| 31. |
|
|
| 32. |
|
|
| 33. |
- Landström, Joachim, Dr, 1968-
(författare)
-
Så räknade jag fram 8 procent
- 2016
-
Ingår i: Dagens industri. - 0346-640X. ; , s. 4-4
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 34. |
- Kiessling, Anders, et al.
(författare)
-
Musselodling i Östersjön som miljöåtgärd : nya positiva data från tre pågående EU-projekt
- 2019
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Nya resultat visar att musselodlingar i Östersjön har en betydande potential att bidra till att minska övergödningen samtidigt som förutsättningar skapas för en cirkulär ekonomi/produktion. För att ta musselodling till nästa nivå krävs dels ytterligare förfining av den nya tekniken, men framförallt fler och i förlängningen också större odlingar samtidigt som vi måste vidareutveckla alla de initiativ som nu pågår hur näringen kan återanvändas i livsmedelssystemet på ett effektivt och ekonomiskt lönsamt sätt.
|
|
| 35. |
- Nordström, Jonas, et al.
(författare)
-
Ekologisk kompensation : Upptag och integrering bland svenska aktörer och kvantifiering av de samhällsekonomiska effekterna
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under de senaste decennierna har flera internationella rapporter visat på en världsomfattande förlust av biologisk mångfald och funktionella ekosystem. Ett av de största hoten är förändrad markanvändning. Ett sätt att förebygga och lindra skada är att arbeta med skadelindringshierarkin och ekologisk kompensation. Enligt skadelindringshierarki skall exploatören sträva efter att (1) undvika, (2) minimera och (3) återställa den biologiska mångfalden eller avhjälpa negativ miljöpåverkan på plats. Därefter kan de eventuellt kvarvarande negativa konsekvenserna (4) kompenseras. Detta sista steg går i Sverige under namnet ekologisk kompensation.Ekologisk kompensation som idé utvecklades på 1970-talet och har sedan dess använts och utvecklats av offentliga organisationer och företag runt om i världen. I Sverige genomförs kompensationsåtgärder antingen med utgångspunkt i miljöbalken eller genom frivilliga åtaganden, oftast i relation till fysisk planering (så kallad frivillig ekologisk kompensation). Vid den lagstyrda kompensationen står biologisk mångfald i fokus, medan den frivilliga ekologiska kompensationen också fokuserar på bevarandet av ekosystemtjänster.Genom planmonopolet, ansvaret för allmännyttan, samt i flera fall betydande markinnehav, har svenska kommuner en framträdande roll i arbetet med båda typerna av ekologisk kompensation. Beroende på hur landets kommuner väljer att arbeta med ekologisk kompensation i samband fysisk planering kommer utfallet för skydd av biologisk mångfald och ekosystemtjänster att variera. Denna rapport fokuserar på kommuners arbete med ekologisk kompensation från två olika vinklar: användning av ekologisk kompensation i kommunal fysisk planering (del 1) och hur modeller kan ge stöd för beslut av kompensationsåtgärder (del 2).Vi studerarDel 1 består av en teoretisk bakgrund, en översiktlig aktörsanalys, två empiriska kapitel. Den teoretiska bakgrunden ger en övergripande beskrivning av konceptets grundläggande idéer och etiska, sociala, tekniska och styrningsrelaterade utmaningar som identifierats i den vetenskapliga litteraturen. Denna bakgrund används som en analytisk utgångspunkt för de empiriska kapitlen. I den översiktliga analysen av praktiken beskrivs svenska aktörers (myndigheter, företag och kommuner) arbete med ekologisk kompensation. I det första empiriska kapitlet kartläggs upptaget och användningen av konceptet ekologisk kompensation i översiktliga planeringsdokument (översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner, grönplaner och naturvårdsplaner). I det andra empiriska kapitlet redovisas en intervjustudie genomförd med kommunala tjänstepersoner kring drivkrafter och barriärer i relation till kommunens arbete med ekologisk kompensation.I den andra delen av projektet beskrivs och demonstreras hur modellering kan användas för att kvantifiera förluster av ekosystemtjänster vid en exploatering, något som kan användas för att ta fram lämpliga kompensationsåtgärder. Som fallstudier studeras exploatering av två olika typer av markanvändning: bostadsnära natur (grönområden) som används för rekreation samt jordbruksmark. De ekosystemtjänster som studeras vid exploatering av jordbruksmark är Sveriges livsmedelsförsörjning och kolinlagring för att motverka klimatförändring. Studien visar även hur förluster av ekosystemtjänster kan översättas till samhällsekonomiska monetära värden för att underlätta beräkningar och finansiering av kompensationsåtgärder. För den bostadsnära naturen utvecklas en enkel modell som synliggör rekreationsvärden samt belyser fördelningseffekter vid ekologisk kompensation.Vi finnerDel 1Kartläggningen av de översiktliga planeringsdokumenten pekar på ett betydande upptag av konceptet i kommunerna. Skillnaden i hur långt kommunerna har kommit i användandet av konceptet varierar dock. Bland de 164 kommunerna som nämner ekologisk kompensation har tre av tio kommuner utvecklat planeringsverktyg i form av processverktyg, planeringsunderlag och beräkningsmodeller. Resterande kommuner har en varierande grad av integrering av konceptet i planerna; från hänvisningar till gällande lagstiftning, till skrivningar om att de ska ta fram planeringsverktyg. Det finns även en stor variation i hur kommunerna relaterar till konceptets grundläggande idéer och utmaningar.Intervjustudien visar att det finns flera sätt att se på kompensation ur ett kommunalt perspektiv, där vissa ser kompensation som något positivt och som en möjlighet att skapa en dialog med exploatörer, medan andra ser användningen som mer problematiskt. Vissa utmaningar framträder dock gemensamt i de studerade kommunerna; flera kommuner lyfter problemet kring bristande uppföljning av genomförda kompensationsåtgärder vilket skapar en osäkerhet kring långsiktigt säkerställande av naturvärden och ekosystemtjänster. Det är en mångfacetterad problembild som handlar såväl om osäkerheter kring om frivilliga åtgärder ens blir implementerade, om de får adekvat skötsel. I relation till detta nämner också tjänstepersoner i mindre kommuner att lokala politiker inte vill ställa för höga krav p.g.a. risken att avskräcka exploatören. Många tjänstepersoner nämner också att de skulle önska tydligare mandat både från den kommunala politiken och från nationell lagstiftning men också mer konkreta råd (underlagsmaterial och rådgivning) för hur de kan använda kompensationsåtgärder som ett verktyg inom ramarna för existerande lagstiftning.Del 2Vid exploatering av exempelvis jordbruksmark är det otydligt hur effekterna bör analyseras och eventuellt kompenseras. Studien visar att exploatering av jordbruksmark försämrar Sveriges potential till livsmedelsförsörjning i framtiden och ökar landets utsläpp av växthusgaser. Vi beskriver hur den negativa påverkan på livsmedelsförsörjningen kan beräknas och hur den kan kompenseras genom ekologisk intensifiering av kvarvarande jordbruksmark. Ökade utsläpp av växthusgaser behöver emellertid kompenseras med lämpliga kolfångståtgärder i närtid. Resultaten från vår fallstudie visar att exploatering av ett hektar jordbruksmark i Götalands södra slättbygder innebär ett nettokrav på exploatören på ca 2 miljoner kr för att finansiera kompensationsåtgärder. I fallstudien har vi bara undersökt två effekter av exploatering av jordbruksmark för att undersöka potentialen i modelleringsmetoden. Men andra ekosystemtjänster och biologisk mångfald i allmänhet kommer sannolikt att påverkas negativt vid en exploatering. Det beräknade nettokravet kan därför tolkas som ett minimumvärde.Vid kompensation av bostadsnära grönområden visar resultaten att tillgänglighet är den viktigaste faktorn vid beräkningar av rekreationsvärden, eller mer specifikt hur många som bor i närheten av eller passerar förbi grönområdet på väg till skola, arbete etc. Även om det finns skillnader mellan olika grupper i samhället beträffande hur ofta de besöker ett tätortsnära grönområde är dessa skillnader små i förhållande till tillgänglighetens (avståndets) betydelse för rekreationsvärdet. Det är dock viktigt att framhålla att det kommer att finnas vinnare och förlorare vid en rumslig flyttning av kompensationsåtgärder.De beräkningsmodeller som vi presenterar i denna rapport skulle kunna ge ett ökat stöd och beslutsunderlag vid ekologisk kompensation. För att göra de mer komplexa modellerna tillgängliga för användare skulle modellerna kunna tillhandahållas på nationell nivå. Även om bra modeller kan bidra till ett förbättrat beslutsunderlag är det av yttersta vikt att det finns bra stöd, vägledning, kvalitetskriterier samt goda uppföljningsmekanismer för ekologisk kompensation. I annat fall förlorar modellerna också sitt värde. De aspekter som är allra svårast att modellera är av intrikat ekologisk eller lokal art och ställer därför krav på kompetens och lokalkännedom hos den som använder modellerna.
|
|
| 36. |
- Gerlee, Philip, 1980, et al.
(författare)
-
Vetenskapliga modeller : Svarta lådor, röda atomer och vita lögner
- 2012
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad har en zebrafisk, ett fartygsskrov i miniatyr, en matematisk ekvation och en näringskedja gemensamt? De är alla exempel på vetenskapliga modeller som används inom dagens forskning för att beskriva vår omvärld och gör det möjligt för forskare att isolera och i detalj studera ett visst fenomen. Boken inleds med att introducera begreppet på ett intuitivt plan, genom att dra paralleller till mentala modeller och konstnärliga representationer, och fortsätter med en historisk tillbakablick som sträcker sig från 1600-talet till nutid. Vi diskuterar också den iterativa konstruktionsprocessen och balansen mellan enkelhet och komplexitet som den innebär, vilket i sin tur är kopplat till avvägningen mellan en förklarande modell och en förutsägande. För att belysa skillnader mellan olika synsätt på modeller presenteras också en intervjustudie där forskare från tio stycken forskningsfält beskriver sin relation till modeller. Avslutningsvis innehåller boken ett kapitel där typiska modeller från flera discipliner beskrivs i detalj. Syftet med denna bok är att ge en övergripande introduktion till vetenskapliga modeller och visa hur modeller är uppbyggda samt hur de används inom vetenskapligt arbete. Vi hoppas också att den kan tjäna som inspiration till nya modeller och även underlätta det interdisciplinära samtalet. Boken vänder sig i första hand till studenter på landets ingenjörs- och naturvetarprogram samt till studenter på lärarhögskolorna, men även till dig som har ett vetenskapligt intresse och vill få en översikt av modellering i stort och olika modelleringstraditioner i synnerhet.
|
|
| 37. |
- Gerlee, Philip, 1980, et al.
(författare)
-
Vetenskapliga modeller
- 2012
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad har en zebrafisk, ett fartygsskrov i miniatyr, en matematisk ekvation och en näringskedja gemensamt? De är alla exempel på vetenskapliga modeller som används inom dagens forskning för att beskriva vår omvärld och gör det möjligt för forskare att isolera och i detalj studera ett visst fenomen.Boken inleds med att introducera begreppet på ett intuitivt plan, genom att dra paralleller till mentala modeller och konstnärliga representationer, och fortsätter med en historisk tillbakablick som sträcker sig från 1600-talet till nutid. Vi diskuterar också den iterativa konstruktionsprocessen och balansen mellan enkelhet och komplexitet som den innebär, vilket i sin tur är kopplat till avvägningen mellan en förklarande modell och en förutsägande. För att belysa skillnader mellan olika synsätt på modeller presenteras också en intervjustudie där forskare från tio stycken forskningsfält beskriver sin relation till modeller. Avslutningsvis innehåller boken ett kapitel där typiska modeller från flera discipliner beskrivs i detalj.Syftet med denna bok är att ge en övergripande introduktion till vetenskapliga modeller och visa hur modeller är uppbyggda samt hur de används inom vetenskapligt arbete. Vi hoppas också att den kan tjäna som inspiration till nya modeller och även underlätta det interdisciplinära samtalet.Boken vänder sig i första hand till studenter på landets ingenjörs- och naturvetarprogram samt till studenter på lärarhögskolorna, men även till dig som har ett vetenskapligt intresse och vill få en översikt av modellering i stort och olika modelleringstraditioner i synnerhet.
|
|
| 38. |
- Johansson Wilén, Evelina, 1985-, et al.
(författare)
-
Till ideologikritikens försvar
- 2021
-
Ingår i: Evelina Johansson Wilén, Tomas Wedin och Carl Wilén (red.), Ideologikritik. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144139883 ; , s. 277-308
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 39. |
|
|
| 40. |
- Ejdemo, Thomas, et al.
(författare)
-
Möjligheter och hinder för en grön energiomställning : erfarenheter från andra regioner med lärdomar för Norrbotten
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport har tagits fram inom ramen för projektet Gröna energiinvesteringar som finan-sieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden, Region Norrbotten, Länsstyrelsen i Norr-bottens län och Energimyndigheten. Projektet har drivits av Energikontor Norr i samverkan med Luleå tekniska universitet (Energiteknik, Nationalekonomi samt Entreprenörskap och Innovation) och Företagarna Norrbotten.Syftet med rapporten är att (a) öka förståelsen för de mervärden som kan uppstå regionalt och lokalt av en omställning av energisystemet och vilka hinder som kan finnas för en sådan omställning; samt att (b) identifiera olika former av strategier, styrmedel och affärsmodeller som kan bidra till realiserandet av nya hållbara energillösningar. Detta åstadkoms genom att konsultera och syntetisera relevanta erfarenheter från tidigare energiomställningsprocesser, samt genom att diskutera förutsättningarna för en sådan omställning i Norrbotten.Rapporten innehåller tre huvudsakliga delar. Den första delen är generell och baseras på erfarenheter och lärdomar från andra regioner och länder. Här diskuteras hinder för hållbara energiprojekt, med fokus på betydelsen av goda finansieringsmöjligheter, förutsättningar för etablerandet av ny teknologi samt hinder i form av sociala konstruktioner såsom stereotypa föreställningar om kön, etnicitet etc. En fallstudie av de hinder som kan försvåra ett ökat utnyttjande av industriell överskottsvärme belyser en rad faktorer som är viktiga att hantera i många former av samverkansprojekt på energiområdet. Den första delen av rapporten beskriver också hur hållbara energiprojekt kan bidra till regional ekonomisk utveckling, och identifierar vilka faktorer som påverkar hur stora dessa effekter kan bli. En viktig lärdom är att positiva spridningseffekter på den lokala ekonomin inte alltid sker automatiskt; olika åtgärder och strategier för att förstärka dessa effekter är ofta viktiga. Därför diskuteras även ett antal sådana strategier, t.ex. fondlösningar, lokalt ägande, gräsrotsfinansiering, samt olika strategier som syftar till att aktivt stärka de aktörsnätverk som behöver växa fram kring de nya projekten.Rapportens andra del vänder blicken mot Norrbotten, och diskuterar förutsättningarna för att en hållbar energiomställning med betydande mervärden för den ekonomiska utvecklingen kan åstadkommas i länet. Dessa förutsättningar beskrivs med utgångspunkt i de existerande strategier som finns för att stimulera regional ekonomisk tillväxt; en gemensam nämnare för dessa är att de pekar på möjligheterna att förena regionala tillväxtmål med en hållbar energiomställning. Här diskuteras även de regionala förutsättningarna för inkluderande, inte minst jämställd, innovation i länet.I rapportens tredje och avslutande del sammanfattas de viktigaste lärdomarna från rapporten. Här tydliggörs relevansen av de tidigare erfarenheterna och lärdomarna för det regionala sammanhanget, och vi diskuterar, med utgångspunkt i intervjuer av projektägare, erfarenheter rörande hinder, mervärden, strategier etc. från sju olika energiprojekt som följts och studerats i projektet Gröna energiinvesteringar. I ett avslutande kapitel lyfts ett antal viktiga lärdomar och rekommendationer för det fortsatta energiomställningsarbetet i länet fram.
|
|
