| 1. |
- Abrahamson, Martin, 1977-, et al.
(author)
-
Aktier, obligationer och derivat : En introduktion till ekonomisk teori och finansmarknaden
- 2023
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Aktier, obligationer och derivat är värdepapper som handlas på den finansiella marknaden. Syftet med boken är att på ett enkelt sätt förklara marknaden där aktier, obligationer och derivat handlas. Anslaget i boken är tänkt att förklara för läsaren på ett sätt som möjliggör självstudier i ämnet, där vi inte förutsatt djupa ekonomiska eller matematiska förkunskaper för att kunna tillgodogöra sig innehållet.Boken utgår från den svenska marknaden och grundläggande finansiell teori. Vi sätter värdepappren i sitt sammanhang och belyser hur investerare kan använda sig av olika värdepapper i sin investeringsstrategi. Investerarperspektivet dominerar i den här boken för att maximera nyttan för dig som student även i livet efter studierna, både privat och i ditt arbetsliv. För att ge en djupare och mer rättvisande bild av investeringar och den finansiella marknaden generellt så tar boken också upp individens begränsningar och marknadens tendens att då och då inte fungera som det är tänkt. Tanken är därmed att boken berör flera aspekter av den finansiella marknaden även om tyngdpunkten ligger på aktier, obligationer och derivat.
|
|
| 2. |
- Abrahamson, Martin, et al.
(author)
-
Aktier, Obligationer och Derivat : En introduktion till ekonomisk teori och finansmarknaden
- 2023
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Aktier, obligationer och derivat är värdepapper som handlas på den finansiella marknaden. Syftet med boken är att på ett enkelt sätt förklara marknaden där aktier, obligationer och derivat handlas. Anslaget i boken är tänkt att förklara för läsaren på ett sätt som möjliggör självstudier i ämnet, där vi inte förutsatt djupa ekonomiska eller matematiska förkunskaper för att kunna tillgodogöra sig innehållet. Boken utgår från den svenska marknaden och grundläggande finansiell teori. Vi sätter värdepappren i sitt sammanhang och belyser hur investerare kan använda sig av olika värdepapper i sin investeringsstrategi. Investerarperspektivet dominerar i den här boken för att maximera nyttan för dig som student även i livet efter studierna, både privat och i ditt arbetsliv. För att ge en djupare och mer rättvisande bild av investeringar och den finansiella marknaden generellt så tar boken också upp individens begränsningar och marknadens tendens att då och då inte fungera som det är tänkt. Tanken är därmed att boken berör flera aspekter av den finansiella marknaden även om tyngdpunkten ligger på aktier, obligationer och derivat.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Blix, Mårten, et al.
(author)
-
Tid att följa upp : Digital tidmätning i svensk hemtjänst
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Digitala tidmätningssystem används i svensk hemtjänst för att mäta och följa upp hemtjänstbesökens längd och innehåll. Systemen samlar in data i realtid och om alla besök. I detta avseende är digital tidmätning ett kraftfullt verktyg som kan förväntas ge bättre förutsättningar för mål-och resultatstyrning än analoga metoder. Samtidigt innebär tidmätningen risker för arbetsmiljön då den kan uppfattas som detaljstyrande och stressande. I denna rapport presenterar vi resultaten från en enkät som skickades ut till alla kommuner om deras användande av tidmätningssystem i hemtjänsten. 123 kommuner besvarade enkäten och 94 av dessa angav att de mäter tidsanvändningen med hjälp av digitala system. I denna rapport presenterar och diskuterar vi resultaten från denna enkät.
|
|
| 6. |
- Brunosson, Albina, 1986-
(author)
-
Att lära sig laga mat – en del av hem- och konsumentkunskapens didaktik
- 2013
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Det obligatoriska ämnet hem- och konsumentkunskap (hkk) syftar till att elever ska utveckla kunskaper och intresse för hushållets verksamheter. På grundsärskolan i Sverige har elever med lindrig utvecklingsstörning tre gånger så mycket hkk som elever i grundskolan. Den här studien fokuserar på ämnesdidaktik i hkk på grundsärskolan. Mat, måltider och hälsa är ett centralt innehåll i hkk och innefattar hur man lagar mat genom val av matlagningsmetoder, recept, ingredienser och redskap. Att lära sig laga mat har historiskt sett skett genom att man har varit tillsammans med de som behärskar kunskapen och sedan tagit efter. Att kunna laga mat kan ses som kunskaper för livet och kan bidra till mer hälsosamma matvanor. Att förstå hur elever lär sig matlagning är därför något centralt för att utveckla en ämnesdidaktik inom hkk. Syftet med studien är att undersöka och diskutera vilka artefakter som elever möter och använder sig av när de lär sig matlagning i hkk-undervisning. Teoretisk utgångspunkt är sociokulturell teori med särskilt fokus på elevers användning av artefakter. Metoden är deltagande observation. Resultatet visar att elever i de undersökta grupperna har stora svårigheter att använda recept för att lära sig laga mat, ändå är recept något som lärare måste förhålla sig till enligt kursplanen. Hur kan praktiskt kunnande likt matlagning läras ut? Är receptet som instruktion en didaktisk omöjlighet? De spörsmål som studien ger upphov till rör inte enkom elever med särskilda behov, utan förmodligen många andra som behöver lära sig matlagning. Vad kan vara problemet med att göra deltagande observationer i en studie som denna? Vilka likheter och skillnader kan man tala om när det gäller ämnesdidaktik i teoretiska respektive praktiska ämnen?
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Brunosson, Albina, 1986-
(author)
-
Måltiden i förskolan : en sammanställning
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Genom intervjuer med förskolepedagoger har flera behov kunnat utkristallisera sig, ofta är behoven snarlika. Samma behov som Annika Unt Widell har uppmärksammat i sitt arbete med Skolmatens vänner har också förskolepersonalen själva upplevt. Främst handlar det om bristande kunskaper hos pedagogerna när det gäller vilken mat som är nyttig och hälsosam. Brist på de kunskaperna gör också att det är betydligt svårare att försöka skapa hälsosamma matvanor hos barnen, eftersom pedagogerna känner sig rådvilla inför alla nya hälsobudskap och uttalanden om vilken mat som är just hälsosam och bra. Just denna osäkerhet hos pedagogerna kan ses som problematisk då våra matvanor grundläggs tidigt i livet. Ytterligare ett problem som flera av pedagogerna har är att de inte vet hur de ska arbeta pedagogiskt med måltiden. Vidare upplever de pedagoger där maten kommer från ett centralkök att de inte har de möjligheter de hade önskat för att arbeta pedagogiskt med måltiden. De menar också att de är maktlösa och inte kan påverka i en viss riktning, även om de vet hur mat- och måltidssituationen skulle kunna förbättras. För de förskolor som får maten från centralkök väcks också frågor om varmhållning och uppvärmning, alltså en slags livsmedelssäkerhet. En av pedagogerna som jobbar på en förskola där maten tillagas, kan uppleva att kokerskan och pedagogerna är långt ifrån varandra i fråga om mat, barn och måltider. Raka motsatsen är det på exempelförskolan Smultronstället där kokerskan är en självklar del av det pedagogiska arbetet. Vidare har jag också noterat att flera pedagoger skulle önska en handledning för att kunna omvandla styrdokumenten till mat- och måltidssituationer i förskolan.
|
|
| 10. |
- Brunosson, Albina, 1986-
(author)
-
Måltiden i förskolan : en sammanställning
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Genom intervjuer med förskolepedagoger har flera behov kunnat utkristallisera sig, ofta är behoven snarlika. Samma behov som Annika Unt Widell har uppmärksammat i sitt arbete med Skolmatens vänner har också förskolepersonalen själva upplevt. Främst handlar det om bristande kunskaper hos pedagogerna när det gäller vilken mat som är nyttig och hälsosam. Brist på de kunskaperna gör också att det är betydligt svårare att försöka skapa hälsosamma matvanor hos barnen, eftersom pedagogerna känner sig rådvilla inför alla nya hälsobudskap och uttalanden om vilken mat som är just hälsosam och bra. Just denna osäkerhet hos pedagogerna kan ses som problematisk då våra matvanor grundläggs tidigt i livet. Ytterligare ett problem som flera av pedagogerna har är att de inte vet hur de ska arbeta pedagogiskt med måltiden. Vidare upplever de pedagoger där maten kommer från ett centralkök att de inte har de möjligheter de hade önskat för att arbeta pedagogiskt med måltiden. De menar också att de är maktlösa och inte kan påverka i en viss riktning, även om de vet hur mat- och måltidssituationen skulle kunna förbättras. För de förskolor som får maten från centralkök väcks också frågor om varmhållning och uppvärmning, alltså en slags livsmedelssäkerhet. En av pedagogerna som jobbar på en förskola där maten tillagas, kan uppleva att kokerskan och pedagogerna är långt ifrån varandra i fråga om mat, barn och måltider. Raka motsatsen är det på exempelförskolan Smultronstället där kokerskan är en självklar del av det pedagogiska arbetet. Vidare har jag också noterat att flera pedagoger skulle önska en handledning för att kunna omvandla styrdokumenten till mat- och måltidssituationer i förskolan.
|
|
