| 9511. |
- Nilsson, Hans
(författare)
-
Norrköping och Linköping – syskonstäder genom historien
- 1999
-
Ingår i: Svenska turistföreningens årsbok. - : Svenska turistföreningen. ; , s. 77-87
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De båda syskonstädernas historia har varit mycket olika. På medeltiden var de ungefär jämnstora, sedan drog Norrköping ifrån med hamn och industrier. De senaste årtiondena har de blivit jämförbara igen – och nu tycks Linköping ha starkast dynamik med kompetens som ligger i tiden.
|
|
| 9512. |
- Nilsson, Hans, 1955-
(författare)
-
Regionalt kulturarvsprogram för Östergötland 2008-2010
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Du håller nu ett Kulturarvsprogram för Östergötland i din hand. Syftet med programmet är att det ska vara vägledande och inspirerande för alla som arbetar med kulturarvsfrågor på ett eller annat sätt. Programmet utgör också en precisering av det regionala utvecklingsprogrammet Östgötaregionen 2020 och de mål som slås fast där. Bakom det regionala utvecklingsprogrammet står Regionförbundet Östsam.I utvecklingsprogrammet prioriteras sex stycken insatsområden, varav kulturen är ett. Inom vart och ett av dessa görs programskrivningar. I regionens insatsprogram för kultur understryks kulturens många olika uttrycksformer och det slås fast att ”kulturens kreativa kärna utgörs av människor som med estetiska uttrycksformer gestaltar och förmedlar berättelser eller idéer”. Vidare poängteras att kulturen inte enbart är ”en angelägenhet för de offentligt finansierade institutionerna”, utan utgör en mycket större del av samhället än dessa. Kulturen är en del av den så kallade kreativa sektorn. Denna breda tolkning av begreppen utgör även en utgångspunkt för detta kulturarvsprogram. Trots att kulturarvsområdet genom den här tolkningen även innefattar marknadsutsatt och marknadsanpassad verksamhet krävs, för att mångfalden inom kulturarvssektorn ska utvecklas, även fortsättningsvis ett engagemang från det offentligas sida, bland annat genom ett betydande ekonomiskt stöd.
|
|
| 9513. |
- Nilsson, Hans, 1955-
(författare)
-
Skolmusikkåren 100 år
- 2006
-
Ingår i: Vår stad Linköping. - Linköping : Linköpings kommun. - 9197656380 ; , s. 72-81
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skolmusikkåren firade i januar sitt hundraårsjubileum med ett ambitiöst konsertprogram där både den nuvarande kåren och veteraner medverkade. Jubileumsåret är vid sidan av detta arrangemang fullt av andra aktiviteter, bland annat en turné till Tyskland där man medverkar vid en festival i Heikendorf tillsammans med ett 30-tal andra orkestrar. En jubileumsbok har framställts av orkesterns dirigent och ledare Leif Wangin.
|
|
| 9514. |
- Nilsson, Hans, et al.
(författare)
-
Stor skillnad : om ojämlik hälsa i Linköping och Norrköping
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Östgötastäderna Linköping och Norrköping är handels- och tjänstestäder och båda är numera säten för högre utbildning. Städerna utgör navet i den östgötska regionen, är ungefär lika stora, men ändå så olika. Medellivslängden för en man är nästan två år kortare i Norrköping än i Linköping, för kvinnor är differensen cirka ett och ett halvt år.Vänder vi blicken bakåt i historien finner vi nästan hela tiden en högre dödlighet i Norrköping än i Linköping. Förr gällde det främst olika infektionssjukdomar. Idag är situationen mest allvarlig när det gäller hjärt–kärlsjuklighet, den vanligaste dödsorsaken. Norrköping sticker ut också om vi gör en jämförelse med andra svenska städer av samma storlek. Dessa data är alarmerande och måste tas på allvar.Gamla industristäder omvandlas och går nu in i en postindustriell epok. Jämförelser med andra europeiska städer blir därför högintressanta. För att understryka den internationella forskningsinriktningen har forskargruppen valt att använda en engelsk titel, Twincities Research Group.Forskargruppen består av forskare från flera institutioner vid Linköpings universitet. Både Hälsouniversitetet och Filosofiska fakulteten är representerade. Gruppen fokuserar på frågeställningar om människors hälsa och välfärd och de komponenter som påverkar dessa. Designen liknar i stort ett klassiskt naturvetenskapligt experiment. Genom att hålla så många inverkande faktorer som möjligt under kontroll kan man renodla inflytandet av olika faktorer och avläsa effekten på hälsan i en hel befolkning. Det är sannolikt framför allt socialhistorien, levnadsförhållandena, livsstilen och de socioekonomiska förhållanden som slår igenom på befolkningens hälsa i städerna Norrköping och Linköping.Twincitiesgruppen har under ungefär sex års tid arbetat hårt för att få till stånd ett fast samarbete med de aktuella kommunerna och Landstinget i Östergötland. Vi har påvisat att städerna Linköping och Norrköping och Linköping har olika socialhistoria, men också att förutsättningarna för att förbättra hälsan skiljer städerna åt. Norrköping har ett rikare föreningsliv, en historia präglad av kollektiv sammanhållning, något som talar för att man med medvetna satsningar skulle kunna bedriva farmgångsrikt folkhälsoarbete. Linköping å andra sidan har ett bättre hälsoläge, men här är staden och dess olika delar och näringar mer splittrade.Forskargruppens vision för det framtida folkhälsoarbetet är att det bildas ett folkhälsocentrum för att stärka samverkan mellan aktörerna. Två viktiga uppgifter som ett sådant bör ställa sig är att samordna och öka kunskapen om hälsans fördelning och hälsans bestämningsfaktorer på både individ- och samhällsnivå. Här handlar det lika mycket om underlag för politiska beslu som att med vetenskapliga studier öka vår kunskap om hälsans bestämningsfaktorer.De aktörer som kan samverka i ett regionalt folkhälsocentrum är många. Twincities Research Group vill medverka i ett nära samarbete med Landstinget, kommunerna, Östsam, Länsstyrelsen, Försäkringskassan, kyrka och religiösa organisationer, idrottsrörelsen, näringslivet och olika aktörer i civilsamhället i stort. Aktiviteterna bör utgå från ett regionalt östgötaperspektiv och exempel på teman som skulle kan stå i centrum är: vår tids hälsoproblem, utsatta grupper i samhället, barns och ungdomars hälsa, de gamlas hälsa liksom sambandet mellan hälsa och ekonomisk tillväxt.
|
|
| 9515. |
- Nilsson, Hans, 1955-, et al.
(författare)
-
Twin Cities Research Group : en växande forskningsplattform i Jan Sundins anda
- 2008
-
Ingår i: Se människan : demografi, rätt och hälsa. - Linköping : Linköpings universitet. - 9789173937719 ; , s. 195-202
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- An interdisciplinary research group entitled "Twincities Research Group" has been initiated at Linkoping University. The term twin cities refer to the Swedish cities Linkoping and Norrkoping, neighbors that are nearly equal in size. These two cities, located within a distance of only 40 km, are governed by the same county council and consequently have the same health care structure. However, public health is remarkably different in these twin cities. The comparison of public health in these two cities during the development from the industrial to the post-industrial era has a design similar to classical experiments with a control and an experiment group, since the social history and the socio-economic structures of the cities are radically different. Through an interdisciplinary research design including historical, epidemiological and clinical competence we have a unique opportunity to increase our understanding of how the social environment may affect public health.
|
|
| 9516. |
- Nilsson, Hans, 1955-
(författare)
-
Vart tog småstaden vägen?
- 2002
-
Ingår i: Mer än 1000 ord. - Linköping : Östergötlands länsmuseum i samarbete med Östgöta correspondenten. - 9185908541 - 9789185908547 ; , s. 31-39
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Linköping, centralorten i Correns spridningsområde, har vuxit och förändrats mycket under de 50 åren mellan 1950 och 2000. Många av förändringarna delar man fö rs tås med andra städer och landsändar. Linköping industrialiserades ganska sent, men har härefter vuxit snabbare än de flesta andra svenska städer. Det första större företaget, Aktiebolaget svenska järnvägsverkstäderna (ASJ), tillkom 1907. I övrigt var företagen i Linköping länge ganska små och fyra sektorer dominerade industrin: textil, livs, trä och metall. Över tid kom metallindustrin att dominera allt mer, särskilt från andra världskriget. 1950 fanns fortfarande alla de gamla industrisektorerna kvar, även om textilen och träet var på väg bort.
|
|
| 9517. |
- Nilsson, Hans
(författare)
-
Väckelsen
- 1987
-
Ingår i: Linköpingsbygden. - Linköping : Linköpings kommun. - 9197011835 ; , s. 369-385
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I föreliggande studie behandlas företrädesvis väckelserörelsen under dess uppbyggnadsskede. Till stiftet, precis som landet i övrigt, kom 1800-talsväckelsen i organiserad form först som bibelväckelse. 1819 bildades Linköpings stifts bibelsällskap. Tillsammans med Brittiska och Utländska bibelsällskapet spred man billighetsupplagor av helbiblar och Nya testamentet i bygden. Kring sekelskiftet 1800 var Sjögestad ett centrum för herrnhutisk väckelse. 1 af Ekenstam på Solla herrgård spred enligt traditionen biblar bland befolkningen kring 1810, alltså före bibelsällskapens tid. Genom ökat missionsintresse ombildades Linköpings stifts bibelsällskap till ett missionssällskap 1841, dvs samma år som nykterhetsrörelsen startade i Linköping.
|
|
| 9518. |
- Nilsson, Hans, 1955-
(författare)
-
Även här – Erling Sandberg
- 2006
-
Ingår i: Vår stad Linköping. - Linköping : Linköpings kommun. - 9197656380 ; , s. 59-63
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Linköpingsborna på 1970-talet möttes ständigt av reklamskyltar med texten "Även här" (som syftade på att Erling Sandberg var inblandad i en byggnation). Den blivande byggmästaren Sandberg kom till Linköping på Luciadagen 1954 från Karmfors i Ådalen. Innan detta hade han arbetat bland annat som pråmbyggare. Bostad fixades i Linköping från den 1 januari året därpå och hustrun Brit-Ingrid kom med.
|
|
| 9519. |
- Nilsson, Jan-Eric, 1952-, et al.
(författare)
-
Framtidens beskattning av vägtransporter
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Statens intäkter från beskattning av vägtrafik kommer att minska i takt med den påbörjade utfasningen av fossila drivmedel. Rapportens syfte är att belysa konsekvenserna av denna omställning med utgångspunkt från två generella principer för beskattning; skatter som syftar till att bekosta offentlig verksamhet respektive skatter som tas ut för att minska mängden externa effekter. En huvudslutsats är att också de fordon som inte använder fossila drivmedel bör beskattas för att minska mängden externa effekter. De viktigaste sådana konsekvenser av den framtida trafiken består av den tunga trafikens slitage på vägarna liksom den trängsel som en stadigt växande trafik kan komma att förorsaka även utanför Stockholm och Göteborg. Dessa skatter kommer att generera intäkter till statskassan, men mycket talar för att de samlade skatteintäkterna från vägtrafiken kommer att minska jämfört med idag. Ett ytterligare resultat av analysen är att staten inte bör ta ut högre skatt än vad som ges av fordonens marginalkostnader. Om så skulle ske kommer kostnaden för fossilfria fordon att öka och övergången till nya teknologier att bromsas.
|
|
| 9520. |
- Nilsson, Johanna, et al.
(författare)
-
Ledning och styrning för Digitalisering på Dalmål : Åtgärdsrapport
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här åtgärdsrapporten beskriver hur problem och behov av organisering, ledning och styrning av digitalisering och IT i Region Dalarna bör adresseras, och utgör ett deluppdrag i den utvärdering av ”Översyn Central förvaltning” som startade hösten 2021.De förändringar i demografin som regionen står inför har drivit fram digitalisering till ett målområde i regionplanen sedan år 2020. Samhällets digitalisering som sådan, där digitala resurser sammanflätas med invånares sätt att leva sina liv, bidrar också till att digitalisering blivit en strategisk viktig fråga för Region Dalarna. Invånare förväntar sig ökad tillgänglighet och samhällsaktörer förväntar sig att Region Dalarna bidrar till utbyte av data.I uppdraget ”Översyn Central förvaltning”, som genomfördes våren 2020, identifierades problem relaterade till organisering, ledning och styrning av Region Dalarnas digitalisering, som måste åtgärdas mot bakgrund av digitaliseringens centrala betydelse.Tillämpningen av Region Dalarnans portföljstyrning för digitalisering identifieras som ett särskilt problemområde. Därför genomförs en fördjupad analys av tillämpningen av portföljstyrningen, som är baserad på de facto standarden pm3, under hösten 2020. Den bekräftar problembilden, men slår också fast att det inte är valet av portföljstyrning som sådan som är problemet, utan att tillämpningen har skapat en parallellstruktur med roller och arbetssätt som inte är integrerade i organisationens ordinarie ledning och styrningen. Dessutom identifieras behovet av en fungerande kontraktstyrning av leverantörer och att portföljstyrningen bör ge ökat utrymme för arkitekturella val.Mot bakgrund av identifierade brister i organisering, ledning och styrning av digitalisering och IT föreslås i denna åtgärdsrapport att en ny enhet bildas, som tar ansvaret för de digitala resurserna1 på samma sätt som andra stödenheter tar ansvar för sina respektive expertområden. Expertområdet för digitala resurser omfattar arkitekturella val och kontraktstyrning av leverantörer. Målet är att på sikt omfamna alla typer av digitala resurser som automatiserar handling och hanterar data. Det är viktigt att särskilja digitala resurser och digitalisering. Det sistnämnda är en strategisk angelägenhet för hela organisationen och leds och styrs genom en utveckling av portföljstyrning som integreras i den ordinarie chefsstrukturen.Nuvarande organisering har inte möjlighet att svara upp mot de krav som samhället kräver på utbyte av data eller invånarens förväntan på tillgänglighet. Det här gör att ett annat sätt att hantera komplexiteten måste implementeras. Ett sätt som är framtidsorienterat och som går i takt med införandet av digitala beslutsstöd och automation i görande och i invånarmötet. Syftet i arbetet är att öka förvaltningarnas förmåga att genomföra grunduppdraget. Det steg som nu behöver tas för att möta samhällets, invånarnas och medarbetarnas förväntan är att integrera ledning och styrning i den ordinarie chefsstrukturen med utgångspunkt i Region Dalarnas uppdrag.Det här är ett långsiktigt och systematiskt utvecklingsarbete med en parallellitet i avveckling av befintliga strukturer, roller och arbetssätt för digitala resurser och digitalisering.
|
|
