| 11. |
|
|
| 12. |
- Edvardsson, Bo, 1944-
(författare)
-
Framgångsmedvetande i socialt arbete
- 1989
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På grundval av tre olika empiriska material analyseras framgångsmedvetande i socialt arbete. Innehållsfaktorer bedöms av källorna som mycket viktigare än formfaktorer. Beträffande lokalisering av faktorer bedöms socialarbetar-faktorer och faktorer i relationen socialarbetare-klient som klart viktigast. Faktorer hos klienter och i den sociala omgivningen framträder mindre i bedömningarna. Resultaten antyder även skillnader mellan fall- och situationsspecifikt framgångsmedvetande respektive allmänt framgångsmedvetande.
|
|
| 13. |
- Edvardsson, Bo, 1944-
(författare)
-
Förföljande strategier vid ett omhändertagandefall i socialt och barnpsykiatriskt arbete
- 1989
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett barnomhändertagandefall med bl.a. barnavårdsutredning och barnpsykiatrisk utredning granskas kritiskt och med fokus på begreppet "förföljande strategier". Ett betydande antal förföljande strategier från socialtjänst och barnpsykiatri gentemot mor och barn framgår tydligt av materialet och specificeras. Hypoteser kring hur förföljande strategier uppkommer formuleras.
|
|
| 14. |
- Edvardsson, Bo, 1944-
(författare)
-
Försök med erfarenhetsdokumentation
- 1985
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet är att söka klargöra om det är möjligt att skapa kunskap inom löpande socialt arbete genom erfarenhetsdokumentation. I rapporten redovisas i kategoriserad form ett material omfattande 92 korta textstycken som skrivits ner av åtta socialsekreterare vid en enhet för ungdoms- och familjearbete i Örebro. Försöket har utfallit så pass väl, att fortsatt prövning bör skei olika sammanhang inom socialtjänsten. Även klienter bör uppmuntras skriva ner erfarenheter, frågor och idéer.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Edvardsson, Bo, 1944-
(författare)
-
Informationshantering för vem?
- 1986
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En hypotesgenererande studie kring informationshantering i barnavårdsärenden. Bygger på ett 30-tal intervjuer och på dokumentgranskningar. Elva hypoteser om informationshantering i barnavårdsärenden formuleras.
|
|
| 17. |
- Edvardsson, Bo, 1944-
(författare)
-
Informationshantering inom socialtjänsten : resurs eller hinder vid barn- och ungdomsärenden?
- 1987
-
Ingår i: Social Forskning. - Stockholm : Delegationen för social forskning. ; :4, s. 12-14
-
Forskningsöversikt (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett antal rapporter rörande socialtjänstens informationshantering kommenteras mycket översiktligt. Det framgår att informationshanteringen inom socialtjänsten är behäftad med många stora och delvis svårbegripliga brister. Konsekvenser av dessa brister blir att en del arbete som utförs kan bli ineffektivt, meningslöst och t.o.m. destruktivt. Vidare sker inte sällan rättsliga, demokratiska och etiska övergrepp.
|
|
| 18. |
- Edvardsson, Bo, 1944-
(författare)
-
Klienternas och socialarbetarnas uppfattningar om mötesprocessen vid nybesök
- 1986
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet är att studera mötesprocessen vid nybesök på socialbyrå. Klienter som bokat tid för nybesök (21 st) intervjuades före första besök och efter första besök (19 st). Vidare intervjuades de socialarbetare som tagit emot klienterna (14 intervjuer). Studien genomfördes nov. 1984 - mars 1985. Ett par resultat är att hälften känner obehag vid beslutet att ta kontakt, att de flesta var nöjda med beslutet om ekonomiskt bistånd. En möjlig tolkning av resultatbilden är att människor förändrar sin inställning till socialen i positiv riktning när de tagit kontakt. En maktteoretisk tolkning kan vara att klienterna smidigt anpassas till myndigheternas och de starka maktgruppernas perspektiv.
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Edvardsson, Bo, 1944-
(författare)
-
Kritiskt tänkande som resurs
- 1989
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med rapporten är att studera begreppet kritiskt tänkande och dess betingelser samt att något bidra till att stärka kritiskt tänkande som resurs. Ansatsen är teoretisk och explorativ. Försök görs att avgränsa, precisera och ange kärnan hos kritiskt tänkande. Begreppet verkar rymma ett centralt moment av "utmaning" mot något. Marcuses tes om att kritiskt tänkande blivit mindre accepterat i det avancerade industrisamhället ifrågasätts - bilden är mer komplex. Inom varje organisation finns tolerans- respektive tabuområden för kritiskt tänkande. För enskilda människor har kritiskt tänkande överlevnadsvärde, men samtidigt verkar finnas en fruktan i samhället för kritiskt tänkande. Ett stort antal kritiska traditioner finns i samhället och vissa dimensioner i dessa kan urskiljas, t.ex. värdebasens bredd. Kritiskt tänkande och kritik kan betraktas ur ett processperspektiv med sex steg: kritikbetingelser, kritikskapande, kritikförmedling alternativt kritiskt handlande, kritikhantering, kritikeffekter och återverkan av effekterna på de föregående stegen. Inom kritikhanteringen kan olika slag av kritikavvärjande strategier urskiljas, t.ex. undvikande, avledande, avvisande, motangrepp. Några utdrag ur olika kritiska texter återges och kommenteras. I samtliga fall finns en motsättning och ett ställningstagande för den ena sidan samt en kritisk begreppsapparat. Det exemplifierade kritiska tänkandet verkar vara underkastat ett slags selektivitetens grundvillkor. Utgående från begreppen makt och intresse samt från allmänna erfarenheter formuleras en stödja-kväva-teori för kritiskt tänkande. Intressenter söker stödja respektive kväva kritiskt tänkande utifrån sina intressen och sin makt. Utifrån exempel konstateras att förekommande definitioner av kritiskt tänkande på olika sätt görs disciplinerande, dvs. de uppmuntrar inte till kritiskt tänkande utanför vissa givna ramar. Definititionerna har ofta karaktären av "matningsdefinitioner", dvs. ställningstagande förutsätts ske till givna påståenden som man blir "matad" med, och bortser från behovet av att ställa kritiska frågor. Utifrån en bristanalys konstateras ett behov av mer utvecklat kritiskt tänkande i socialt arbete. Sådant skulle dock förskjuta existerande maktbalanser inom organisationerna. Enligt stödja-kväva-teorin för kritiskt tänkande så kan kritiskt tänkande utvecklas inom socialt arbete i den utsträckning som starka intressenter tolkar situationen så att det ligger i deras intresse.
|
|
