| 1. |
- Schmidt, Catarina
(författare)
-
Barn som medborgare i en värld full av texter
- 2015
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Denna artikel tar sin utgångspunkt i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11, samt skollagen och barnkonventionen. I artikeln betonas vikten av att i alla ämnen stödja elever i att utveckla läs- och skrivförmågor. Vad innebär det att läsa och skriva i alla ämnen och vilka slags texter ska ingå i undervisningen, enligt dessa styrdokument och riktlinjer? Artikeln framhåller vikten av elevers delaktighet i undervisningen med en syn på barn som medborgare, vilka behöver läsa och förstå alla de texter de möter.Den här artikeln inleder modulen Läsa och skriva i alla ämnen. Kommande artiklar och aktiviteter i modulen ger möjlighet till fördjupning och didaktisk konkretisering kring det som denna artikel lyfter fram som betydelsefulla delar i undervisningen kring att läsa och skriva.
|
|
| 2. |
- Schmidt, Catarina, et al.
(författare)
-
Berättande texter
- 2015
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Fokus i denna artikel är den dramaturgi som behöver finnas i alla berättelser; en början, ett händelseförlopp och ett slut. Att utgå från och använda berättande texter i undervisningen ger stora möjligheter att skapa mening och sammanhang och det betyder också mycket för språkutveckling och motivation. Med hjälp av dramaturgin, berättelsens grammatik, kan elever få stöd och möjlighet att skapa egna berättelser som har en kronologi och som de blir nöjda med. Att berätta, och på så sätt gestalta eller förklara något, är ett ovärderligt sätt att skapa förståelse och kunskap om exempelvis historiska och naturvetenskapliga sammanhang. De som lyssnar kan förflyttas till en luftballong på väg mot Nordpolen eller till ett björnide där en björnmamma sover med sina ungar. Eleverna kan få känna igen sig i en annan människas livsvillkor eller upplevelser. Genom berättande skapas emotionell kontakt, språket används, orden upprepas och dramaturgin kring en början, ett händelseförlopp och ett slut befästs. I undervisningen kan en gemensam praktik skapas som stödjer språkutveckling, lärande kring olika ämnesområden samt läsande och skrivande.
|
|
| 3. |
- Schmidt, Catarina
(författare)
-
Berättelser då och nu - barns användande och erfarenheter av texter i vår tid
- 2015
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Idag cirkulerar och återfinns texter i en mängd olika sammanhang, på olika sätt och i olika format. Barn möter och fascineras i hög grad av olika spel och interaktiva nätverk via internet, vilka också kan ses som texter där ljud, skrift och bild kombineras. Det finns mycket som talar för att vi som arbetar med läs- och skrivundervisning behöver lära oss av barns erfarenheter av populärkulturella texter utanför skolan. På vilka sätt kan elevers erfarenheter tas till vara samtidigt som skolans uppdrag kring läsande och skrivning fokuseras? På vilka sätt kan vi hjälpa och stödja elever i att tolka och förstå vem som står bakom en viss text, vem eller vilka texten riktar sig till och hur man kan förändra den? Om detta handlar denna artikel.
|
|
| 4. |
- Schmidt, Catarina, et al.
(författare)
-
Den medvetna reflektionens betydelse
- 2015
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- I denna avslutande text sammanfattas tidigare artiklar. Artikeln fokuserar på vikten av medveten reflektion kring undervisning. Denna reflektion behöver införliva skolans demokratiska uppdrag och kunskapsmål, men också forskning kring villkor och möjligheter för elevers läs- och skrivlärande. Den medvetna reflektionen och det kollegiala lärandet utifrån dessa aspekter innebär att förutsättningar skapas för att undervisningen ständigt kan utvecklas. Det innebär en utforskande miljö där lärare och elever lär tillsammans.
|
|
| 5. |
- Schmidt, Catarina, et al.
(författare)
-
Glädjen i att förstå - förhållningssätt och strategier
- 2015
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Den dialogiska högläsningen utgör, som beskrivits i de tidigare artiklarna, ett ”socialt rum” där berättelser kan delas. Här kan strategier för läsförståelse introduceras och modelleras, det vill säga konkret visas. I Nya Språket lyfter (Skolverket, 2012, s 40) beskrivs högläsningens betydelse på följande sätt:Högläsning måste ha fortsatt stort utrymme i klassrummet, både av läraren och elever i små grupper. Men vare sig läsningen sker tyst eller som högläsning, behöver läsarna dela erfarenheter med varandra, samtala om det man läst, ställa frågor och bygga hypoteser om bokens personer eller hur berättelsen ska fortsätta. I samtalet ges också stora möjligheter att bygga upp ett stort ord- och begreppsförråd, vilket är en grundläggande aspekt av den fortsatta läs- och skrivutvecklingen. Lässamtalet får inte glömmas bort och läsningen får inte förpassas till stunder man får över, när annat ”viktigt” är avklarat.I förskoleklassen och i årskurs 1-3 behöver eleverna få delta i undervisningssammanhang som ovan där de använder texter funktionellt, delar och jämför varandras tolkningar samt utforskar och förändrar texter så att de genom det utvecklar lust att läsa (Luke & Freebody, 1999; Bergöö & Jönsson, 2012). Den här artikeln berör på vilka sätt som möjligheter för det kan skapas i undervisningen. Flera av de strategier och förhållningssätt som här presenteras kan du också läsa om i modulen Samtal om text.
|
|
| 6. |
- Schmidt, Catarina
(författare)
-
Kritiskt tänkande, makt och genus – utrymme för förändring
- 2015
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Undervisning där kritisk textgranskning integreras kan leda till att elever förändrar sin syn på och förståelse av texter och deras innehåll. I enlighet med Lgr11 kan det innebära att elever lär sig att kritiskt värdera information och att de utvecklar förståelse för sin omvärld (Lgr 2011, del 1). I den här artikeln resoneras kring villkor och möjligheter för kritiskt text-arbete i relation till makt och genus. På vilka sätt kan utrymme skapas för att stödja elever att ifrågasätta och förändra synen på texters innehåll, som exempelvis olika stereotyper eller de sätt som texter används på för att påverka och därigenom utöva makt? På vilka sätt kan elevers egna texterfarenheter användas som en resurs i undervisningen samtidigt som vi visar lyhördhet och förståelse inför de personliga investeringar som dessa erfarenheter ofta innebär? Det är dessa frågor som artikeln kommer att belysa och problematisera.
|
|
| 7. |
- Schmidt, Catarina
(författare)
-
Läsa och skriva faktatexter
- 2015
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Denna artikel handlar om faktatexter, deras betydelse och hur de kan användas i undervis-ningen. Syftet med artikeln är att belysa hur lust och nyfikenhet kan väckas och hur lärande kan ske när elever får läsa, samtala om och skriva egna faktatexter i olikaämnen. För att få fram underlag till sina egna faktatexter kan eleverna exempelvis läsa andras texter men lika gärna observera, iaktta eller intervjua någon. Det stoff eleverna samlar in och drar slutsatser från kan utgöra grunden för deras egna nya faktatexter. I ett senare skede kan dessa texter också utgöra grund för skapande av andra texttyper som exempelvis poetiska eller berättande texter.
|
|
| 8. |
- Schmidt, Catarina
(författare)
-
Meningsskapande undervisningssammanhang
- 2015
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- För att skapa mening genom skrift och andra uttrycksformer är förundran, tolkning och dialog av vikt. Det senare förutsätter en syn på elever som talande, medskapande och berättande inom ständigt pågående tolkningsprocesser. Tolkningsprocesser kan ta sin utgångspunkt i olika erfarenheter och upplevelser och kan gestaltas eller framställas på nytt i någon uttrycksform. I denna artikel resoneras kring villkor för meningsskapande. Därefter beskrivs ett undervisningssammanhang över två lektioner där detta prövas. I detta fall elevers måleri- och bildskapande vidare mot eget berättande i skrift.
|
|
