| 1. |
- Almqvist, Jonas, 1968-, et al.
(author)
-
Pragmatiska studier av meningsskapande
- 2008
-
In: Utbildning och Demokrati. - 1102-6472 .- 2001-7316. ; 17:3, s. 11-24
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The overall aim of the article is to present a pragmatic approach for studies of meaning-making used in the articles of this issue. The approach, which is developed within the SMEDgroup (Studies of Meaning-making in Educational Discourses), mainly builds on the writings of John Dewey, Ludwig Wittgenstein and Michel Foucault. A common ambition for the researchers in SMED is to enable studies and discussions on questions concerning how meanings are made in people’s actions. Another ambition is to carry out these studies beyond assumptions of dualism, essentialism, causality and determinism. In this perspective learning and socialization are viewed in a communicative perspective. We argue in the article that our approach makes it possible, and important, to study meaning-making in action in different kinds of educational practices.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Åkesson, Joakim
(author)
-
Idrottens akademisering : kunskapsproduktion och kunskapsförmedling inom idrottsforskning och högre idrottsutbildning [Poster]
- 2010
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Titel: Idrottens akademisering: Kunskapsproduktion och kunskapsförmedling inom idrottsforskning och högre idrottsutbildning Inledning: Samhällsvetenskapligt orienterad idrottsforskning och idrottsutbildningar på akademisk nivå är relativt nya företeelser i Sverige. Forskningen kom igång på allvar först under 1970-talet och innan 2000-talet fanns det endast ett fåtal idrottsutbildningar i landet. Idag är såväl forskning som utbildning omfattande och differentierad. Frågan är dock hur forskning och utbildning utvecklats, ser ut idag, och förehåller sig till varandra? Vilken kunskap är det som produceras inom idrottsforskningen och vilken kunskap är det som förmedlas inom utbildningarna? Skiljer sig den producerade och förmedlade kunskapen åt? I så fall hur och varför? Syfte: Studien behandlar idrottens akademisering. Med akademisering avses den process genom vilken ett kunskapsområde, i detta fall idrottens, transformeras till ett vetenskapligt kunskapsområde. Syftet med studien är att nå fördjupad förståelse för idrottsutbildningarna och dess relation till idrottsforskningen ur ett kunskapsperspektiv. Teori: Fyra begrepp är särskilt centrala i studien: kunskap, makt, diskurs och institution. Merparten av den teoretiska inspirationen hämtas från fem teoretiker. I centrum står Peter Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologi, Michel Foucaults tankar om diskurs, makt och institution, samt Pierre Bourdieus fältanalys. Därutöver används teorier som handlar om specifika samhällsprocesser och diskurser av olika tidsepoker. Här hämtas stöd i främst Zygmunt Baumans samhällsteori. Metod: Källmaterialet utgörs till största del av olika dokument. Exempel på analyserade dokument är: avhandlingar, forskningsrapporter, tidskriftsartiklar, utredningar, hemsidor, utbildningsplaner och kursplaner. Dokumenten och dess innehåll har i vissa fall hanterats kvalitativt och i andra fall kvantitativt. Den kvalitativa dokumentanalysen har exempelvis genomförts enligt diskursanalytisk modell. Resultat: Studien har visat att det råder en viss diskrepans mellan den kunskap som produceras inom idrottsforskningen och den kunskaps som förmedlas genom akademiska idrottsutbildningar. Den största andelen samhällsvetenskapligt orienterad idrottsforskning har producerats av pedagoger (36%), psykologer (21%), historiker (18%) och sociologer (5%). Samtidigt var 9 av 22 idrottsutbildningar 2008 att beteckna som management¬utbildningar. Skillnaden mellan den typ av kunskap som producerats inom idrottsforskningen och den typ av kunskap som förmedlas inom idrottsutbildningar är således anmärkningsvärd. Diskussion: Sett ur ett diskursivt perspektiv kan forskningen och utbildningen förstås genom dess relation till olika logiker som haft olika framträdande positioner i den allmänna samhällsdiskursen. Tre relevanta logiker som haft olika kan urskiljas: (1) Det moderna produktions- och välfärdssamhällets logik (1900-tal); De problematiserande samhällsperspektivens logik (ca 1960-); Det postmoderna konsumtionssamhällets logik (ca 1990-). Den första dominerade samhällsdiskursen under stora delar av 1900-talet. Idrottsforskning som bygger på denna logik bedrivs utifrån medicinska, fysiologiska, pedagogiska, psykologiska och historiska perspektiv. Idrottsutbildningar som kan ses som byggande på denna logik är tränar-, hälso-, medicin- och fysiologi-, samt psykologiutbildningar. Den andra tillkom under 1960- och 1970-talen och fick genomslag inom idrottsforskningen under 1980- och 1990-talen. Forskning som bygger på denna logik bedrivs exempelvis utifrån sociologiska, etnologiska, genusvetenskapliga och filosofiska perspektiv. Utbildningar som kan ses som byggande på denna logik är kultur- och samhällsutbildningar, samt i viss mån medieutbildningar. Den tredje fick genomslag i samhällsdiskursen under 1990- och 2000-talen och inom idrottsforskning och idrottsutbildning under 2000-talet. Forskning som bygger på denna logik bedrivs exempelvis utifrån management-, ekonomiska-, juridiska-, ledarskaps-, och organisations- perspektiv. Utbildningar som kan ses som byggande på denna logik är Sport Management utbildningar, samt i viss mån medieutbildningar. Man kan allstå tala om forskning och utbildning som bygger på tre olika logiker som varit olika framträdande i den allmänna samhällsdiskursen under olika tidsepoker. Forskningen som etablerades tidigare än utbildningarna bygger i större utsträckning på logiker som tidigare i historien varit mer framträdande.
|
|
| 4. |
- Khalaf, Atika, et al.
(author)
-
Female University Students’ Physical Activity Levels and Associated Factors — A Cross-Sectional Study in Southwestern Saudi Arabia
- 2013
-
In: International Journal of Environmental Research and Public Health. - : MDPI AG. - 1661-7827 .- 1660-4601. ; 10:8, s. 3502-3517
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Background: The high prevalence of physical inactivity in Saudi Arabia is a growing challenge to public health. This study aimed to examine the prevalence of physical activity (PA) and associated factors among female university students. Methods: This cross-sectional study involved 663 randomly selected female university students who completed the Arab Teens Life Style questionnaire. Data included measurements of anthropometric, socioeconomic and environmental factors, as well as self-reported PA. Ordinal regression was used to identify associated factors with low, moderate and high PA levels.Results: The mean age of participants was 20.4 years (SD 1.5). Mean BMI of the students in relation to PA were 23.0, 22.9, 22.1 for high, moderate and low levels of activity, respectively. The analysis revealed significantly higher PA levels among married students, those with high educated mothers, and those who lived far from parks, and lower activity levels among underweight students. Conclusions: This study raises four important determinants for female university students’ PA levels. These factors could be of great importance in the endeavor to prevent the health-threatening increase in physical inactivity patterns and thus non-communicable diseases and obesity where the focus should be on the specific situation and needs of women in Saudi Arabia.
|
|
| 5. |
- Backman, Erik, et al.
(author)
-
Idrottslärarutbildning för framtiden
- 2013
-
In: I takt med tiden?. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144086682 ; , s. 243-256
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 6. |
- Bjursell, Cecilia, 1970-, et al.
(author)
-
Forskning som etisk och moralisk handling
- 2022
-
In: Äldres lärande. - Stockholm : Natur och kultur. - 9789127460256 ; , s. 345-362
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
-
Friluftssport och äventyrsidrott - utmaningar för lärare, ledare och miljö i en föränderlig värld
- 2011
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Vandra, klättra eller paddla i naturpräglade landskap blir tävlingar i multisport. Samtidigt blir sådant som kiting och brädsporter upplevelseorienterade och tävlingskritiska.Aktiviteter friställs också alltmer från landskapet genom äventyrsbad och klätterväggar, skidåkning inomhus och forspaddlingsbanor med vattenpumpar.Håller friluftslivet och naturen – som i skidåkning på natursnö, skogsvandringar och paddling på forsens och havets villkor – att helt tappa sin betydelse?Eller är det i stället en nytändning för friluftslivets lekfullhet och en väg till nya naturmöten som vi ser i trendiga aktiviteter och uppbyggda miljöer?Boken vänder sig till blivande och verksamma idrottslärare, entreprenörer och ledare i idrott, friluftsliv, fritid och turism. Den kan dessutom med fördel rekommenderas som inspirerande läsning för den breda allmänheten med intresse för friluftslivets varierande möjligheter.
|
|
| 9. |
-
Hur är det i praktiken? : Lärare utforskar ämnet idrott och hälsa
- 2016
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Vad ska elever lära sig i idrott och hälsa? Hur lägger man upp undervisning som stödjer alla elever i deras lärande? Hur kan lärare göra likvärdiga bedömningar av elevers kunskaper? Detta är några av de frågor som behandlas i denna bok. Boken sammanfattar den forskning som genomförts inom Forskarskolan i idrott och hälsas didaktik (FIHD). FIHD startade år 2011 som ett led i den statliga satsningen Lärarlyftet, där särskilda medel avsattes för genomförandet av forskarskolor för lärare och förskollärare. Deltagarna i FIHD är alla verksamma lärare i idrott och hälsa. I denna bok presenterar de översiktligt resultat och slutsatser från sina olika forskningsprojekt. Kapitlen behandlar aktuella teman som lärande, hälsa, etnicitet och genus samt betyg och bedömning i idrott och hälsa.Boken finns fritt tillgänglig på webben.Innehåll:Forskarskolan i idrott och hälsas didaktik: praktiknära idrottsdidaktikTräffar vi alltid rätt? Elevers lärande i idrott och hälsa / Andreas JacobssonElevers förståelse av hälsa i idrott och hälsa / Annika AhlbergÄr grönsaker alltid hälsosamt? / Magnus BrolinHitta lätt – så blir det rätt! / Kerstin NilssonDansspel som läromedel / Béatrice GibbsDokumentation i idrott och hälsa – en omöjlig ekvation? / Rickard HåkansonPassar jag in? Nyanlända ungas möte med idrott och hälsa / Åke HuitfeldtAtt göra tudelning – idrott och hälsa i åk 1 ur ett genusperspektiv / Inga OliynykBedömning för lärande (BFL) i ämnet idrott och hälsa / Björn TolgforsVad är ”kroppslig förmåga”? Om behovet av ett yrkesspråk i idrott och hälsa / Jenny KroonBetygsättning – ett (o)möjligt uppdrag? / Izabela Seger
|
|
| 10. |
|
|
