| 1. |
- Hallgren Larsson, Eva
(author)
-
Övervakning av luftföroreningar i Blekinge län : Resultat till och med september 1999
- 2000
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- På uppdrag av Blekinge Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på olika platser i länet sedan 1985. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, samt hur förhållandena ändras med tiden. Resultaten kan jämföras med förväntad utveckling i takt med att beslutade åtgärder genomförs. Flertalet ytor har samlokaliserats med Skogsvårdsorganisationens observationsytor och resultaten kan jämföras med uppgifter om skogens hälsa.Mätningarna visar att nedfallet av försurande svavel och kväve varit mindre i Blekinge län jämfört med situationen i Skåne. Däremot visar mätningarna större nedfall i Blekinge jämfört med länen längre norrut; Kronobergs, Kalmar, Jönköpings och Östergötlands län. Sedan mätningarna startade har nedfallet av svavel minskat kraftig samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. För kväve är det svårt att se tydliga trender. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen av svavel och kväve att minska till år 2010. Markvattnet bär tydliga spår av flera decenniers belastning av försurande ämnen. Genomgående noteras surt markvatten i kombination med låga halter av baskatjoner och mycket höga halter av aluminium.Det hydrologiska året 1998/99 utmärker sig som det nederbördsrikaste sedan mätningarna startade 1985. Medelvärdet från länets samtliga sju lokaler var drygt 900 mm och nederbördens pH-värde var i genomsnitt 4,5. Nederbördens bidrag till kvävenedfallet var 10 kg per hektar. Till marken i de tre granytorna deponerades i genomsnitt 7 kg försurande svavel per hektar, med högst värde i Vång. Det innebär att nedfallet av svavel och kväve var på ungefär samma nivå under 1998/99 jämfört med året innan. Generellt gäller att markvattnet varit surt, cirka 4,5. Högst försurningsgrad, mätt som kvot mellan baskatjoner och aluminium, och störst risk för ekologiska skador indikeras från tallytan i Hjärtsjömåla samt granytorna i Vång och Björkefall.
|
|
| 2. |
- Hallgren Larsson, Eva
(author)
-
Övervakning av luftföroreningar i Blekinge län : Resultat till och med september 2001
- 2002
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- På uppdrag av Blekinge Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet på olika platser i länet sedan 1985. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, samt hur förhållandena ändras med tiden. Resultaten kan jämföras med förväntad utveckling i takt med att beslutade åtgärder genomförs. Flertalet ytor har samlokaliserats med Skogsvårdsorganisationens observationsytor och resultaten kan jämföras med uppgifter om skogens hälsa. I Kallgårdsmåla fortsätter markvattenstudier sedan skogen avverkades år 2000.Mätningarna visar att nedfallet av försurande svavel och kväve varit mindre i Blekinge län jämfört med situationen i Skåne. Däremot visar mätningarna större nedfall i Blekinge jämfört med Kronobergs, Kalmar, Jönköpings och Östergötlands län. Sedan mätningarna startade har skillnaden mellan de olika regionerna och nedfallet av svavel minskat kraftig, samtidigt som nederbörden blivit mindre sur. För kväve är det svårt att se tydliga trender. Om avtalade utsläppsminskningar genomförs kommer depositionen av i första hand kväve, men även svavel, att minska till år 2010. Markvattnet bär tydliga spår av flera decenniers belastning av försurande ämnen. Genomgående noteras surt markvatten i kombination med låga halter av baskatjoner och mycket höga halter av aluminium.Hydrologiska året från oktober 2000 till och med september 2001 utmärker sig genom mycket rikligt nederbördsmängd samt större våtdeposition av kväve än något år tidigare sedan 1985. Dessutom var torrdepositionen av svavel den största sedan 1995/96. Som genomsnitt från tre lokaler noterades 1035 mm nederbörd med pH-värde 4,5. Nederbördens bidrag till nedfallet av oorganiskt kväve var i genomsnitt 12,6 kg/ha. Svavelnedfallet till marken i de två granytorna var i genomsnitt 8,2 kg/ha. Liksom tidigare år redovisas generellt sura förhållanden i markvattnet; pH-värden under 5 på samtliga lokaler och låga värden för den försurningsindikerande kvoten mellan baskatjoner och aluminium. Fyra av de sju lokalerna har generellt haft mycket låga pH-värden; 4,3-4,5. Som en följd av att nedfallet av svavel har halverats sedan slutet av 1980-talet har markvattnets innehåll av sulfatsvavel minskat på samtliga lokaler. Trots minskat svavelnedfall indikerar kvoten mellan baskatjoner och aluminium ökad försurningsgrad i markvatten från Ryssberget och Vång.
|
|
| 3. |
- Westling, Olle, et al.
(author)
-
Deposition och effekter av luftföroreningar i södra och mellersta Sverige
- 1992
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den regionala (länsvisa) övervakningen av främst försurande luftföroreningar, svavel och kväve, i 12 län i södra och mellersta Sverige har utvärderats av IVL. Undersökningarna är initierade av luftvårdsförbund, länsstyrelser och andra länsindelade organisationer. De 12 länen arbetar med ett gemensamt basprogram som omfattar nedfallsmätningar på öppet fält och i skog (krondroppsundersökningar) på totalt 91 lokaler med gran-, tall- och lövskog. Målet med de regionala miljöövervakningsprogrammen är att beskriva tillståndet, regionala skillnader och utvecklingen i tiden. Resultaten är underlag för miljömål, främst kritiska belastningsgränser, samt regional åtgärdsplanering. Effekterna av nedfallet beskrivs med hjälp av undersökningar av markvatten under skogens rotzon. Från flertalet skogsytor finns även data på skogens tillväxt och barrutglesning framtagna av Skogsvårdsstyrelserna, samt markkemiska undersökningar. I sydvästra Sverige finns även uppgifter om barrkemi från skogsytorna. Alla mätvärden samlades i en databas för bearbetning och utvärdering. Syftet var att ge svar på om undersökningsresultaten motsvarar behovet av miljödata med regional upplösning. Undersökningsresultaten har visat nedfallets regionala variation samt effekterna på markens försurnings- och kvävestatus. Utvärderingen redovisar exempel på statistiska metoder för utvärdering av samband mellan alla de data som producerats genom regionala undersökningar av skogsytor, samt rekommendationer för framtida regionala mätprogram med syfte att övervaka främst långdistanstransporterade luftföroreningar.
|
|
| 4. |
- Akselsson, Cecilia, et al.
(author)
-
För Värmlands läns Luftvårdsförbund Övervakning av luftföroreningar i Värmlands län Resultat till och med september 1999
- 2000
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- På uppdrag av Värmlands läns Luftvårdsförbund har IVL mätt nedfall av luftföroreningar, markvattnets kvalitet och lufthalter på sju lokaler i Värmlands län. Syftet är att beskriva nedfallets storlek och markvattnets sammansättning i skogsytorna, men även visa skillnader mellan olika delar av regionen och hur förhållandena ändras med tiden. Vissa av provytorna ligger i Skogsvårdsorganisationens observationsytor, vilket gör att Luftvårdsförbundets data kan jämföras med skogens hälsa. Depositionen av svavel och kväve är störst i de sydvästra delarna av Sverige och avtar mot nordost. Denna gradient återfinns även i Värmlands län, där nästan 6 kg svavel deponerades per hektar i den sydligaste skogsytan Södra Averstad, medan omkring 2 kg/ha deponerades i Båtstad och Transtrandsberget i norr. De fyra ytor för vilka det finns en nioårig mätserie visar en markant minskning av svaveldeposition till skogsmark. Medelvärdet har minskat från omkring 7 kg/ha i början av 1990-talet till knappt 4 kg/ha, framför allt beroende på minskad torrdeposition. För kväve saknas motsvarande trend, medeldepositionen på öppet fält har varierat mellan 5 och 7 kg/ha. Prognoser visar att nedfallet år 2010 kommer att vara 2,5 kg svavel och 4 kg kväve per hektar i Svealand om beslutade utsläppsbegränsande åtgärder genomförs i Europa. Det minskade nedfallet av syror ska leda till en minskning av markvattnets försurningsgrad enligt modellberäkningar. Andra faktorer, som episoder av naturligt nedfall av havssalter, kan under kortare eller längre perioder dölja återhämtningen. Därför krävs det långa mätserier för att beskriva om markvattnets kvalitet verkligen förbättras. Markvattnets pH-värde har liksom tidigare år varit omkring 5, förutom ytan på Blåbärskullen centralt i Värmland, där förhållandena varit avsevärt bättre ur försurningsssynpunkt. Säsongsmedelhalten av marknära ozon, O3, var högre än året innan på grund av den fina sommaren 1999. Halterna har sannolikt varit skadliga för vegetationen. Däremot har luftens innehåll av svavel- och kvävedioxid varit betydligt under svenska miljökvalitetsnormer.
|
|
| 5. |
- Akselsson, Cecilia, et al.
(author)
-
Regional övervakning av nedfall och effekter av luftföroreningar :
- 2000
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- IVL har tillsammans med länen (Luftvårdsförbund och Länsstyrelser) och Naturvårdsverket utförtett projekt under tre år (1997 till 1999) där de framtida metoderna för att övervaka luftföroreningarmed regional upplösning har utretts och utvecklats. Utredningen har resulterat i ett förslag till framtidaregional miljöövervakning av luftföroreningar som omfattar en kombination av mätningar ochresultat från andra program. Samordningen innebär att resultatredovisningen blir mer komplett ochanpassad till nya krav på indikatorer och uppföljningsmått. Programmet omfattar följande moment;deposition, halter i luft och markvatten, modellberäkningar, lagring, bearbetning och utvärdering avdata, redovisning samt samordning, kvalitetssäkring och programutveckling. Samarbetsprojektet harutvärderat de olika momenten och utvecklat rutiner för lagring, bearbetning och redovisning avresultat i form av länsrapporter och en hemsida. Förbättrade metoder att mäta och beräkna den totaladepositionen av baskatjoner och kväve till skog har utvecklats inom projektet.
|
|
| 6. |
- Akselsson, Cecilia, et al.
(author)
-
Regional övervakning av nedfall och effekter av luftföroreningar - Sammanfattande slutrapport från ett samarbetsprojekt mellan IVL, länen och Naturvårdsverket.
- 2000
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- IVL har tillsammans med länen (Luftvårdsförbund och Länsstyrelser) och Naturvårdsverket utfört ett projekt under tre år (1997 till 1999) där de framtida metoderna för att övervaka luftföroreningar med regional upplösning har utretts och utvecklats. Utredningen har resulterat i ett förslag till framtida regional miljöövervakning av luftföroreningar som omfattar en kombination av mätningar och resultat från andra program. Samordningen innebär att resultatredovisningen blir mer komplett och anpassad till nya krav på indikatorer och uppföljningsmått. Programmet omfattar följande moment; deposition, halter i luft och markvatten, modellberäkningar, lagring, bearbetning och utvärdering av data, redovisning samt samordning, kvalitetssäkring och programutveckling. Samarbetsprojektet har utvärderat de olika momenten och utvecklat rutiner för lagring, bearbetning och redovisning av resultat i form av länsrapporter och en hemsida. Förbättrade metoder att mäta och beräkna den totala depositionen av baskatjoner och kväve till skog har utvecklats inom projektet
|
|
| 7. |
- Beijer, Karin, et al.
(author)
-
Översättning av experimentella data till reella förhållanden.
- 1982
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I rapporten görs en litteraturgenomgång där resultat av olika effekt och upptagsförsök på kadmium jämförs. Spridningen i publicerade försöksresultat är mycket stor. Försöksbetingelserna är ofta bristfälligt angivna, vilket försvårar tydningen av resultaten. Såväl upptag som effekt är mycket kraftigt beroende av yttre faktorer (pH, hårdhet, etc). Ca 2+ förefaller vara den viktigaste yttre faktorn.
|
|
| 8. |
- Bjärnborg, Bruno, et al.
(author)
-
Luftkvalitet i Kronobergs län – Tätortsluft : Resultat till och med december 2011
- 2012
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Sedan 2007 utgör Kronobergs län ett samverkansområde för kontroll av luftkvalitet. Samtligakommuner deltar och Kronobergs luftvårdsförbund samordnar ett uppföljningsprogram. Programmetär en kombination av mätningar och beräkningar. Samverkan ger underlag för ensamlad bedömning för länet. Sedan mars 2012 har programmet reviderats. Det nya programmetinnebär bland annat minst två års mätningar i varje kommun under en femårsperiod.Såväl mätningar som beräkningar tyder på att luftkvaliteten är relativt god i länet. Inga överskridandenav miljökvalitetsnormerna befaras vare sig där mätningar har utförts eller i övrigatätorter. Undantaget är marknära ozon på landsbygden.Halterna av partiklar (PM10) har i genomsnitt varit 13-18 μg/m3 (mikrogram per kubikmeter).Halter på landsbygd i området, cirka 10 μg/m3, indikerar att en betydande andel av tätorternashalter beror på långväga intransport av föroreningar. Uppmätta värden är något under gränsenför beslutat miljömål, 20 μg/m3, men över gränsen för föreslaget miljömål år 2020, 15 μg/m3.De generellt högsta halterna noteras under mars och april. Det förklaras av att mycket sandoch salt, som finns kvar efter vinterns halkbekämpning, virvlar upp i takt med att vägarnatorkar upp. Samtidigt kör många fortfarande med dubbdäck. Dubbdäck river upp mycket merpartiklar från vägbanan än vad sommardäck gör. Värt att notera är att halterna av partiklar,PM10, var förhållandevis höga under 2011. Högre än medelvärdet sedan mätstart 2007 ochmarkant högre än närmast föregående år.När det gäller kvävedioxid har halterna i Ljungby, Växjö och Älmhult varit 9-13 μg/m3, vilketinnebär att de med god marginal klarar gällande miljömål på 20 μg/m3 som årsmedelvärde. Pålandsbygd i Kronobergs län är halterna av kvävedioxid 2-3 μg/m3, vilket dock innebär attkvävedioxid till stor det är egenproducerat i respektive tätort. Mätningarna i Växjö visar entydlig koppling till trafikmängd. Halterna har varit tydligt högre måndag till fredag, då flerfordon passerar, än lördag till söndag.Uppmätta halter av bensen har varit under gällande miljömål både i Ljungby, Växjö ochÄlmhult, vilket är bra. Mätningar från början av 1990-talet i Älmhult visar en kraftig minskningav bensenhalter i luft. Detsamma gäller många andra svenska tätorter och förklaras tillstörsta delen av sänkt bensenhalt i bensin. Sedan mätningarna startade har antalet veckor medförhöjda halter av ett annat flyktigt organiskt ämne, butylacetat, i Älmhult minskat. De ärdock fortfarande högre än i Ljungby och Växjö.
|
|
| 9. |
- Ellman Kareld, Louise, et al.
(author)
-
Länsprogram Kronobergs län : Regional miljöövervakning 2015-2020
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- SammanfattningLänsprogrammet för Regional miljöövervakning, 2015-2020 för Kronobergs län, omfattar åtta programområden: Luft, Skog, Jordbruk, Våtmarker, Landskap, Sötvatten, Miljögiftssamordning och Hälsorelaterad miljöövervakning. Övervakning planeras inom 24 delprogram, fördelade på åtta programområden. Inom två delprogram sker övervakning först nästa programperiod.Fem ingående delprogram är nationella, de genomförs över hela landet. I länet har övervakning genom Gemensamma delprogram prioriterats.19 delprogram är sådana och genomförs i samarbete med andra län. De är markerade med en asterisk (*) i anslutning till rubriken. Inga gemensamma delprogram leds dock från länet under den kommande programperioden. De gemensamma delprogrammen möjliggörs övervakning inom samtliga åtta programområden.I länsprogrammet redovisas, oberoende av finansiär, den övervakning i Kronobergs län som ska bedrivas kontinuerligt under programperioden. Den totala kostnaden för hela programmet är svår att beräkna. Naturvårdsverket lämnar bidrag med 852 000 kronor årligen, men det finns även andra medel till andra särskilt riktade medel för exempelvis kalkeffektuppföljningen inom programområde Sötvatten som Hav- och vattenmyndigheten fördelar. Inom programområde Sötvatten finansieras recipientkontrollen helt av Vattenvårdsförbunden m.fl., och råvattenkontrollen delvis av länets kommuner. Övervakning inom programområde Luft sker genom Kronobergs läns luftvårdsförbund. Övervakningen av luftföroreningar i tätorter finansieras till största delen av kommunerna inom ett så kallat samverkansområde för kontroll av luftkvalitet. Inom programområde Hälsa och miljögifter finns en god samverkan med Landstinget Kronoberg och länets kommuner.Länsprogrammet innebär att data samlas in för att ge underlag för uppföljning av preciseringar och regionala miljömål till Miljökvalitetsmålen Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv.
|
|
| 10. |
|
|
