| 1. |
- Caiman, Cecilia, et al.
(författare)
-
Didaktiska perspektiv på hållbar utveckling
- 2018
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Kapitlet ger en introduktion till lärande i hållbar utveckling. Det görs genom att ge en bild av hur de komplexa och ämnesövergripande hållbarhetsfrågorna kan karaktäriseras. Kapitlet lägger vikt vid att diskutera och problematisera de viktiga frågorna, varför behövs en undervisning i hållbar utveckling, vad ska undervisningen innehålla samt hur ska den organiseras.
|
|
| 2. |
- Caiman, Cecilia, et al.
(författare)
-
Hela skolan för hållbar utveckling
- 2018
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Den här delen avslutar modulen samtidigt som den blickar framåt mot arbetslagets och skolans utveckling. Syftet med delen är att bidra till hur skolans personal kan arbeta med att utveckla en skola som har som mål att i verksamheten som helhet arbeta med hållbarhet.I delen presenteras en modell för hur en skola kan arbeta med skolutveckling som en demokratisk process. Delen diskuterar Framtidsverkstad, som är en metod för att starta en förändringsprocess. Den visar ett exempel från en skola och hur ett arbetslag genomför en framtidsverkstad. Ni får även möjlighet att pröva att genomföra en framtidsverkstad på den egna skolan. Delen tar också upp idéer om organisationsförändring.
|
|
| 3. |
- Hasslöf, Helen, et al.
(författare)
-
Konsekvenser av handlande i en komplex värld
- 2018
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Syftet med delen är att bidra till hur skolan kan arbeta med komplexa sammanhang, människans betydelse i förhållande till lokala och globala perspektiv av påverkan och ansvar, betydelsen av hur vi tolkar kunskaper genom olika värdegrunder och vilken betydelse vi ger individens handlingar. Det konkretiseras med exempel på fördelar och nackdelar med olika val. Det förs även resonemang om hur människans handlingar bidrar till och ifall de har betydelse för en hållbar utveckling i en komplex värld.Deltagarna får genomföra en undervisning som bygger på livscylelanalys (LCA) och redogöra för den. Erfarenheterna används för ämnesövergripande diskussioner om hur undervisningen kan utvecklas.
|
|
| 4. |
- Lundegård, Iann, et al.
(författare)
-
Didaktiska utmaningar och perspektiv på hållbar utveckling : Grundskola åk 1-6
- 2021
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Introduktionen tar upp det vi kallar ett didaktiskt raster. Syftet med det är att ge en inblick i hur hållbarhetsfrågorna diskuteras i pedagogisk och didaktisk forskning och låta det bli redskap för reflektion över didaktiska vad-, hur- och varför-frågor kopplat till undervisning. I inledningen till modulen ligger frågornas allvar som en resonansbotten. Här tar vi upp några didaktiska spår som sedan följs upp i de olika delarna. Som vuxna behöver vi ta ansvar för våra barn och kommande generationer. I det sammanhanget är ditt arbete som lärare är ett av det mest viktiga som finns. Men hur problematiken ska tacklas i mötet med de yngre åldrarna är omdiskuterat. Här är det viktigt att inte förlora hoppet om att det också går att vända vissa av de negativa trenderna. Därför vill vi också bjuda på ingångar till hur man kan närma sig ett problematiskt och mörkt budskap genom att inspirera eleverna till nya tankar som ger dem kraft att kunna ta till sig och bearbeta de negativa bilder de omges av.
|
|
| 5. |
- Malmberg, Claes, professor, 1956-, et al.
(författare)
-
Hopp och handling – att bidra till elevers politiska deltagande
- 2021
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Är det möjligt att ge elever hopp om framtiden i en tid med klimatförändringar och miljöhot? Hur kan elevers handlingskompetens utvecklas? Syftet med denna moduldel är att du som lärare ska få didaktiska tankeredskap som hjälper dig att utveckla elevers strategier för att hantera oro och förstå betydelsen av att handla.
|
|
| 6. |
- Malmberg, Claes, 1956-, et al.
(författare)
-
Värdekonflikter och kommunikativa utgångspunkter
- 2019
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Kapitlet diskuterar vad som kan göras när intresse- och värdekonflikter framträder i klassrummet. Utgångspunkten är hållbar utvecklings komplexa och ämnesövergripande karaktär där fakta möter värden. Den behandlar hur samtal i klassrummet kan organiseras där skilda åsikter och röster kommer fram, möts, bearbetas och bemöts. I ett sådant klassrum uppstår såväl intresse- som värdekonflikter.
|
|
| 7. |
- Urbas, Anders, 1977-, et al.
(författare)
-
Hållbar utveckling, avpolitisering och avdemokratisering
- 2018
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Syftet med kapitlet är att lyfta fram hållbar utveckling som en gemensam angelägenhet vars riktning styrs av de kollektiva beslut som fattas. Detta ställs i relation till ett individuellt perspektiv. Det politiska och demokratiska är genomgående begrepp. Särskilt betonas kategorierna som handlar om politisering och avpolitisering av frågor som handlar om hållbar utveckling. Ni får möjlighet att använda begreppen för att analysera undervisningsmaterialet som används i klassrummet och den egna undervisningens fokus.
|
|
| 8. |
- Urbas, Anders, 1977-, et al.
(författare)
-
Hållbar utveckling – vem är och bör vara ansvarig?
- 2018
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Syftet med kapitlet är att lyfta fram hållbar utveckling som en gemensam angelägenhet vars riktning styrs av de kollektiva beslut som fattas. Detta ställs i relation till ett individuellt perspektiv. Det politiska och demokratiska är genomgående begrepp. Särskilt betonas kategorierna som handlar om politisering och avpolitisering av frågor som handlar om hållbar utveckling. Ni får möjlighet att använda begreppen för att analysera undervisningsmaterialet som används i klassrummet och den egna undervisningens fokus.
|
|
| 9. |
- Urbas, Anders, 1977-, et al.
(författare)
-
Politiskt eller individuellt ansvar
- 2019
-
Annan publikation (refereegranskat)abstract
- Texten ger idéer om hur skolan kan arbeta med ansvarsfrågan kring hållbar utveckling. Den tar upp ansvarsfrågan utifrån två olika perspektiv, ett individuellt och ett politiskt, samt presenterar en teoretisk modell om hur samhällsfrågor kan politiseras och avpolitiseras. Modellen kan användas som stöd vid utvärdering av läromedel och undervisning om hållbar utveckling.
|
|
