| 61. |
|
|
| 62. |
|
|
| 63. |
-
Challenge the past / diversify the future - proceedings
- 2015
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Challenge the Past / Diversify the Future is a multidisciplinary conference for scholars and practitioners who study the implementation and potential of visual and multi-sensory representations to challenge and diversify our understanding of history and culture. This volume contains an overview of all the presentations.
|
|
| 64. |
- Westin, Jonathan, 1980
(author)
-
Towards a vocabulary of limitations: the translation of a painted goddess into a symbol of classical education
- 2012
-
In: International Journal of Heritage Studies. - : Informa UK Limited. - 1352-7258 .- 1470-3610. ; 18:1, s. 18-32
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This paper discusses how ties with society are accumulated and interpreted as the ‘culture’ of an artefact. Following the reinterpretation of a painted statue into a white museum artefact, I argue that the rules we have to follow in approaching an artefact create a series of unrelated socio-cultural connotations which shape our perception of the object. The culture of the artefact is therefore largely the culture of the context through which it is presented. Hence, by distancing an artefact from an established context you also distance it from the networks that make up a large part of its cultural value. To discuss this process I draw on the works of Michael Callon and Bruno Latour, describing the presentation as a ‘translation’ – a process where the artefact is reinterpreted from one state into another. As a method to describe values sprung from the presentation of the artefact, I propose, and exemplify, a vocabulary of limitations for mapping the ties between society and artefact in different contexts. This vocabulary – developed for this article – helps us identify deeper connections between artefact, context and society by focusing on how interaction has been shaped around the artefact.
|
|
| 65. |
- Agrell, Beata, 1944
(author)
-
Berättande som tilltal – teori, estetik eller praktik?
- 2012
-
In: Paper till ämneskonferensen ”Teorins ställning i litteraturvetenskapen” 22-23 mars 2012.
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Vi frågar efter en ny teoretisk självförståelse, men vad skall vi då mena med teori? Rent åskådande och begrundan (etym. grek. theoria)? Eller systematisering och förklaring (naturvetenskaplig def.)? Utifrån den problematiken vill jag pröva några föreställningar – eller kanske fördomar? – om vad vår disciplin behöver just nu. Å ena sidan: Teori har inget egenvärde. Teori är, om man så vill, ett nödvändigt ont. Teorin kan stå i vägen för själva undersökningen – som när den lägger sig som en bromskloss i kapitel ett och sedan inte återkommer; som när den fungerar som ögonbin-del i stället för glasögon; som när den genererar ett fikonspråk att dölja de efterforskade sakerna i snarare än synliggöra dem. Å andra sidan: Teori behövs; den är också ett nödvändigt gott. Teori kan hjälpa oss att se och att tänka, klart och djupt. Teori som skådande, som vid ett paradigmskifte. Men efter skådandet, när ett nytt paradigm slagit rot, så kommer antingen ordningen, syste-met, förklaringen (strukturalismen och alla varianter den förde med sig). Eller också kommer förskjutningarna, differenserna, avdriften (poststrukturalismen och alla varian-ter den förde med sig). För att inte tala om alla mellanformer, bastarder, där ordning och avdrift korsas. Men vad slags teori behöver vi just nu? Ämnet har breddats; våra forskningsobjekt har mångfaldigats; den alfabetiska och bokligt bundna litteraturen har i mångas ögon blivit obsolet. För att studera allt detta nya behöver vi många olika teorier, olika glasögon, som också håller på att konstrueras. Men något gammalt står kvar, ett uråldrigt behov vi ännu vågar tala om utan att skämmas: berättelsen. Det är fortfarande berättelser i olika former som lockar. Och vad gör berättelser så åtråvärda? Kanske varken historien eller berättelsen som sådana, utan det mänskliga tilltal som möter i själva berättandet, sådant det vecklar ut sig under läsandets gång. Vad är det i så fall för ett tilltal, och hur utfors-kas det? Vad teorin beträffar skulle jag vilja pröva en mix av retorik, genreteori, recep-tionsteori och så ytterligare något som jag ännu inte vet. Men om det handlar mitt paper.
|
|
| 66. |
- Agrell, Beata, 1944
(author)
-
Berättandets och läsandets konst – exemplet Hjalmar Söderberg : The art of narrating and reading: the example of Hjalmar Soderberg
- 2014
-
In: Årsbok. Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg. Red. Birger Karlsson. Göteborg, 2014. - Göteborg : Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg. ; , s. 77-97
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- The issue is how narrating and reading interact in the processes of writing and reading. The ‘how’ of this double process is demonstrated by the example of a short story of the Swedish author Hjalmar Soderberg, “Tuschritnigen" [The Pen-and-Ink Drawing] (1898). The analysis shows how the textual strategies build up several different tracks of significance that conteract with one another. The basis of the analysis is reception theory (response aesthetics), but the technical terminology is limited and moved down to the critical apparatus.
|
|
| 67. |
- Agrell, Beata, 1944
(author)
-
Bibeln som litteratur
- 2012
-
In: Korsväg: tidskrift för debatt, kultur och nyheter i Göteborgs stift. ; 2012:1, s. 52-53
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Diskussion av litterära drag i Bibeln, med särskild hänsyn till anstötseffekter som avautomatiserar läsandet och utgör en central aspekt av biblisk didaktik.
|
|
| 68. |
|
|
| 69. |
- Agrell, Beata, 1944
(author)
-
Mellan raderna? Till frågan om textens appellstruktur
- 2009
-
In: Främlingskap och främmandegöring: förhållningssätt till skönlitteratur i universitetsundervisningen. - Göteborg : Bokförlaget Daidalos AB. - 9789171732835 ; , s. 19-148
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Kapitlet »Mellan raderna? Till frågan om textens appellstruktur» syftar till att belysa aspekter av text och läsning som är relevanta i den litteraturvetenskapliga undervisningen för att utveckla en uppmärksam, nyanserad och kritiskt reflekterande läsfärdighet hos studenterna. Utgångspunkt är ett didaktiskt problem: att de litterära verken många gånger studeras med inriktning på ett eller annat diskursivt informationsvärde, utan reflexion över texternas konstnärliga uppbyggnad och vad den kan tillföra betydelsen. Mot denna bakgrund undersöks appellstrukturen i ett antal litterära textexempel, det vill säga vilka förutsättningar för läsning som texten förser med i sin historiska kontext – hur olika litterära strategier förbereder läsandet och betydelseproduktionen. Huvuduppgiften är att pröva hur sådana med texten införlivade instruktioner kan friläggas och kommenteras i ett litteraturvetenskapligt (undervisnings)sammanhang. Analysen av appellstrukturen avser, närmare bestämt, förhållandet mellan textens litterära strategier och de förväntningar som dessa strategier är konventionellt förbundna med i en given kulturell situation. Därvid aktualiseras också frågan om textens litteraritet och signifikans – om och i så fall hur texten framstår som litterär och litteraritetens roll vad gäller textens signifikans. Kapitlet är disponerat i två delar: del I med begreppsbestämningar och teoretisk diskussion; del II med ett antal tillämpningar, som prövar perspektiv utvecklade i första delen på ett antal litterära texter. Del I inleds med ett avsnitt som behandlar författarperspektiv på läsandets problem, det vill säga på läsandet från skrivandets synpunkt. Två författare som särskilt arbetat med att bygga in en läsarroll i själva textkonstruktionen, C. J. L. Almqvist och Lars Ahlin, diskuteras här med utgångspunkt från var sin essä i ämnet. Därefter diskuteras sådana pragmatiska perspektiv på läsandet inom receptionsteoretisk forskning, och en rad nyckelbegrepp presenteras, vilka används eller förutsätts i den fortsatta framställningen. Tillämpningarna i del II utgår från problem med läsarter som framkommit i undervis-ningen och som dokumenterats i studentläsningar (vilka studeras i Thorsons kapitel i denna bok). Fokus ligger på de textstrategier genom vilka en appellstruktur kommer till synes och diskussionen avser vilken allmän och litterär repertoar som strategierna för-utsätter, samt vilken litterär kompetens eller supplering från läsarens sida som krävs för att strategierna skall bli verksamma. Varje avsnitt behandlar en text och en problem-ställning, som till exempel förhållandet mellan brukslitterära och skönlitterära läsarter; kanon, klass och kulturellt avstånd; fokalisation; ramkonstruktion och diegetiska nivåer; isbergsteknik; homodiegetiskt (jag)berättande; samt prosadikt och litterär signifikans. Representerade författare täcker ett bredast tänkbara kanonspektrum: från arbetarförfat-taren Karl Östman, gömd och glömd, till Tomas Tranströmer, världsberömd poet i No-belprisklass. Kapitlet avslutas med eftertankar och en reflexion över förda resonemang, som knyter an till nästa kapitel i boken, Staffan Thorsons »Att följa den röda tråden. Om studenters interaktion med prosafiktion», vilket undersöker empiriska studenters faktiska läsningar av samma texter som Agrell undersöker med avseende på appellstruktur.
|
|
| 70. |
- Agrell, Beata, 1944
(author)
-
Novellgenren, traditionerna och experimenten
- 2012
-
In: Ord & Bild. - 0030-4492. ; 2012:3, s. 6-18
-
Journal article (other academic/artistic)abstract
- Abstract Diskussion av novellbegreppet. Översikt av novellens historia internationellt och i Sverige. Särskilt uppmärksammas den första arbetarprosans kortprosastrategier. Jämförande analys av Elf Norrbos novell ”Sågspån och senor” med Lotta Lotass’ Redwood.
|
|
