, Karolina, 1976-, et al.
(författare)
-
Elevers erfarenheter kring ett projekt om matematik med yrkesinriktning.
- 2018
-
Ingår i: <em>Perspectives on professional development of mathematics teachers: </em>Proceedings of Madif 11. - Linköping : SMDF. - 9789198402421 ; , s. 161-170
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Forskning visar att elever har svårigheter att rekontextualisera sina matematikkun- skaper från skolkontexten till yrkeslivskontexten om matematikundervisningen saknar koppling till yrkeslivet. I artikeln analyseras, utifrån Bernsteins teorier, intervjuer med elever på tre yrkesprogram som deltagit i en interventionsstudie med målet att knyta matematiken närmare elevernas yrkesinriktning. Resultaten tyder på matema- tikämnet har en stark klassifikation och inramning som är svår att förändra, men om klassifikation och inramning förändras mot ett mer ämnesintegrerat arbetssätt verkar elevernas förmåga att rekontextualisera sina matematikkunskaper förbättras. Undervisningsmiljö och användandet av autentiska problem diskuteras som centrala faktorer för att detta ska ske.
|
|
| 9336. |
- Muhrman, Karolina, 1976-, et al.
(författare)
-
Från individ till verksamhetsutveckling – för att minska skolavhopp : Slutrapport från utvärderingen av #jagmed
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Följande slutrapport redovisar resultaten från utvärderingen av mål, resultat och effekter i projektet #jagmed. Vi som har haft i uppdrag att göra utvärderingen är universitetslektor Sofia Nordmark, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, universitetslektor Karolina Muhrman och universitetslektor Sofia Nyström (projektledare), Institutionen för beteendevetenskap och lärande, vid Linköpings universitet. Inom ramen för utvärderingsuppdraget har tidigare en uppstartsrapport och en halvtidsrapport presenterat tillvägagångssätt och processer i #jagmed (Nordmark & Nyström, 2017) och en halvtidsrapport (Muhrman, Nordmark & Nyström, 2017).Utvärderingsarbetet inleddes 2016 med inläsning av projektdokument, planer och program. Därefter utvecklades designen för utvärderingen genom urval och precisering av frågeställningar. Kontakter etablerades med läns- och delprojekt och en första datainsamling i form interaktiva workshopar på länsnivå, samt en omgång med intervjuer i de fem projekt som valts ut för fördjupningsstudier genomfördes. Under 2017 genomfördes en enkätundersökning för samtliga projektmedarbetare, en andra omgång av interaktiva workshopar på länsnivå samt två omgångar med intervjuer av projektledare och projektmedarbetare, i de fem fördjupningsprojekten. Under våren 2018 genomfördes en andra enkätundersökning, en tredje omgång med workshopar på länsnivå, ytterligare en intervjuomgång med fördjupningsprojekten samt avslutande intervjuer med de regionala projektledarna. I denna rapport presenteras utvärderingens sammantagna resultat.Rapporten inleds med en beskrivning av utvärderingsuppdragets syfte och frågeställningar. Därefter följer en bakgrundsöversikt till #jagmed-projektet, samt tidigare forskning och litteratur kring studieavbrott, skolavhopp, organisering av insatser för att motverka studieavbrott och organisering av utvecklingsprojekt. I rapportens tredje del presenteras de metoder och tillvägagångssätt som har använts för utvärderingen samt en tidsaxel över utvärderingens datainsamling. Vi beskriver också hur återkoppling av resultat har skett under utvärderingen samt vilka avstämningspunkter som har skett med uppdragsgivare och lokala projekt. Därefter följer ett avsnitt där resultat och analys av det insamlade materialet presenteras utifrån syftet med utvärderingen. Avslutningsvis diskuteras resultat och effekter av #jagmed och några avslutande slutsatser kring vad som varit framgångsfaktorer och hinder för projektens arbete.
|
|
| 9337. |
- Muhrman, Karolina, 1976-, et al.
(författare)
-
Halvtidsrapport : - diskussion kring projektens arbete, resultat och effekter vid halvtid
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Följande halvtidsrapport syftar till att redogöra för hur arbetet går med projekten inom #jagmed, samt att utvärdera och diskutera de mål, resultat och effekter som har uppnåtts i projekten så här långt. Denna rapport bygger till vissa delar på den uppstartsrapport som Nordmark och Nyström levererade i januari 2017. Vi som har i uppdrag att utvärdera projektet #jagmed är universitetslektor Sofia Nordmark, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, universitetslektor Karolina Muhrman och universitetslektor Sofia Nyström (projektledare), Institutionen för beteendevetenskap och lärande, vid Linköpings universitet.Under hösten 2016 har utvärderingsarbetet främst bestått av inläsning av projektdokument, planer och program, att utveckla designen för utvärderingen genom urval och preciserade frågeställningar, att etablera kontakter med läns- och delprojekt samt att genomföra en första datainsamling i form av en runda med interaktiva workshopar på länsnivå, samt en omgång med intervjuer i de utvalda fördjupningsprojekten. Under våren 2017 genomfördes en enkätundersökning för samtliga projektmedarbetare, samt en andra omgång med intervjuer av projektledare och projektmedarbetare, i de fem projekt som valts ut för fördjupningsstudier. Under hösten 2017 har utvärderingsarbetet bestått av en andra omgång av interaktiva workshopar på länsnivå, samt en tredje omgång med intervjuer i de fem fördjupningsprojekten.Rapporten inleds med en beskrivning av utvärderingsuppdragets syfte och frågeställningar. Därefter följer en kort beskrivning av utvärderarnas arbete med bakgrundsöversikten till #jagmed-projektet, samt tidigare forskning och litteratur kring studieavbrott, skolavhopp, organisering av insatser för att motverka studieavbrott och organisering av utvecklingsprojekt. I rapportens tredje del presenteras val av metoder, tillvägagångssätt och en tidsplan för utvärderingens datainsamling, plan för återkoppling av resultat och avstämningspunkter med uppdragsgivare och lokala projekt. Därefter följer ett avsnitt där resultat presenteras utifrån syftet med utvärderingen. I den sista delen avslutas rapporten ed en diskussion kring resultat och effekter, samt avslutande rekommendationer.
|
|
| 9338. |
- Muhrman, Karolina, 1976-, et al.
(författare)
-
Hur man ökar elevers motivation för matematik
- 2015
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna text diskuteras motivationsfaktorer i relation till lärande i matematik med hjälp av självbestämmande teorin. Syftet med texten är att diskutera motivationsfaktorer för att identifiera konkreta komponenter, som styr motivation en för elever på yrkesprogram.Innehållet i texten är delvis hämtat från Muhrman (2016) doktorsavhandling.
|
|
| 9339. |
- Muhrman, Karolina
(författare)
-
Inget klöver utan matematik : En studie av matematik i yrkesutbildning och yrkesliv
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med avhandlingen är att öka förståelsen för aspekter som inverkar på relationen mellan yrkeselevers kunskaper och de kunskaper som behövs i yrkeslivet. Detta görs genom att undersöka olika aktörers perspektiv på yrkeslivets behov av matematikkunskaper, matematikundervisning på yrkesprogram och utformningen av läroplanen Gy11. Studien görs inom gymnasiets naturbruksprogram med inriktning mot lantbruksutbildning och inom lantbruksyrket. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lantbrukare, yrkeslärare och matematiklärare samt intervjuer och enkäter med elever. Resultaten från den empiriska studien har analyserats i relation till läroplanen Gy11. För analysen används framförallt Bernsteins läroplansteoretiska perspektiv med begreppen pedagogiska koder och diskurser, i vissa delar tillsammans med D’Ambrosios etnomatematiska perspektiv. Resultaten visar att lantbruksyrket kräver goda matematikkunskaper, men att det i vissa fall finns ett diskursivt gap mellan skolans matematikundervisning och behovet av matematikkunskaper i yrkeslivet. Trots ämnesplanens inriktning mot en matematik som är relaterad till elevernas yrkesinriktning, är matematikundervisningen ofta starkt knuten till en matematikbok utan relation till det yrke eleverna utbildas för. Undervisningens organisering styrs av en mängd ramfaktorer som både kan handla om tid, gruppsammansättningar och schema, men också om lärarnas syn på kunskap. De nationella proven utgör en betydande ramfaktor som i många fall styr undervisningen i högre grad än vad innehållet i ämnesplanen gör. Undervisningens svaga koppling till elevernas yrkesinriktning gör dem omotiverade att lära sig matematik eftersom de har svårt att se hur de ska kunna använda sina kunskaper i sitt kommande yrke. En del elever har också svårigheter med att rekontextualisera sina matematikkunskaper från skolkontexten till yrkeslivets kontext vilket bland annat kan försämra deras anställningsmöjligheter.
|
|
| 9340. |
- Muhrman, Karolina, 1976-, et al.
(författare)
-
Lärarstudenters övergång från lärarutbildning till arbete som lärare i skolan
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport handlar om övergången från lärarutbildning till arbete som lärare i skolan. Rapporten bygger på intervjuer med tjugo relativt nyutexaminerade lärare och en enkät som besvarats av 87 skolledare. Resultaten visar att förväntningarna på de nya lärarnas kunskaper och förmåga att klara alla delar av yrket efter utbildningen är hög hos skolledarna. Samtidigt beskriver de nya lärarna att de upplever många utmaningar med läraryrket och att det finns ett behov av en mentor som kan ge stöd under det första året. De flesta nya lärare får en mentor, men i många fall får varken mentorn eller den nya läraren någon tid avsatt för att träffas. Detta kan leda till att de nya lärarna trots att de har en mentor inte får det stöd de har behov av. I svaren från informanterna framkommer både tankar om hur mottagandet av nya lärare skulle kunna bli bättre och hur lärarutbildningen skulle kunna utvecklas för att det ska bli en bättre övergång. Resultaten från dessa svar är grunden till de förslag på implikationer som avslutar rapporten.
|
|
