SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Förlin Lars 1950 ) "

Sökning: WFRF:(Förlin Lars 1950 )

  • Resultat 1-50 av 168
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Dahlgren, E., et al. (författare)
  • A screening study of relationships among concentrations of algal toxins, PFAS, thiamine deficiency and biomarkers in the European flounder from the southern Baltic Sea
  • 2022
  • Ingår i: Regional Studies in Marine Science. - : Elsevier BV. - 2352-4855. ; 53
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • In the disturbed Baltic Sea ecosystem, several animal species display failing health related to exposure to toxic compounds, reduced energy metabolism and immune system disorders. In order to investigate possible associations between fish health and exposure to chemicals affecting the energy metabolism and immune defence, the levels of algal toxins (bromophenols, hydroxylated polybrominated diphenyl ethers and nodularin), perfluorinated alkyl substances (PFAS) and thiamine (vitamin B1) were determined in European flounder (Platichthys flesus). Several biomarkers indicating health status were examined in the fish, including ethoxyresorufin-O-deethylase (EROD), and activities of glutathione reductase, glutathione S-transferase and catalase, in addition to a large set of blood variables. The fish were collected from Hanobukten in the south-western parts of the Baltic Sea in late August 2018. Regression analyses of algal toxins, PFAS and thiamine concentration displayed several significant associations with biomarkers associated with detoxification and liver function, immune system function and blood status of the fish. (c) 2022 The Authors. Published by Elsevier B.V. This is an open access article under the CC BY license (http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/).
  •  
2.
  • Förlin, Lars, 1950, et al. (författare)
  • Health status in fish in eight polluted coastal sites in Sweden.
  • 2022
  • Ingår i: Conference: Pollutant Responses In Marine Organisms (PRIMO21) in May 22-25, 2022. Poster paper abstract.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The health of perch and eelpout were assessed by effect-based methods (including physiological and biochemical endpoints, i.e. biomarkers) in eight different polluted hot spot areas along the Swedish coast. An important purpose was to get an overview of the severity of impacts of environmental pollutants in the polluted areas compared to the reference sites. Taken together, the results suggest moderate to severe impacts on the fish health in all hot spot areas studied. The results indicate that coastal areas act as sources of environmentally harmful substances to the aquatic environment. In addition, the results contributes to the assessment of biological effects of contaminants, which is an important component within EUs Marine Strategy Framework Directive.
  •  
3.
  • Heimbrand, Yvette, et al. (författare)
  • Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2022:1 Fjällbacka, Västerhavet, 1989–2021
  • 2022
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka visar på en dominans av mesopredatorer som skärsnultra, stensnultra och svart smörbult i provfisket i augusti, och en dominans av rovfiskar som gråsej, vitling och torsk i provfisket under oktober. Fångsten av torsk var dock låg under 2021. Förekomsten av gråsej och svart smörbult har ökat i fångsterna sedan 2002. Även gulål var vanligt förekommande i fångsten både i augusti och oktober och visar en tendens till ökning sedan 2002, vilket även mesopredatorer gör. Hälsotillståndet hos tånglake har blivit sämre, samtidigt som de flesta analyserade miljögifter visar relativt låga och nedåtgående eller oförändrade halter. Liknande förändringar har även observerats i de andra referensområdena för kustfisk, vilket kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell inverkan på fisken hälsa längs våra kuster. Det är oroande att tånglakens hälsotillstånd har försämrats i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar den försämrade hälsan hos tånglake.
  •  
4.
  • Heimbrand, Yvette, et al. (författare)
  • Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2022:2 Holmöarna, Bottniska viken, 1989–2021
  • 2022
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Den integrerade kustfiskövervakningen i Holmöarna visar på en tydlig förändring i fisksamhället från ett abborrdominerat till karpfiskdominerat tillstånd. Abborrens tillväxt har ökat under provfiskeperioden, men storleken på stora abborrar har inte ökat över tid. De arter som har ökat i förekomst är mört och sik, liksom mängden stora individer i fisksamhället (fiskar >30 cm). Hos tånglaken har leversomatiskt index minskat och andelen onormala yngel ökat över tid. Hälsotillståndet hos abborre är påverkat, samtidigt som de flesta analyserade miljö-gifter visar relativt låga och nedåtgående eller oförändrade halter. Inverkan på abborrens hälsotillstånd talar för att fisken är exponerad för något eller några kemiska ämnen som idag inte mäts. Liknande förändringar har även observerats i de andra referensområdena för kustfisk och kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell inverkan på fiskens hälsa längs våra kuster. Det är oroande att abborrens hälsotillstånd är påverkat i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter eller kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar fiskens försämrade hälsa och den begynnande negativa utvecklingen som ses på populationsnivå hos abborren.
  •  
5.
  • Heimbrand, Yvette, et al. (författare)
  • Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2022:3 Kvädöfjärden, Egentliga Östersjön, 1981–2021
  • 2022
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden har visat på minskande fångster av abborre och rovfisk sedan 2002, men den varma sommaren 2018 vände trenden med en relativt hög fångst av abborre och även gös under senare år. Abborrens tillväxt har ökat över tid, men inte indikatorn L90 som representerar storleken på stora abborrar. Förekomsten av karpfiskar har ökat, medan gädda har minskat i fångsten sedan 2002. Konditionen hos tånglakehonor har försämrats. Andelen onormala yngel hos tånglaken har varierat mellan åren, men var relativt hög under 2021. Hälsotillståndet hos abborre och tånglake är negativt påverkat. Samtidigt är halterna av de flesta analyserade miljögifterna relativt låga med nedåtgående eller oförändrade trender, med undantag av koppar. Liknande förändringar har även observerats i de andra referensområdena för kustfisk och kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell påverkan på fiskens hälsa längs våra kuster. Det är oroande att abborrens och tånglakens hälsotillstånd är påverkat i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar fiskens försämrade hälsa.
  •  
6.
  • Heimbrand, Yvette, et al. (författare)
  • Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2022:4 Torhamn, södra Egentliga Östersjön, 2002–2021
  • 2022
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Den integrerade kustfiskövervakningen i Torhamn visade en tendens till minskning av abborre och ökning av karpfiskar i provfiskefångsten. Abborrens tillväxt har ökat sedan 2002, men indikatorn L90 som representerar storleken på stora abborrar har inte förändrats över tid. Den främmande arten svartmunnad smörbult har påträffats i låga tätheter i provfisket sedan 2015. Sill har ökat i förekomst, medan sarv, id och gädda har minskat. Hälsotillståndet hos abborre i Torhamn har blivit sämre. Inverkan på abborrens hälsotillstånd talar för att fisken är exponerad för något eller några kemiska ämnen. Liknande förändringar har även bserverats i de andra referensområdena för kustfisk, och kan tyda på att det är fråga om en likartad och generell inverkan på fiskens hälsa längs våra kuster. Att abborre växer snabbare är sannolikt en effekt av den ökade vattentemperaturen, dock är abborrarna unga och som äldst 3 år i fångsten 2021. Det är oroande att gädda som är en nyckelart i ekosystemet minskar och att abborrens hälsotillstånd har försämrats i ett referensområde som anses vara relativt opåverkat av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter eller kända miljögifter som inte övervakas idag, eller andra miljöfaktorer som orsakar den försämrade hälsan hos abborren.
  •  
7.
  • Sturve, Joachim, 1966, et al. (författare)
  • Fish monitoring in a Swedish reference site - Integrated assessment of eelpout data
  • 2022
  • Ingår i: Conference: Pollutant Responses In Marine Organisms (PRIMO21) in May 22-25, 2022 iin Gothenburg, Sweden.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The Swedish national fish monitoring in coastal waters is a biomonitoring strategy in uncontaminated areas. The main objectives were set to document long-term time trends and to provide data on natural variation for the biological and chemical variables, and to provide reference data for regional and local monitoring in polluted sites. In the site Fjällbacka, the sentinel fish species eelpout (Zoarces viviparus) has been used for biological effect and chemical monitoring for 30 years. The integrated assessment of eelpout data from Fjällbacka shows that the biological exposure parameters EROD, CAT and GR, indicates that the exposure to harmful compounds in this area have increased during the period. The effect parameters GSI, LSI and Vtg, all of which seem to indicate that the fish physiology/health are affected but not (yet) severely. Chemical analysis show that even though levels of some PCB congeners are above BAC values, they are clearly below EAC values indicating that analyzed chemicals are not responsible for the observed responses. It can be concluded that this integrated assessment shows that the eelpout from Fjällbacka are increasingly exposed to contaminants that potentially affect the health of the fish, but it is not possible to point out specific chemical compounds behind this effect. The selected biomarkers analyzed show that it is therefore possible that contaminants of emerging concern are affecting fish populations along the Swedish west coast.
  •  
8.
  • Gustafsson, Johan, et al. (författare)
  • Adult female European perch (Perca fluviatilis) from the Baltic Sea show no evidence of thiamine deficiency
  • 2021
  • Ingår i: Journal of Sea Research. - : Elsevier BV. - 1385-1101 .- 1873-1414. ; 174
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Deficiency of thiamine (vitamin B1) has been demonstrated in several species in the northern hemisphere and is suggested as a cause for declining populations. European perch from the Baltic Sea show negative temporal trends for several health biomarkers and poor recruitment of unknown cause. In this study, thiamine status of perch liver from the Baltic Sea was studied with emphasis on seasonal variation. During spring the thiamine concentration increased, reached a higher level during the summer and then decreased again during autumn. Despite this variation the thiamine concentration was always sufficient in the perch liver. These results indicate that direct thiamine deficiency is an unlikely explanation for the health effects observed in adult female perch from the Baltic Sea.
  •  
9.
  • Gustafsson, Johan, et al. (författare)
  • Correlating seasonal changes of naturally produced brominated compounds to biomarkers in perch from the Baltic Sea
  • 2021
  • Ingår i: Aquatic Toxicology. - : Elsevier BV. - 0166-445X .- 1879-1514. ; 240
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Hydroxylated polybrominated diphenyl ethers (OH-PBDEs), naturally produced by algae and cyanobacteria in the Baltic Sea, are potent disrupters of energy metabolism as well as endocrine disruptors and neurotoxins. In this study, European perch (Perca fluviatilis) from the Baltic Sea were sampled from May until October. OH-PBDEs and ten biomarkers were measured in each individual (n = 84 over 18 sampling time points) to study potential correlations between exposure to OH-PBDEs and changes in biomarkers. Several biomarkers showed significant non-linear seasonal variation. In the perch, ethoxyresorufin-O-deethylase (EROD) activity, plasma lactate concentration, and plasma glucose concentration showed a significant positive log-linear correlation with OH-PBDEs, whereas lipid percentage and liver somatic index showed a significant negative log-linear correlation with OH-PBDEs. These results strengthen the concern that OH-PBDEs could cause negative health effects for fish in the Baltic Sea.
  •  
10.
  • Mustamäki, Noora, et al. (författare)
  • Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2021:1 Ringhals-Vendelsö, 1976–2020
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Provfisket i Vendelsö visar på en förändring i fisksamhället sedan 1976 mot en större dominans av mesopredatorer. Samtidigt har fångsten av tånglake och skrubbskädda minskat under de senaste tio åren. Strandkrabban är också en art som har ökat sedan mitten av 70-talet. Resultat av studier på tånglakens reproduktion tyder på att denna inte är påverkad. Studier på hälsotillståndet hos tånglake vid Vendelsö har bara utförts sedan 2018, men resultaten visar ett mycket likartat hälsotillstånd som i andra referensområden där tånglakens hälsa har studerats över en längre tid. I dessa är flera viktiga fysiologiska funktioner hos fisken negativt påverkade, även om den negativa utvecklingen har planat ut något under de senaste åren. Det är inte sannolikt att hälsotillståndet hos tånglaken i Vendelsö är kopplat till kärnkraftindustrin, utan resultaten påvisar en mer generell och omfattande försämring av fiskens hälsa längs våra kuster. Halterna av de flesta analyserade miljögifterna i sill i det närliggande området Fladen är idag på en lägre nivå jämfört med 1980-90-talen. Undantaget är kvicksilver som ligger på en hög nivå.
  •  
11.
  • Mustamäki, Noora, et al. (författare)
  • Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2021:2 Västra Hanöbuktens kustvatten – Åhus, 2007–2020
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Den integrerade kustfiskövervakningen i Hanöbukten visar att provfiskefångsten domineras av sill och torsk, men även skrubbskädda och rötsimpa var vanligt förekommande. Fångsten av sill har ökat under de fem år provfisket pågått, och fångsten av torsk är lägre under de senaste åren jämfört med 2015 då provfisket startade. Undersökningar av hälsotillståndet hos skrubbskädda visar få förändringar under perioden 2017–2020 vilket tyder på stabil och sannolikt tillfredsställande hälsa. Frekvensen av yttre fysiska avvikelser och skador på fisken (framförallt på torsk) är förhöjd i Hanöbukten jämfört med andra provfisken längs den svenska ostkusten. De bakomliggande orsakerna ill detta är fortfarande inte fastställda. Halterna av de flesta analyserade miljögifterna i sill är stabila eller nedåtgående. Förutom för kvicksilver ligger halterna generellt under de gränsvärden som finns att tillgå.
  •  
12.
  • Mustamäki, Noora, et al. (författare)
  • Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning 2021:3 Forsmark, 2002–2020
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Provfisket visar att fisksamhället vardominerat av abborre och karpfiskar sommört. Abborrarna i området har en relativthög tillväxt, vilket troligtvis beror på detuppvärmda vattnet från kärnkraftverket. Abborrfångsten och därmed rovfiskfångsten har minskat under de senaste tio åren. Under de senaste åren har mycket karpfiskar och speciellt mört fångats. Resultaten från provfisket under det senaste decenniet visar en negativ utveckling av fisksamhället som också ses i många andra områden längs den svenska ostkusten. Mätserien för hälsotillståndet hos abborre i Forsmarks skärgård är kort, men visar ett mycket likartat tillstånd som det i andra referensområden längs den svenska kusten. Här är hälsotillståndet hos fisken negativt påverkat, även om denna utveckling har planat ut något under senare åren. Det är inte sannolikt att hälsotillståndet hos abborren i Forsmark är kopplat till kärnkraftindustrin, utan påvisar en mer generell och omfattande försämring av fiskens hälsa längs våra kuster.
  •  
13.
  • Weichert, Fabian, et al. (författare)
  • A multi-biomarker study on Atlantic salmon (Salmo salar L.) affected by the emerging Red Skin Disease in the Baltic Sea
  • 2021
  • Ingår i: Journal of Fish Diseases. - : Wiley. - 0140-7775 .- 1365-2761. ; 44:4, s. 429-440
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • For half a decade, the Atlantic salmon in the Baltic Sea has been facing severe health issues. Clinical signs like haemorrhage, erosions and ulcerative/necrotic skin conditions in returning adults have been reported from different Swedish rivers. These primary disease signs precede a secondary, terminal fungal infection. As initial investigations of the disease did not provide conclusive answers regarding the pathogenesis, this study was initiated to gain insight into a possible link between this so-called Red Skin Disease and anthropogenic influences. Therefore, returning salmon were caught in rivers along the Swedish coast and different tissues were sampled. The focus was put on the measurements of a battery of biomarkers as well as biochemical and haematological parameters, which were analysed using multivariate statistics. The main findings were a severe osmotic haemodilution, an immune response and an alteration of the carbohydrate metabolism in diseased fish. Furthermore, oxidative stress does not seem to be a likely factor in the pathogenesis. Concluding, certain changes in physiological parameters were shown to be indicative for the disease patterns, while others were ruled out as significant factors. Thus, this study contributes to the understanding of the Red Skin Disease and may act as a hypothesis generator for future studies.
  •  
14.
  • Hanson, N., et al. (författare)
  • Ecological changes as a plausible explanation for differences in uptake of contaminants between European perch and eelpout in a coastal area of the Baltic Sea
  • 2020
  • Ingår i: Environmental Toxicology and Pharmacology. - : Elsevier BV. - 1382-6689 .- 1872-7077. ; 80
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Unexpected increasing trends in the concentration of contaminants in European perch (Perca fluviatilis) and in activity of ethoxyresorufin-O-deethylase (EROD) in European perch and eelpout (Zoarces viviparus) have been observed at a Swedish coastal reference site. This study uses data from different sources to investigate plausible explanations. The results showed that a change in diet and an improved overall condition coincide with an increase in mercury in European perch. Furthermore, an increase in several organic contaminants in European perch coincided with the introduction of an invasive deep-burrowing polychaete, which likely contributed to the release of contaminants through bioturbation. The increase in EROD-activity in both species seems to be related to contaminants that reach the fish through the water rather than the diet. The results show that for contaminants that are taken up via the diet, trends in contamination can be opposite for different species of fish in the same area. © 2020
  •  
15.
  • Mustamäki, N, et al. (författare)
  • Faktablad från integrerad kustfiskövervakning 2020:1 – Fjällbacka, Västerhavet, 1989–2019; Torhamn, södra Egentliga Östersjön, 2002–2019; Kvädöfjärden, Egentliga Östersjön, 1981–2019; Holmöarna, Bottniska viken, 1989–2019.
  • 2020
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Inom den nationella miljöövervakningen av kust och hav bedrivs årligen sedan slutet av 1980-talet ett program för integrerad kustfiskövervakning i fyra nationella referensområden, ett vardera i Bottniska viken, Egentliga Östersjön, södra Egentliga Östersjön och Västerhavet. Syftet med programmet är att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning för att upptäcka förändringar som indikerar storskalig påverkan av miljöhot som eutrofiering, miljögifter, klimatförändringar och andra miljöfaktorer. Detta faktablad sammanfattar resultaten från den integrerade kustfiskövervakningen i alla fyra områden under tidsperioden 1980–2019. Temperatur, siktdjup och salthalt: Miljöförhållandena, kvantifierat som siktdjup, vattentemperatur och salthalt, i provfiskeområdena har varit relativt stabila sedan början av 2000-talet. Salthalten är naturligt högst i Fjällbacka i Västerhavet och lägst i Holmöarna i Bottniska viken. Längre tidsserier med början under 1960-talet i Kvädöfjärden visar på en ökad övergödning (minskat siktdjup) och en ökad vattentemperatur i området. Dessa förändringar avspeglar både den ökande övergödningen och pågående klimatförändringen i Östersjön. Fisksamhällets struktur och funktion: Fisksamhället i provfiskeområdena påverkas av de lokala miljöbetingelserna och är mer artrikt och diverst i de marina förhållandena i Fjällbacka på Västkusten jämfört med de mer sötvattenspåverkade områdena i Östersjön. I Fjällbacka var provfiskefångsterna av torsk och ål relativt höga under 2019, och ål är även en art för vilken provfiskefångsterna ökat under senare år. I Östersjön finns en generell trend för de tre provfiskeområdena där fångsterna av karpfiskar (framförallt mört) som gynnas av varmare och mer näringsrika vatten har varit höga eller ökande sedan början av 2000-talet. I Holmöarna har även fångsterna av sik ökat och i Torhamn har rovfisken gädda minskat under samma tidsperiod. Abborren är en indikatorart för kustfisksamhällets tillstånd, och det finns en tendens till minskande provfiskefångster av abborre sedan början av 2000-talet i alla områden i Östersjön. De fångade abborrarnas storlek har dock inte ändrats under den studerade tidsperioden. Tillväxt hos abborre och tånglake: Abborrens och tånglakens längd vid ålder har generellt ökat i alla provfiskeområden, vilket indikerar snabbare tillväxt hos fisken. Reproduktion hos tånglake: Det finns inga tydliga tecken på förändring i tånglakens reproduktion sedan början av 2000-talet, även om förekomsten av onormala yngel observerats i alla provfiskeområden och andelen av dessa under enstaka år överskrider det föreslagna gränsvärdet för den naturliga bakgrundsnivån. En oroväckande trend är dock en successiv maskulinisering av tånglakeynglen i Fjällbacka och Kvädöfjärden, där proportionen av honyngel minskat sedan början av 2000-talet. Hälsotillstånd hos abborre och tånglake: Abborrens och tånglakens hälsotillstånd är negativt påverkade i de undersökta kustområdena. Det finns dock tecken på att den negativa utvecklingen har planat ut något under de senaste åren. Den tidigare tidstrenden med minskningen av relativ gonadvikt hos abborrhonor (GSI) har avstannat, men GSI under de senaste åren är fortfarande ca 30 % lägre än i början av tidsperioden. GSI kan påverkas av att fiskens tillväxt ökat, av flera olika miljöfaktorer, samt även av exponering för miljögifter som påverkar könsmognaden och fortplantningen. Den tidigare ökningen i aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD hos abborre har avstannat, men aktiviteten under senare år ligger fortfarande på en högre nivå än i början av tidsperioden. Detta tyder på att fisken periodvis är exponerad för organiska miljögifter, t.ex. PAHer eller ämnen med dioxinlik effekt. Starkt ökade aktiviteter av leverenzymerna GR och katalas indikerar även att det föreligger en ökad oxidativ stress hos abborre och tånglake av båda könen. Dessutom observeras hos abborren och tånglaken tecken på påverkat immunförsvar, påverkad saltreglering och ämnesomsättning. Metaller och organiska miljögifter i abborre och tånglake: Flertalet metaller, pesticider och PCB:er visar inga tydliga trender från början av 2000-talet hos varken abborre eller tånglake, men det finns en del undantag. Kvicksilver ökar i abborre men minskar i tånglake. Sett över hela mätserien, från 1980, så minskade halterna av kvicksilver i abborre fram till slutet av 1990-talet för att därefter öka igen. Halterna ligger över EU:s gränsvärde för kvicksilver i toppredatorer, men under gränsvärdet för skydd av människans hälsa vid konsumtion av fiskeriprodukter. Hos abborre ses en indikation på minskande blyhalter i alla provfiskeområden och halterna ligger under EU:s gränsvärde. Halterna av koppar ökar i både abborre och tånglake i Kvädöfjärden. Pesticiden HCB ökar i abborre i Holmöarna och en ökning indikeras även i Kvädöfjärden. Liksom för kvicksilver, har halterna av HCB minskat från tidsseriens början (mitten av 1980-talet) fram till början av 2000-talet, för att därefter öka igen. Halterna ligger under EU:s gränsvärde. Pesticiderna DDE och α-HCH visar inga förändringar. För PCB ses inga tydliga trender men en indikation på minskning ses i abborre i Holmöarna för PCB-118 och PCB-153. Halterna av PCB-153 är under gränsvärdet medan halterna av PCB-118 ligger över gränsvärdet i tånglake i Fjällbacka. Sammanvägd bedömning av tillståndet för kustfisk i referensområdena: Utvecklingen av de studerade fisksamhällena visar en tydlig påverkan från övergödning och klimatförändring, och de ökande fångsterna av karpfisk i områdena i Östersjön indikerar en icke önskvärd utveckling ur ett ekosystemperspektiv. Det finns även positiva signaler i att fångsterna av ål i Fjällbacka, gös i Kvädöfjärden och sik i Holmöarna ökar. Oroväckande för ekosystemets struktur och funktion, samt dess förmåga att bidra med viktiga ekosystemtjänster är de vikande fångsterna av gädda i Torhamn och tendensen till minskade fångster av nyckelarten abborre i alla områden. Vad dessa förändringar grundar sig i är inte klarlagt, men ökad predation från säl, skarv och storspigg är faktorer som kan bidra till det observerade tillståndet. Att abborrens storlek och tillväxt samtidigt ökar tyder på goda förutsättningar för artens populationsutveckling, och indikerar samtidigt att fisketrycket i de undersökta områdena inte är förhöjt. Det kan heller inte uteslutas att den ökade tillväxten hos abborre kan vara kopplad till en minskad inomartskonkurrens då det finns en indikation att förekomsten av abborre minskar i alla områden. Den minskande förekomsten av abborre kan möjligen även kopplas till att fiskens hälsostatus inte är tillfredställande i provfiskeområdena. Ett flertal hälsovariabler uppvisar förändringar och en tydlig påverkan på fiskens hälsa. Utöver inducerat avgiftningssystem och förminskade gonader (bara hos abborre), observeras ökad oxidativ stress, påverkat immunförsvar samtpåverkad saltreglering och ämnesomsättning. Förändringarna visar att flera viktiga fysiologiska funktioner hos fisken är påverkade och det kan inte uteslutas att orsaken kan vara att fisken är exponerad för kemiska ämnen. Vilka ämnen detta är och hur det observerade hälsotillståndet för fisken kopplar till andra miljöförändringar är inte klarlagt, då halterna av de flesta av de undersökta miljögifterna minskar eller är oförändrade över tid. Ökande halter ses dock av kvicksilver och pesticiden HCB i abborre sedan 2002, men inte i tånglake. Detta skulle kunna tyda på förändringar i födoväven och i arternas födoval. Halterna av koppar ökar i abborre både från Holmöarna och Kvädöfjärden och i tånglake från Kvädöfjärden. Detta skulle kunna bero på den ökade användningen av båtbottenfärger innehållandes koppar under de senaste 10 åren, men andra förklaringar är också möjliga. Den pågående maskuliniseringen av tånglakeynglen i Fjällbacka och den periodvis höga andelen av onormala yngel är ytterligare en indikation på att tillståndet i våra kustfisksamhällen inte är tillfredställande. Orsaken bakom detta är inte klarlagt.Det är oroande att de observerade förändringarna sker i referensområden som anses vara relativt opåverkade av direkt mänsklig aktivitet. Det är därför angeläget att klarlägga om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, utöver andra bakomliggande miljöfaktorer såsom övergödning, klimatförändringar och förändrad födovävsstruktur som orsakar förändringarna i kustfiskens hälsotillstånd och förändringarna som ses på populationsnivå hos abborre, rovfisk och karpfisk.
  •  
16.
  • Förlin, Lars, 1950, et al. (författare)
  • Effektscreening –Biologisk effektövervakning i förorenade områdenlängs Sveriges kust2017–2018
  • 2019
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Undersökningarna visar att samtliga metoder inklusive undersökningar av hälsotillståndet hos fisk, fortplantning och biomarkörer hos vitmärla, lysosomal membranstabilitet hos mussla och imposex hos snäckor med få undantag visade på tydliga effekter i de åtta undersökta och förorenade områdena längs Sveriges kuster. En jämförelse mellan de olika metoderna visar, med undantag för området i Uddevalla/Byfjorden, en tydlig påverkan i resterande undersökta områdena. I Byfjorden noterades mindre stressade musslor och endast låga stadier av imposex hos snäckor medan fiskhälsan kunde konstateras vara påverkad. Utöver Byfjorden gjordes undersökningar med mer än en av metoderna även i Sundsvallsfjärden, Norrsundet, Bråviken, Ronnebyåns mynning och Landskrona. I dessa områden visar jämförelsen mellan metoderna att samtliga indikerar en tydlig påverkan. Att samtliga metoder ger utslag beror sannolikt på att alla valda undersökningsområden har en mycket komplex och ganska påtaglig föroreningsbelastning vilket innebär att det kan förväntas att de flesta organismer som lever i dessa områden kan uppvisa effekter som kan härledas till påverkan av miljöstörande ämnen. I Sverige är den nationella effektbaserade miljöövervakningen i marin miljö väsentligen inriktad på att undersöka effekter av miljögifter i referensområden. Sådana områden karakteriseras av att de ska ligga på stort avstånd från större befolkningscentra och industrier, eller till exempel inte ligga nära stora flodmynningar. Resultaten från denna studie kompletterar den ordinarie miljöövervakningen i referensområden och visar med stor tydlighet att de undersökta områdena är källor för miljöstörande ämnen till vattenmiljön. Undersökningarna visar också att det är önskvärt att kontinuerlig biologisk effektövervakning kommer igång i något eller några påverkade områden inom ramen för den nationella miljöövervakningen för att parallellt följa förändringar i miljön nära eller en bit från påtagliga, mer eller mindre kontinuerliga föroreningskällor i vårt samhälle. Detta skulle också komplettera Sveriges internationella rapportering av miljödata genom att förutom att rapportera effektdata från referensområden även kunna rapportera data från påverkade/förorenade områden.
  •  
17.
  • Förlin, Lars, 1950, et al. (författare)
  • mRNA Expression and Biomarker Responses in Perch at a Biomonitoring Site in the Baltic Sea - Possible Influence of Natural Brominated Chemicals
  • 2019
  • Ingår i: Frontiers in Marine Science. - : Frontiers Media SA. - 2296-7745. ; 6
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Perch (Perca fluviatilis) has been used in biological effect monitoring in a program for integrated coastal fish monitoring at the reference site Kvadofjarden along the Swedish east coast, which is a site characterized by no or minor local anthropogenic influences. Using a set of physiological and biochemical endpoints (i.e., biomarkers), clear time trends for "early warning" signs of impaired health were noted in the perch from this site, possibly as a result of increased baseline pollution. The data sets also showed relatively large variations among years. To identify additional temporal variation in biological parameters, global mRNA expression studies using RNA sequencing was performed. Perch collected in 2010 and 2014 were selected, as they showed variations in several biomarkers, such as the activity of the detoxification enzyme CYP1A (EROD), the plasma levels of vitellogenin, markers for oxidative stress, white blood cells count and gonad sizes. The RNA sequencing study identified approximately 4800 genes with a significantly difference in mRNA expression levels. A gene ontology enrichment analysis showed that these differentially expressed genes were involved in biological processes such as complement activation, iron ion homeostasis and cholesterol biosynthetic process. In addition, differences in immune system parameters and responses to the exposure of toxic substances have now been verified in two different biological levels (mRNA and protein) in perch collected in 2010 and 2014. Markedly higher mRNA expression of the membrane transporter (MATE) and the detoxification enzyme COMT, together with higher concentrations of bioactive naturally produced brominated compounds, such as brominated indoles and carbazoles, seem to indicate that the perch collected in 2014 had been exposed to macro- and microalga blooming to a higher degree than did perch from 2010. These results and the differential mRNA expression between the 2 years in genes related to immune and oxidative stress parameters suggest that attention must be given to algae blooming when elucidating the well-being of the perch at Kvadofjarden and other Baltic coastal sites.
  •  
18.
  • Olsson, Jens, et al. (författare)
  • Miljön i Hanöbukten 2015-2017 : finns det ett samband mellan tillståndet för fisken, dess hälsa och belastningen av miljöfarliga ämnen?
  • 2018
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Under slutet av 2000-talet inkom flertalet rapporter från allmänheten och fiskare i de västra delarna av Hanöbukten om låga förekomster av fisk, förekomst av sårskadad fisk och illaluktande vatten i området. Den här rapporten sammanfattar resultaten och slutsatserna från undersökningar i Västra Hanöbukten utförda under 2015-2017 med syfte att undersöka eventuella samband mellan miljöfarliga ämnen och fiskhälsa, samt orsakerna till uppkomsten av sårskadad fisk i området. Därtill presenteras resultaten från provfisken utförda i syfte att kartlägga bestånden av kustfisk i området. Följande fyra frågeställningar besvaras:Vilka eventuella samband mellan miljöfarliga ämnen och fiskhälsa har framkommit?Vilka orsaker till uppkomst av sårskadad fisk har dokumenterats?Vilka resultat har kartläggningen av kustfiskbestånd, miljöfarliga ämnen respektive fiskhälsa lett till?Vilka slutsatser kan dras gällande vilka arter och storleksklasser som påverkas mest av miljöfarliga ämnen?  Resultaten från analyserna av miljöfarliga ämnen i skrubbskädda och torsk visar inte på några generellt förhöjda halter av miljöfarliga ämnen i Västra Hanöbukten under 2015-2016 i jämförelse med referensstationerna Kvädöfjärden och Torhamn (Östra Hanöbukten, skrubbskädda) och sydöstra Gotland (torsk). För några miljögifter såsom DDE och PFOS var halterna hos skrubbskädda något högre i Västra Hanöbukten än i Kvädöfjärden, men halterna ligger under gränsvärden för båda dessa ämnen och inom den naturliga variation som är förväntad med hänsyn till inom- och mellanårsvariation i referensstationer. För torsk visade resultaten att sårskador som antas vara orsakade av nejonöga från Hanöbukten hade högre halter av PCB:er, DDT och dess metaboliter, bromerade flamskyddsmedel och PFAS (poly- och perfluorerade ämnen) jämfört med fiskar utan sårskador i området. Om de högre halterna av miljögifter i sårskadad fisk är ett resultat av lägre kondition och fettvikt hos fisken till följd av sårskadorna eller om gifterna i sig påverkar fisken negativt är idag oklart. För torsk med okända sårskador från Hanöbukten kunde ingen koppling göras mellan uppkomst av sårskador och de analyserade miljögifterna.  Undersökningarna av skrubbskäddans hälsa i Västra Hanöbukten visade på tydliga fysiologiska skillnader mellan skrubbskädda som fångats i området jämfört med referenslokalen Kvädöfjärden under 2015. Dessa skillnader kan tyda på påverkan av miljögifter. Men de undersökningar som genomfördes under 2016 och 2017 kunde emellertid inte belägga dessa tydliga skillnader när fisk från Västra Hanöbukten jämfördes med den från referensområdet Torhamn i östra Blekinge. Histopatologiska undersökningar på fisk insamlade 2017 visade även att fiskarna i Västra Hanöbukten är relativt friska. Orsaken till de möjligen episodiskt förekommande förändringarna av fiskens hälsotillstånd i Västra Hanöbukten under 2015 är inte känd, men kan vara ett resultat av variation mellan områden i olika omgivningsfaktorer som födotillgång och/eller vattentemperatur. Det kan dock inte uteslutas att de förändringarna i skrubbskädda som observerats kan vara orsakade av ett eller flera miljöfarliga ämnen som inte ingått i undersökningarna som presenteras i denna rapport.  Resultaten från provfiskena visar att fisksamhällets struktur och funktion i de västra delarna av Hanöbukten under 2015-2017 inte avviker i jämförelse med tidigare undersökningar i området och andra kustområden i södra Östersjön. Torsk och skrubbskädda är vanliga arter i fisksamhället i Västra Hanöbukten. Även om fångsterna av arterna generellt var låga i provfiskena under 2015-2017, avviker de inte tydligt från tidigare undersökningar i området och i andra kustområden i södra Östersjön utan speglar sannolikt förändringar under senare år i beståndssituationen för arterna i  Östersjön. Emellertid var också konditionen hos torsk och skrubbskädda låg i de västra delarna av Hanöbukten under 2015-2017, och det finns en antydan till lägre kondition hos båda arterna jämfört med andra kustområden i södra Östersjön som möjligen kan tyda på låg födotillgång i området. Frekvensen av fisk (framförallt torsk och skrubbskädda) med yttre fysiska avvikelser såsom bett, sårskador och deformationer verkar vara något förhöjd i Västra Hanöbukten jämfört med andra områden längs den svenska kusten. De typiska frätskador som allmänheten rapporterat i området kunde inte påvisas i provfiskena, och hudsår delvis sannolikt orsakade av andra djur som säl och nejonöga dominerade de yttre fysiska avvikelserna som noterades. Vad som orsakar övriga avvikelser är idag inte klarlagt, men skulle möjligen kunna kopplas till att fiskens låga kondition gör den mer känslig för yttre påverkan.  Med grund i de utförda undersökningar och erhållna resultat under 2015-2017 har inte några tydliga samband mellan miljöfarliga ämnen, fiskens hälsotillstånd och bestånd dokumenterats i Västra Hanöbukten. Det är därför inte heller möjligt att uttala sig om vilka storleksklasser av fisk som är känsligast för miljöfarliga ämnen. Förutom angrepp av andra djur som säl och nejonöga, har inte orsaken till de okända skador som observerats på fisken kunnat fastställas. Med utgångspunkt i de resultat som idag finns tillgängliga, kan det dock inte uteslutas att den avvikande hälsan hos skrubbskäddan i Västra Hanöbukten under 2015 och vissa av de yttre fysiska avvikelserna som noterades hos fisken under provfiskena kan ha orsakats av miljöfarliga ämnen.   Undersökningarna i Västra Hanöbukten under 2015-2017 har bidragit till en ökad kunskap om tillståndet för fisken i området gällande miljögiftsbelastning, hälsa, samhälle och bestånd, och huruvida det nuvarande tillståndet avviker från andra delar av Östersjön. Systemet i de västra delarna av Hanöbukten är relativt unikt i Sverige, med en öppen kust mot södra Östersjön, och informationen som presenteras i denna rapport bör utgöra en grund för en långsiktig miljöövervakning av fisken i området. En långsiktig miljöövervakning i Västra Hanöbukten medger även en framtida bedömning av miljötillståndet i området, och möjliggör samtidigt upptäckt och dokumentation av episodiska fenomen som påverkar fisksamhällets struktur och funktion, samt fiskens individuella hälsa och belastning av miljöfarliga ämnen.
  •  
19.
  •  
20.
  •  
21.
  •  
22.
  •  
23.
  • Tairova, Z., et al. (författare)
  • Persistent organic pollutants and related biological responses measured in coastal fish using chemical and biological screening methods
  • 2017
  • Ingår i: Journal of Toxicology and Environmental Health, Part A. - : Informa UK Limited. - 1528-7394 .- 0098-4108 .- 1087-2620. ; 80:16-18, s. 862-880
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The aim of this study was to investigate the spatial distribution, levels of dioxin-like compounds (DLC), and biological responses in two fish species. The viviparous eelpout (Zoarces viviparus) was collected from various locations in the Baltic Sea and in fjords of Kattegat and Skagerrak, while shorthorn sculpin (Myoxocephalus scorpius) was obtained at the polychlorinated biphenyl (PCB) polluted site in North West Greenland. Significant differences were detected both in contaminant levels and relative contributions from either polychlorinated dibenzodioxins (PCDD) or polychlorinated dibenzofurans (PCDF or furans) and mono-ortho- and non-ortho (coplanar) polychlorinated biphenyls (dl-PCB). Fish from the eastern Baltic Sea generally displayed higher contributions from PCDD/F compared to dl-PCB, whereas dl-PCB were generally predominated in fish from Danish, Swedish, and German sites. Levels of dl-PCB in muscle tissues were above OSPAR environmental assessment criteria (EAC) for PCB118, indicating a potential risk of adverse biological effects in the ecosystem, whereas levels of the total WHO-TEQs were below threshold for sea food suggesting limited risks for humans. No significant relationships between levels of DLC (expressed as WHO-TEQ), and biological responses such as the induction of CYP1A enzymatic activity and fry reproductive disorders were observed in eelpout. No marked relationship between WHO-TEQ and combined biological aryl hydrocarbon receptor-mediated transactivity (expressed as AhR-TEQ) was noted. However, there was a positive correlation between polycyclic aromatic hydrocarbon (PAH) metabolites and induction of CYP1A activity, suggesting that PAH exhibited greater potential than DLC to produce biological effects in eelpout from the Baltic Sea.
  •  
24.
  • Asker, Noomi, 1968, et al. (författare)
  • Biomarker responses in eelpouts from four coastal areas in Sweden, Denmark and Germany
  • 2016
  • Ingår i: Marine Environmental Research. - : Elsevier BV. - 0141-1136 .- 1879-0291. ; 120, s. 32-43
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • To increase our understanding of possible chemical impacts on coastal fish populations in the Baltic Sea, Kattegat and Skagerrak, the viviparous eelpout (Zoarces viviparus) was used as sentinel species in two major sampling campaigns (spring and autumn) in 16 different coastal sites. Condition factor (CF), liver somatic index (LSI), gonad somatic index (GSI) were measured and the activity of the hepatic enzymes ethoxyresorufin-O-deethylase (EROD), glutathione reductase GR), glutathione S-transferase (GST), catalase (CAT) and muscular activity of acetylcholinesterase (AChE) were assessed. PAH metabolites in bile were also analyzed. The most notable finding in the data set was the low EROD activity in eelpouts collected at the relatively polluted region in Germany compared to the other regions, which could be due to an inhibition of the CYP1A-system or to adaptation to chronic exposure of pollutants in this area. Additionally, low AChE activity was noted in the German region in the autumn campaign and low AChE activity detected in the Danish region in the spring campaign. These differences suggest possible season-specific differences in the use and release of AChE-inhibiting chemicals in the Danish and German regions. Clustering of biomarkers on site level indicated a relationship between CF and GSI and suggested that sites with a high CF contained eelpout that put a larger effort into their larvae development. Clustering of the oxidative stress markers GR, GST and CAT on the individual level reflected a possible coordinated regulation of these enzymes. Overall, the results support the importance of taking into account general regional differences and seasonal variation in biomarker activity when monitoring and assessing the effects of pollution. Despite the expected seasonal variation for most of the measured endpoint, several markers (GSI, EROD and CF) vary similarly between all selected sites in both spring and autumn. This suggests that the differences between sites for these endpoints are independent of season.
  •  
25.
  • Bresolin de Souza, Karine, et al. (författare)
  • Increased activity of lysozyme and complement system in Atlantic halibut exposed to elevated CO2 at six different temperatures.
  • 2016
  • Ingår i: Marine environmental research. - : Elsevier BV. - 1879-0291 .- 0141-1136. ; 122, s. 143-147
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Ocean acidification and rising seawater temperature are environmental stressors resulting from the continuous increase of the atmospheric CO2 concentration due to anthropogenic activities. As a consequence, marine fish are expected to undergo conditions outside of their tolerance range, leading to physiological challenges with possible detrimental implications. Our research group has previously shown that exposure to elevated CO2 modulated the immune system of the Atlantic halibut. To further investigate this finding, we analysed non-specific immune components in blood plasma of Atlantic halibut (Hippoglossus hippoglossus) juveniles acclimated to six different temperatures (5, 10, 12, 14, 16 and 18°C), and to water pH of 8.0 (control) or 7.6 (predicted for year 2100) for three months. Plasma ions (K(+), Na(+), Ca(++), Cl(-)) and lactate concentrations were also measured. The analysis of plasma ions did not show any trends related to temperature or CO2 exposure, and the majority of the experimental fish were able to maintain ionic balance. The results show that both innate immune components (lysozyme and alternative complement system) had increased activities in response to elevated CO2, representing a CO2-related impact on the halibut's immune system. The increased activity of lysozyme and complement system is possibly part of the acclimatization process, and might be protective.
  •  
26.
  • Ericson, Y, et al. (författare)
  • Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning: Fjällbacka (Västerhavet) 1989-2015
  • 2016
  • Ingår i: Faktablad 2016 från Inst för Akvatiska resurser, SLU. ; :2016:1
  • Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Faktabladet presenterar resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Fjällbacka-området 1989-2015. Övervakningen visar att situationen för tånglake i Fjällbacka är ansträngd. En återhämtning kan dock skönjas de allra sista åren. Tidigare vikande fångster och en försämring av tånglakens hälsotillstånd samt yngelstatus antyder att arten påverkas negativt av omgivningsfaktorer såsom den ökande vattentemperaturen, syrenivåer och exponering för kemikalier.
  •  
27.
  • Ericson, Y, et al. (författare)
  • Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning: Holmön (Bottniska viken) 1989-2015.
  • 2016
  • Ingår i: Faktablad 2016 från Inst för Akvatiska Resurser, SLU. ; :2016: 2
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Faktabladet presenterar resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen vid Holmön under tidsperioden 1989-2015. Övervakningen visar för varje år ett alltmer påverkat hälsotillstånd hos abborre trots att de flesta analyserade metaller och organiska miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter. Den tydliga och successiva påverkan som ses på hälsotillståndet på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- och samhällsnivå.
  •  
28.
  • Ericson, Y, et al. (författare)
  • Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning: Kvädöfjärden (Egentliga Östersjön) 1989-2015.
  • 2016
  • Ingår i: Faktablad 2016 från Inst för Akvatiska Resurser, SLU. ; :2016:3
  • Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Faktabladet presenterar resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Kvädöfjärden under tidsperioden 1989-2015. Kustfiskövervakningen visar på minskande karpfiskbestånd, minskad totalfångst av fisk och ett påverkat hälsotillstånd hos abborre och tånglake, samtidigt som de flesta analyserade miljögifter visar nedåtgående trender eller oförändrade halter.
  •  
29.
  • Ericson, Y, et al. (författare)
  • Faktablad från Integrerad kustfiskövervakning: Torhamn (södra Egentliga Östersjön) 2002-2015
  • 2016
  • Ingår i: Faktablad 2016 från Inst för Akvatiska resurser, SLU. ; :2016:4
  • Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Faktabladet presenterar resultat och bedömningar från den integrerade kustfiskövervakningen i Torhamnsområdet under tidsperioden 2002-2015. Resultaten från tretton års undersökningar visar en alltmer tydlig påverkan på hälsotillståndet hos abborre liknande den som observeras hos abborre och tånglake i andra kustreferensområden. Denna tydliga och successiva påverkan som ses på abborrens hälsa på individnivå har ännu inte resulterat i några påtagliga förändringar på bestånds- eller samhällsnivå.
  •  
30.
  • Hanson, Niklas, 1976, et al. (författare)
  • Bottendjuren påverkar fiskens hälsa
  • 2016
  • Ingår i: HAVET. ; , s. 86-89
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Under 2000-talet har kustfiskens hälsostatus förändrats kraftigt. Det gäller framför allt en mycket tydlig uppgång i aktiviteten av ett avgiftningssystem i levern hos abborre, följt av en lika kraftig nedgång. Förändringen var så stor att den är svår att förklara med något annat än ett förändrat upptag av miljögifter. Djupare analyser visar ett starkt samband med förekomsten av bottenlevande djur. Det är möjligt att dessa bidrar till att återföra miljögifter från bottensediment till ekosystemet.
  •  
31.
  • Larsson, Åke, 1944, et al. (författare)
  • Kustfisk - hälsa
  • 2016
  • Ingår i: HAVET. ; , s. 90-91
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Övervakningen av kustfisk i Bottniska viken, Öster sjön och Västerhavet visar fortsatt tydliga hälsoeffekter hos abborre och tånglake. Signifikanta tidstrender för många biomarkörer tyder på att de exponeras för kemiska ämnen som påverkar deras hälsa. Vanliga symptom i alla referensområden är påverkan på köns körtlar, leverenzymer, immunförsvar, saltreglering och kolhydratomsättning. Uppföljande forskning tyder på att det är miljögifter som orsakar effekterna. Samtidigt kan även förändringar i ekosystemet, såsom förändrad sammansättning av bottenlevande djur och födoväven, påverka exponeringen för olika miljögifter och därmed kustfiskens hälsa.
  •  
32.
  • Olsson, J, et al. (författare)
  • Miljöövervakning i Hanöbukten – finns det ett samband mellan tillståndet för fisken, dess hälsa och belastningen av miljöfarliga ämnen?
  • 2016
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Sammanvägd bedömning. Överlag fanns det inte några övergripande skillnader i de beståndsparametrar som undersökts jämfört med tidigare undersökningar i området. Det fanns heller inga tecken på avvikande fångster utanför Helgeås mynning och endast tecken på syrebrist vid en lokal under den undersökta perioden. Det observerades en något förhöjd sjukdomsfrekvens hos fiskar i Hanöbukten. De bakomliggande orsakerna till den förhöjda sjukdomsfrekvensen i området är inte klarlagd, men pekar på en yttre påverkan på individ-, men inte på bestånds- eller samhällsnivå hos fisken. Resultaten från undersökningarna av fiskars hälsotillstånd visar på flera mycket tydliga fysiologiska skillnader hos fiskarna mellan Hanöbukten och referensområdet Kvädöfjärden. Tolkningen kompliceras av det faktum att de två jämförda populationerna av skrubbskädda anses ha olika lekstrategier vilket kan ha påverkat främst fysiologiska mätvariabler som ska spegla fortplantningfunktionen. Det är dock viktigt att betona att det är mycket unikt att två populationer av samma fiskart som fångats vid samma tidpunkt på året uppvisar så stora skillnader i fysiologiska hälsovariabler mellan två områden. Det kan därför inte uteslutas att de observerade skillnaderna för flera hälsovariabler är en indikation på att fiskarna i Hanöbukten är exponerade för något eller några toxiska ämnen. Resultaten från miljögiftsundersökningen visar att det inte är några förhöjda halter av metaller, PCB:er, bromerade flamskyddsmedel och dioxiner i skrubbskäddor från Hanöbukten jämfört med Kvädöfjärden. DDT, kvoten DDT/DDE och PFOS var däremot något högre i Hanöbukten. Resultat från övervakning av sill i Hanöbukten visar också att PFOS och några andra perfluorerade ämnen är förhöjda jämfört med de flesta andra övervakningslokaler i Östersjön. Sammantaget ger inte fiskundersökningarna under 2015 några belägg för effekter på beståndsnivå. Däremot observerades effekter på fisk i Hanöbukten på individnivå, såsom svagt förhöjd sjukdomsfrekvens hos torsk och skrubbskädda samt tecken på hälsoeffekter hos skrubbskädda. Överlag fanns inga förhöjda halter av miljögifter, men det observerades en förhöjd halt av DDT och PFOS och en högre DDT/DDE kvot hos skrubbskädda i området. Fortsatta fiskundersökningar under hösten 2016 syftar till att säkerställa att observerade skillnader/effekter är bestående, samt att försöka belysa vilken betydelse de olika populationernas fortplantningsstrategi respektive rådande miljögiftsbelastning i området har för de observerade hälsoeffekterna hos skrubbskädda i Hanöbukten.
  •  
33.
  • Asker, Noomi, 1968, et al. (författare)
  • A gene to organism approach-assessing the impact of environmental pollution in eelpout (Zoarces viviparus) females and larvae
  • 2015
  • Ingår i: Environmental Toxicology and Chemistry. - : Wiley. - 0730-7268 .- 1552-8618. ; 34:7, s. 1511-1523
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • A broad biomarker approach was applied to study the effects of marine pollution along the Swedish west coast using the teleost eelpout (Zoarces viviparus) as the sentinel species. Measurements were performed on different biological levels, from the molecular to the organismal, including measurements of messenger RNA (mRNA), proteins, cellular and tissue changes, and reproductive success. Results revealed that eelpout captured in Stenungsund had significantly higher hepatic ethoxyresorufin O-deethylase activity, high levels of both cytochrome P4501A and diablo homolog mRNA, and high prevalence of dead larvae and nuclear damage in erythrocytes. Eelpout collected in Göteborg harbor displayed extensive macrovesicular steatosis, whereby the majority of hepatocytes were affected throughout the liver, which could indicate an effect on lipid metabolism. Results also indicate that eelpouts collected at polluted sites might have an affected immune system, with lower mRNA expression of genes involved in the innate immune system and a higher number of lymphocytes. Biomarker assessment also was performed on livers dissected from unborn eelpout larvae collected from the ovary of the females. No significant differences were noted, which might indicate that the larvae to some extent are protected from effects of environmental pollutants. In conclusion, usage of the selected set of biological markers, covering responses from gene to organism, has demonstrated site-specific biomarker patterns that provided a broad and comprehensive picture of the impact of environmental stressors.
  •  
34.
  • Wernersson, Ann-Sofie, 1969, et al. (författare)
  • The European technical report on aquatic effect-based monitoring tools under the water framework directive
  • 2015
  • Ingår i: Environmental Sciences Europe. - : Springer Science and Business Media LLC. - 2190-4715 .- 2190-4707. ; 27:11 March 2015
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The Water Framework Directive (WFD), 2000/60/EC, requires an integrated approach to the monitoring and assessment of the quality of surface water bodies. The chemical status assessment is based on compliance with legally binding Environmental Quality Standards (EQSs) for selected chemical pollutants (priority substances) of EU-wide concern. In the context of the mandate for the period 2010 to 2012 of the subgroup Chemical Monitoring and Emerging Pollutants (CMEP) under the Common Implementation Strategy (CIS) for the WFD, a specific task was established for the elaboration of a technical report on aquatic effect-based monitoring tools. The activity was chaired by Sweden and co-chaired by Italy and progressively involved several Member States and stakeholders in an EU-wide drafting group. The main aim of this technical report was to identify potential effect-based tools (e.g. biomarkers and bioassays) that could be used in the context of the different monitoring programmes (surveillance, operational and investigative) linking chemical and ecological status assessment. The present paper summarizes the major technical contents and findings of the report.
  •  
35.
  • Bresolin de Souza, Karine, et al. (författare)
  • Effects of increased CO2on fish gill and plasma proteome
  • 2014
  • Ingår i: PLoS ONE. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 9:7
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Ocean acidification and warming are both primarily caused by increased levels of atmospheric CO2, and marine organisms are exposed to these two stressors simultaneously. Although the effects of temperature on fish have been investigated over the last century, the long-term effects of moderate CO2 exposure and the combination of both stressors are almost entirely unknown. A proteomics approach was used to assess the adverse physiological and biochemical changes that may occur from the exposure to these two environmental stressors. We analysed gills and blood plasma of Atlantic halibut (Hippoglossus hippoglossus) exposed to temperatures of 12°C (control) and 18°C (impaired growth) in combination with control (400 μatm) or high-CO2 water (1000 μatm) for 14 weeks. The proteomic analysis was performed using two-dimensional gel electrophoresis (2DE) followed by Nanoflow LC-MS/MS using a LTQ-Orbitrap. The high-CO2 treatment induced the up-regulation of immune system-related proteins, as indicated by the up-regulation of the plasma proteins complement component C3 and fibrinogen β chain precursor in both temperature treatments. Changes in gill proteome in the high-CO2 (18°C) group were mostly related to increased energy metabolism proteins (ATP synthase, malate dehydrogenase, malate dehydrogenase thermostable, and fructose-1,6-bisphosphate aldolase), possibly coupled to a higher energy demand. Gills from fish exposed to high-CO 2 at both temperature treatments showed changes in proteins associated with increased cellular turnover and apoptosis signalling (annexin 5, eukaryotic translation elongation factor 1γ, receptor for protein kinase C, and putative ribosomal protein S27). This study indicates that moderate CO2-driven acidification, alone and combined with high temperature, can elicit biochemical changes that may affect fish health. © 2014 Bresolin de Souza et al.
  •  
36.
  • Förlin, Lars, 1950, et al. (författare)
  • Fokus Kvädöfjärden - Varför mår kustfisken dåligt?
  • 2014
  • Ingår i: HAVET 2013/2014. - 1654-6741. ; år 2014, s. 26-30
  • Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
    • Abborre och tånglake längs kusten har länge visat tecken på att de inte mår bra. Inte ens i områden som förutsätts vara mer eller mindre opåverkade av miljögifter, som exempelvis Kvädöfjärden i Östergötland. Här samarbetar nu flera forskare i ett nytt stort projekt för att försöka ta reda på om det är just miljögifter som är orsaken till den dåliga fiskhälsan. I så fall vilka och var kommer de ifrån? Det är en stor uppgift med många utmaningar och jakten på orsaker har bara börjat.
  •  
37.
  • Larsson, Åke, 1944, et al. (författare)
  • Kustfisk - hälsa
  • 2014
  • Ingår i: HAVET 2013/2014. - 1654-6741. ; år 2014, s. 82-83
  • Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
    • KUSTFISKARS HÄLSOSTATUS. Övervakningen av kustfisken i Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet visar fortsatt tydliga hälsoeffekter hos abborre och tånglake. Signifikanta tidstrender för många biomarkörer tyder på att de sannolikt exponeras för kemiska ämnen som påverkar viktiga fysiologiska funktioner. Vanliga symptom är påverkan på leverenzymer, mindre gonader (könskörtlar), aktiverat immunförsvar, samt störd saltreglering och ämnesomsättning. Effekterna syns i alla referensområden och det är oklart vad som är orsaken. För närvarande pågår forskning för att ta reda på om det är okända miljögifter, kända miljögifter som inte övervakas idag, en sammanlagd påverkan av flera olika kemiska ämnen, eller andra bakomliggande orsaker som ger dessa effekter.
  •  
38.
  • Sturve, Joachim, 1966, et al. (författare)
  • Effects of an oil spill in a harbor assessed using biomarkers of exposure in eelpout
  • 2014
  • Ingår i: Environmental Science and Pollution Research. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0944-1344 .- 1614-7499. ; 21:24, s. 13758-13768
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Oil spills occur commonly, and chemical compounds originating from oil spills are widespread in the aquatic environment. In order to monitor effects of a bunker oil spill on the aquatic environment, biomarker responses were measured in eelpout (Zoarces viviparus) sampled along a gradient in Goteborg harbor where the oil spill occurred and at a reference site, 2 weeks after the oil spill. Eelpout were also exposed to the bunker oil in a laboratory study to validate field data. The results show that eelpout from the Goteborg harbor are influenced by contaminants, especially polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs), also during "normal" conditions. The bunker oil spill strongly enhanced the biomarker responses. Results show elevated ethoxyresorufin-O-deethylase (EROD) activities in all exposed sites, but, closest to the oil spill, the EROD activity was partly inhibited, possibly by PAHs. Elevated DNA adduct levels were also observed after the bunker oil spill. Chemical analyses of bile revealed high concentrations of PAH metabolites in the eelpout exposed to the oil, and the same PAH metabolite profile was evident both in eelpout sampled in the harbor and in the eelpout exposed to the bunker oil in the laboratory study.
  •  
39.
  • Asker, Noomi, 1968, et al. (författare)
  • Hepatic transcriptome profiling indicates differential mRNA expression of apoptosis and immune related genes in eelpout (Zoarces viviparus) caught at Göteborg harbor, Sweden
  • 2013
  • Ingår i: Aquatic Toxicology. - : Elsevier BV. - 0166-445X .- 1879-1514. ; 130-131, s. 58-67
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • The physiology and reproductive performance of eelpout (Zoarces viviparus) have been monitored along the Swedish coast for more than three decades. In this study, transcriptomic profiling was applied for the first time as an exploratory tool to search for new potential candidate biomarkers and to investigate possible stress responses in fish collected from a chronically polluted area. An oligonucleotide microarray with more than 15,000 sequences was used to assess differentially expressed hepatic mRNA levels in female eelpout collected from the contaminated area at Göteborg harbor compared to fish from a national reference site, Fjällbacka. Genes involved in apoptosis and DNA damage (e.g., SMAC/diablo homolog and DDIT4/DNA-damage-inducible protein transcript 4) had higher mRNA expression levels in eelpout from the harbor compared to the reference site, whereas mRNA expression of genes involved in the innate immune system (e.g., complement components and hepcidin) and protein transport/folding (e.g., signal recognition particle and protein disulfide-isomerase) were expressed at lower levels. Gene Ontology enrichment analysis revealed that genes involved biological processes associated with protein folding, immune responses and complement activation were differentially expressed in the harbor eelpout compared to the reference site. The differential mRNA expression of selected genes involved in apoptosis/DNA damage and in the innate immune system was verified by quantitative PCR, using the same fish in addition to eelpout captured four years later. Thus, our approach has identified new potential biomarkers of pollutant exposure and has generated hypotheses on disturbed physiological processes in eelpout. Despite a higher mRNA expression of genes related to apoptosis (e.g., diablo homolog) in eelpout captured in the harbor there were no significant differences in the number of TUNEL-positive apoptotic cells between sites. The mRNA level of genes involved in apoptosis/DNA damage and the status of the innate immune system in fish species captured in polluted environments should be studied in more detail to lay the groundwork for future biomonitoring studies.
  •  
40.
  • Albertsson, Eva, 1979, et al. (författare)
  • Carbonyl reductase mRNA abundance and enzymatic activity as potential biomarkers of oxidative stress in marine fish
  • 2012
  • Ingår i: Marine Environmental Research. - : Elsevier BV. - 0141-1136. ; 80, s. 56-61
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Carbonyl reductase (CBR) is an enzyme involved in protection from oxidative stress. In rainbow trout (Oncorhynchus mykiss), the hepatic mRNA abundance of the two isoforms (A and B) is increased after exposure to treated sewage effluents, as well as after exposure with beta-naphthoflavone (beta-NF) and the pro-oxidant paraquat In this study, we show that the same chemicals similarly increase the single known hepatic CBR mRNA level and CBR catalytic activity in the coastal living eelpout (Zoarces viviparus). Hepatic CBR mRNA abundance and catalytic activity were also compared between eelpout collected at contaminated and reference sites on the Swedish west coast, but no differences were observed. In conclusion, CBR is a potential biomarker candidate for monitoring the exposure and effects of AhR agonists and/or pro-oxidants in the marine environment, but more research is needed to investigate temporal regulation as well as dose dependency for different chemicals. The mRNA and enzymatic assays presented in this study provide two additional tools for researchers interested in expanding their biomarker battery. (c) 2012 Elsevier Ltd. All rights reserved.
  •  
41.
  • Cuklev, Filip, 1981, et al. (författare)
  • Does ketoprofen or diclofenac pose the lowest risk to fish?
  • 2012
  • Ingår i: Journal of Hazardous Materials. - : Elsevier BV. - 0304-3894 .- 1873-3336. ; 229-230, s. 100-106
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Ketoprofen and diclofenac are non-steroidal anti-inflammatory drugs (NSAIDs) often used for similar indications, and both are frequently found in surface waters. Diclofenac affects organ histology and gene expression in fish at around 1 mu g/L. Here, we exposed rainbow trout to ketoprofen (1, 10 and 100 mu g/L) to investigate if this alternative causes less risk for pharmacological responses in fish. The bioconcentration factor from water to fish blood plasma was <0.05(4 for diclofenac based on previous studies). Ketoprofen only reached up to 0.6 parts per thousand of the human therapeutic plasma concentration, thus the probability of target-related effects was estimated to be fairly low. Accordingly, a comprehensive analysis of hepatic gene expression revealed no consistent responses. In some contrast, trout exposed to undiluted, treated sewage effluents bioconcentrated ketoprofen and other NSAIDs much more efficiently, according to a meta-analysis of recent studies. Neither of the setups is however an ideal representation of the field situation. If a controlled exposure system with a single chemical in pure water is a reasonable representation of the environment, then the use of ketoprofen is likely to pose a lower risk for wild fish than diclofenac, but if bioconcentration factors from effluent-exposed fish are applied, the risks may be more similar.
  •  
42.
  • Hanson, Niklas, 1976, et al. (författare)
  • Förändringar i fiskhälsa - orsaker söks på bred front
  • 2012
  • Ingår i: HAVET 2012 - Om miljötillståndet i svenska havsområden. - 1654-6741. ; år 2012, s. 85-87
  • Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
    • Kustfiskens hälsa har blivit allt mer påverkad under de senaste 20–25 åren. Mycket tyder på att det beror på miljögifter. Samtidigt minskar halterna av de miljögifter som övervakas i samma fiskar. Det tyder på att det är andra, kanske okända, miljögifter som ligger bakom. I ett nytt samverkansprojekt ska man försöka ta reda på orsakerna.
  •  
43.
  • Larsson, Åke, 1944, et al. (författare)
  • Kustfisk - hälsa
  • 2012
  • Ingår i: HAVET 2012 - Om miljötillståndet i svenska havsområden. - 1654-6741. ; år 2012
  • Forskningsöversikt (refereegranskat)
  •  
44.
  • Cuklev, Filip, 1981, et al. (författare)
  • Diclofenac in fish : blood plasma levels similar to human therapeutic levels affect global hepatic gene expression
  • 2011
  • Ingår i: Environmental Toxicology and Chemistry. - New York : Pergamon. - 0730-7268 .- 1552-8618. ; 30:9, s. 2126-2134
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Diclofenac is a non-steroidal anti-inflammatory drug frequently found in the aquatic environment. Previous studies have reported histological changes in the liver, kidney and gills of fish at concentrations similar to those measured in treated sewage effluents (approximately 1 µg/L). Analyses or predictions of blood plasma levels in fish allow a direct comparison with human therapeutic plasma levels, and may therefore be used to indicate a risk for pharmacological effects in fish. To relate internal exposure to a pharmacological interaction we investigated global hepatic gene expression together with bioconcentration in blood plasma and liver of rainbow trout (Oncorhynchus mykiss) exposed to waterborne diclofenac. At the highest exposure concentration (81.5 µg/L) the fish plasma concentration reached approximately 88% of the human therapeutic levels (C(max) ) after two weeks. Using an oligonucleotide microarray followed by quantitative PCR we found extensive effects on hepatic gene expression at this concentration, and some genes were found to be regulated down to the lowest concentration tested (1.6 µg/L) corresponding to approximately 1.5% of the human C(max) . Thus, at concentrations detected in European surface waters, diclofenac can affect the expression of multiple genes in exposed fish. Functional analysis of differentially expressed genes revealed effects on biological processes such as inflammation and immune response, in agreement with the mode of action of diclofenac in mammals. In contrast to some previously reported results, the bioconcentration factor was found to be stable (4.02 ± 0.75 for blood plasma and 2.54 ± 0.36 for liver) regardless of the water concentration. Environ. Toxicol. Chem. © 2011 SETAC.
  •  
45.
  • Hedman, JE, et al. (författare)
  • Eelpout (Zoarces viviparus) in marine environmental monitoring
  • 2011
  • Ingår i: MARINE POLLUTION BULLETIN. - 0025-326X. ; 62:10, s. 2015-2029
  • Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
    • The implementation of the EU Marine Strategy Framework Directive necessitates the development of common criteria and methodological standards for marineenvironmentalmonitoring and assessment across Europe. Eelpout (Zoarcesviviparus) is proposed as a key indicator organism in the Baltic and North Sea regions. This benthic fish species is widely used in ecotoxicological studies and as a bioindicator of local pollution due to its stationary behavior. Eelpout is included in the environmentalmonitoring program of several Baltic States, covering both chemical and biological effects measurements, and samples have been archived in environmental specimen banks for >15 years. A method for evaluating the frequency of larval aberrations has been suggested as a standardized assessment tool. The large scientific knowledge-base and considerable experience of long-term chemical and biological effects monitoring and specimen banking, make eelpout a suitable species for the assessment of Good Environmental Status in the Baltic and North Seas.
  •  
46.
  • Holmberg, Anna, 1974, et al. (författare)
  • Does waterborne citalopram affect the aggressive and sexual behaviour of rainbow trout and guppy?
  • 2011
  • Ingår i: Journal of hazardous materials. - : Elsevier BV. - 1873-3336 .- 0304-3894. ; 187:1-3, s. 596-9
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Citalopram is one of several selective serotonin reuptake inhibitors (SSRIs) commonly found in treated sewage effluents. Accordingly, there are concerns about possible adverse effects of SSRIs on aquatic organisms, particularly behavioural effects similar to those associated with SSRI use in humans. Rainbow trout fry and adult male guppies were therefore exposed to waterborne citalopram, ranging from environmentally relevant to high concentrations (1, 10, 100 μg/L) for 3-7 days. Under these experimental conditions citalopram does not appear to cause significant effects on aggression in rainbow trout fry or on sexual behaviour in male guppies. This may be explained by a relatively low uptake of citalopram from water to fish.
  •  
47.
  • Larsson, Åke, 1944, et al. (författare)
  • Kustfisk - hälsa
  • 2011
  • Ingår i: HAVET - Om miljötillståndet i svenska havsområden. - 1654-6741. ; år 2011
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
48.
  • Larsson, Åke, 1944, et al. (författare)
  • Kustfisken - alltmer påverkad av miljögifter
  • 2011
  • Ingår i: HAVET 2011 - Om miljötillståndet i svenska havsområden. - 1654-6741. ; år 2011, s. 74-79
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
  •  
49.
  • Lennquist, Anna, 1978, et al. (författare)
  • Physiology and mRNA expression in rainbow trout (Oncorhynchus mykiss) after long-term exposure to the new antifoulant medetomidine.
  • 2011
  • Ingår i: Comparative biochemistry and physiology. Toxicology & pharmacology : CBP. - : Elsevier BV. - 1532-0456. ; 154:3, s. 234-41
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Medetomidine is under evaluation for use as an antifouling agent, and its effects on non-target aquatic organisms are therefore of interest. In this study, rainbow trout was exposed to low (0.5 and 5.0nM) concentrations of medetomidine for up to 54days. Recently we have reported on effects on paleness and melanophore aggregation of medetomidine in these fish. Here, specific growth rates were investigated together with a broad set of physiological parameters including plasma levels of growth hormone (GH), insulin-like growth factor-I (IGF-I) and leptin, glucose and haemoglobin (Hb), hematocrit (Ht), condition factor, liver and heart somatic indexes (LSI, HSI). Hepatic enzyme activities of CYP1A (EROD activity), glutathione S-transferases (GST) and glutathione reductase (GR) were also measured. Additionally, hepatic mRNA expression was analysed through microarray and quantitative PCR in fish sampled after 31days of exposure. Medetomidine at both concentrations significantly lowered blood glucose levels and the higher concentration significantly reduced the LSI. The mRNA expression analysis revealed few differentially expressed genes in the liver and the false discovery rate was high. Taken together, the results suggest that medetomidine at investigated concentrations could interfere with carbohydrate metabolism of exposed fish but without any clear consequences for growth.
  •  
50.
  • Samuelsson, Linda, 1973, et al. (författare)
  • Reproducible (1)H NMR-Based Metabolomic Responses in Fish Exposed to Different Sewage Effluents in Two Separate Studies.
  • 2011
  • Ingår i: Environmental science & technology. - : American Chemical Society (ACS). - 1520-5851 .- 0013-936X. ; 45:4, s. 1703-1710
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Treated sewage effluents contain complex mixtures of micropollutants, raising concerns about effects on aquatic organisms. The addition of advanced treatment steps has therefore been suggested. However, some of these could potentially produce effluents affecting exposed organisms by unknown modes of action. Here, (1)H NMR (proton nuclear magnetic resonance spectroscopy) metabolomics of fish blood plasma was used to explore potential responses not identified by more targeted (chemical or biological) assays. Rainbow trout was exposed in parallel to six differently treated effluents (e.g., conventional activated sludge, addition of sand filter, further addition of ozonation and/or a moving bed biofilm reactor or a separate membrane bioreactor line). Multivariate data analysis showed changes in the metabolome (HDL, LDL, VLDL and glycerol-containing lipids, cholesterol, glucose, phosphatidylcholine, glutamine, and alanine) between treatment groups. This formed the basis for postulating a hypothesis on how exposure to effluent treated by certain processes, including ozonation, would affect the metabolic profiles of exposed fish. The hypothesis withstood testing in an independent study the following year. To conclude, (1)H NMR metabolomics proved suitable for identifying physiological responses not identified by more targeted assays used in parallel studies. Whether these changes are linked to adverse effects remains to be tested.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-50 av 168
Typ av publikation
tidskriftsartikel (100)
konferensbidrag (31)
rapport (17)
annan publikation (7)
forskningsöversikt (7)
bokkapitel (6)
visa fler...
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (111)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (57)
Författare/redaktör
Förlin, Lars, 1950 (168)
Larsson, Åke, 1944 (52)
Larsson, D. G. Joaki ... (48)
Parkkonen, Jari, 195 ... (46)
Sturve, Joachim, 196 ... (31)
Hanson, Niklas, 1976 (24)
visa fler...
Kristiansson, Erik, ... (19)
Asker, Noomi, 1968 (18)
Olsson, Jens (14)
Albertsson, Eva, 197 ... (14)
Faxneld, Suzanne (14)
Gunnarsson, Lina-Mar ... (12)
Lennquist, Anna, 197 ... (12)
Bignert, A. (12)
Carney Almroth, Beth ... (11)
Kling, Peter, 1968 (9)
Sandström, Olof (9)
Nyberg, Elisabeth (8)
Ek, Helene, 1976 (8)
Faxneld, S (8)
Fick, Jerker (7)
Olsson, J. (7)
Franzén, Fredrik (7)
Mustamäki, Noora (7)
Stephensen, Eiríkur (7)
Adolfsson-Erici, M. (6)
Landner, Lars (6)
Gercken, J. (6)
Nyberg, E. (6)
Franzén, F. (6)
Soerensen, Anne (6)
Grahn, Olle (6)
Ek, Caroline (5)
Danielsson, Sara (5)
Balk, Lennart (5)
Ericson, Y. (5)
Bignert, Anders (5)
Granmo, Åke, 1943 (5)
Lindesjöö, Eric (5)
Karlsson, M (4)
Heimbrand, Yvette (4)
Asplund, Lillemor (4)
Ericson, Ylva (4)
Celander, Malin C., ... (4)
Balk, L. (4)
Danielsson, S (4)
Rutgersson, Carolin, ... (4)
Paxeus, Nicklas (4)
Brown, J N (4)
Ronisz, Dan (4)
visa färre...
Lärosäte
Göteborgs universitet (168)
Chalmers tekniska högskola (20)
Stockholms universitet (10)
Umeå universitet (8)
Sveriges Lantbruksuniversitet (4)
Kungliga Tekniska Högskolan (3)
visa fler...
Lunds universitet (2)
Naturvårdsverket (1)
Linnéuniversitetet (1)
Naturhistoriska riksmuseet (1)
Havs- och vattenmyndigheten (1)
visa färre...
Språk
Engelska (124)
Svenska (44)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Naturvetenskap (156)
Medicin och hälsovetenskap (21)
Teknik (8)
Lantbruksvetenskap (4)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy