| 30401. |
|
|
| 30402. |
|
|
| 30403. |
- Närvänen, Elina, et al.
(författare)
-
The assembling of circular consumption: A sociomaterial practice approach
- 2023
-
Ingår i: The Routledge Handbook of Catalysts for a Sustainable Circular Economy. - 9781003267492 - 9781032212449 ; , s. 535-549
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The role of consumers in a circular economy (CE) is crucial but not well understood in the literature. For consumers to become catalysts in a CE, people need to understand how and under what conditions circular consumption is made possible. This chapter conceptualises the sociomaterial assembling of circular consumption, which refers to the process in which heterogeneous elements – meanings, materialities, and competencies – constantly form relations with and shape one another. This chapter also illustrates how this assembling requires a considerable amount of work from consumers. It focuses on the context of fashion, in which more circular production and consumption patterns are urgently needed. Our approach is inspired by narrative knowing, and it builds on qualitative data from a research project in Finland. Each of the narratives follows the biography of the same garment but represents an alternative circular consumption scenario: reducing, reusing, or recycling. The chapter contributes to the literature on circular consumption and has practical implications for involving consumers as catalysts in a CE.
|
|
| 30404. |
- Näslund Dahlgren, Anna, et al.
(författare)
-
Crowdsourcing Cultural Heritage As Democratic Practice
- 2022
-
Ingår i: Participatory Practices in Art and Cultural Heritage. - Cham : Springer. - 9783031056932 - 9783031056949 ; , s. 39-48
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Cultural heritage institutions are central for the creation of our common identities and histories, and are thus a cornerstone for democracy. However, they have conflicting roles, as institutions for the free dissemination of knowledge or as gatekeepers of the authorized heritage discourse. They may have historically monitored and marginalized certain groups, yet they can also actively work for a just and pluralistic society. To make heritage collections more open through digitization, participatory methods such as crowdsourcing are put forward, motivated by efficiency but also as a way to create a more diverse and polyphonic heritage. However, there is a lack of vocabulary that puts these different techniques in a wider context of established democratic theories. In this chapter we discuss practices and policies of crowdsourcing in relation to notions of democracy. As argued these participatory technologies can be seen as means to support very different notions of democracy. From our studies of five different crowdsourcing platforms in the US and Denmark, we seek to analyze how these different aspects of democracy are supported, and to develop an analytical model for participatory technologies with long term development and preservation of cultural heritage in mind.
|
|
| 30405. |
- Näslund, Johan, et al.
(författare)
-
Grupphandledning med team inom socialt arbete
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett problem inom handledningsområdet i dag är att man har svårt för att verbalisera, för sig själv, och i samtal med andra, hur handledning praktiseras och vilken slags handledning man behöver. I detta sammanhang är det speciellt problematiskt att handledningens funktion är så svår att förmedla och förhandla om. Ska handledningen vara ett forum där känslorna får dominera, där man kan prata av sig eller ska handledningen mer handla om att lära sig nya metoder? Vilken funktion handledningen ska ha förhandlas oftast fram av berörda parter (organisationen, handledare och de handledda). Inledningsvis beskrivs handledningens funktion inom socialtjänst i Sverige ur ett historiskt perspektiv. Därefter följer en redovisning av egna studier inom socialtjänsten i Jönköpings län, där belyses bl.a. hur team – handledning har fungerat. Slutsatserna som vi drar när det gäller personalhandledning i grupp är att alla som direkt eller indirekt påverkar/påverkas av handledningen:bör öka sin kunskap om handledningbör förhandla om handledningskontraktet inte bara mellan handledaren och de handledda utan också mellan handledningsgruppen och organisationen (dess företrädare)inte bör fastna i ett sätt att ha handledning på utan att man ser handledningen som en pedagogisk metod som med tiden förändras.
|
|
| 30406. |
- Näslund, Johan, et al.
(författare)
-
Inter-group relations between a group of football supporters, subgroups, and context in the initial phase of riots
- 2011
-
Ingår i: The individual and the group - Future challenges. - Göteborg : University of Gothenburg. - 9789163392382 ; , s. 91-102
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Within the frame of a project describing, analysing, and interpreting inter-group actions in large groups, we analysed a ten-minute video-sequence during a so-called high-risk footballmatch when supporters acted violently.The local derby in Stockholm, Sweden, took place in august 2008. When these two teams meet usually high tension between the supporter groups develops and a large number of police officers are present, trying to prevent riots. The particular incident investigated took place right after a controversial penalty kick. The judgement of the referee was questioned and some fireworks were launched.Findings of a thorough video-analysis show extensive inter-group activities both between supporter subgroups and between supporter groups, as well as with the group of police officers and security personnel. At the same time evidence for self-policing could be found.
|
|
| 30407. |
|
|
| 30408. |
- Näslund, Johan, 1954-
(författare)
-
Kartläggning av vuxna missbrukare i Nässjö kommun, hösten 1999 : Socialtjänsten i Eksjö kommun Mars 2000
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Undersökning är gjord på uppdrag av socialförvaltningen i Nässjö kommun. Syftet med undersökningen är att skapa ett realistiskt underlag för förebyggande och behandlande insatser inom missbrukarvården. Sättet att göra undersökningen på, den s.k. fallsökningsmetoden, är prövad av Centralförbundet för Alkohol och Narkotikaupplysning (CAN) och Folkhälsoinstitutet i de s.k. UNOundersökningarna 1979 och 1992 samt i undersökningar gjorda i Stockholm 1995, Linköping 1996, Uppsala 1997 och Jönköping 1998.Som vetenskaplig konsult och handledare har Johan Näslund, Institutionen för beteendevetenskap och socialt arbete Hälsohögskolan i Jönköping, fungerat. Från socialförvaltningens sida har Thorbjörn Ahlgren arbetat med undersökningen. Rapporten är skriven efter preliminär redovisning för sociala nämndens ledamöter och socialförvaltningens chefer i Nässjö kommun. Under arbetets gång har material från andra liknande undersökningar tagits fram.Etisk granskning av projektet har skett av Bo Pettersson, Linköpings universitet och medlem av Humanistiskt Samhällsvetenskapliga Forsknings Rådet (HSFR) etiska kommitté. I samband med dessa diskussioner har kontakt tagits med jurister på Nässjö kommuns centrala förvaltning om den tystnadsplikt som gäller för Johan Näslund och Thorbjörn Ahlgren, även gentemot kommunens egna förvaltningar. Vid diskussioner med Bo Pettersson framkom att det finns två etiskt känsliga grupper i undersökningen; missbrukarna (studieobjekten) och informanterna (informationsgivarna). Undersökningen har därför genomförts anonymt, utan att veta vilka informanterna är, och studieobjektens anonymitet har garanterats på sedvanligt vetenskapligt sätt.Enkäten tillsammans med följebrev (se bilaga) har distribuerats till statliga, landstingskommunala, kommunala, privata enheter och institutioner samt frivilliga organisationer, som har med missbrukare i Nässjö kommun att göra. I samband med distributionen har inbjudits till informationsmöten. Ifyllda enkäter har skickats till Johan Näslund på Hälsohögskolan som fört över åldersgrupp och kön till enkätens andra sida som sedan använts vid databearbetning. Första sidan har därefter förstörts. Andra sidan på enkäterna betraktas som vetenskapligt material och finns arkiverat i därför avsett låst utrymme.Vad som menas med missbruk i denna undersökningen har definierats enligt följande: Med missbruk avses bruk av alkohol och/eller droger som klart påverkar den dagliga situationen.
|
|
| 30409. |
- Näslund, Johan, 1954-
(författare)
-
Kurt Lewins socialpsykologi och dynamisk gruppsykologi : En jämförelse och diskussion om ledarens betydelse för förändring av en grupps arbete
- 1996
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper presents field theory and group perspective by Kurt Lewin. It also presents psychodynamic theory of small groups. Leadership and the leaders role in group change is in focus. In recent years there has been a renewed interest in Lewinian field theory. This paper argues that there are many similarities between Lewinian social psychology and psychodynamic theory about small groups. From a field theoretical perspective you can say that different fields (eg Lewinian social psychology and dynamic theory) are positive against a new gestalt.The paper also tries, with help from above presented theories, to answer the question; are leaders, or gatekeepers, capable of changing small groups? Both Lewinian and group dynamic theory says yes, but under different circumstances. Group dynamic theory focus is on the "life space" while focus in Lewinian field theory is on the "life space" and the "social space".
|
|
| 30410. |
- Näslund, Johan
(författare)
-
Projekt Arbetskraft : utvärdering av ett arbetsmarknadsprojekt i Gnosjö kommun
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projekt arbetskraft ska ”slussa in personer som i dag står utanför arbetsmarknaden till stimulerande och reella arbetstillfällen på den ordinarie arbetsmarknaden i Gnosjö kommun med omnejd” (från ansökan till EFS-råd). Målet har varit att 90 procent av deltagarna ska ha en konkret individuell handlingsplan och 70 procent av deltagarna ska finnas i arbete eller studier efter deltagande i projektet. Deltagarna söktes i första hand bland dem som stått utanför arbetsmarknaden under en lång tid och flera antogs vara icke nordiska invandrare. Personerna antogs ha svårigheter att etablera/återetablera sig pga. ”nedsatt arbetsförmåga, ensidig eller ingen adekvat yrkeserfarenhet, språkliga arbetshinder eller långtidssjukskrivning”.Projekt arbetskraft i Gnosjö åren 2006-2007 kan på flera sätt sägas uppfylla sina målsättningar. Deltagarna och samordnarna är överlag positiva och anser att projektet har haft en viktig funktion att fylla när det gäller deltagarnas återgång i arbete eller utbildning.Samarbetet inom projektet har fungerat väl och man har i stort sett de förväntade problem som man utifrån erfarenheter av andra projekt kan se. Sidoeffekter som ökat självförtroende och en större social förmåga stämmer väl med andras åsikter om att när människor kommer tillsammans med likartade problem ökar den sociala förmågan och självförtroendet.Det största frågetecknet i utvärderingssammanhang som denna rör dock en fråga som vi inte kan svara på; vilken inverkan har projektet på sikt för att deltagarna ska återgå till arbete eller utbildning? Denna utvärdering kan liksom andra liknande utvärderingar endast se till det korta perspektivet.
|
|
