| 681. |
- Berglund, Anders, et al.
(författare)
-
En översikt över chairside CAD/CAM-system i Sverige. Garanteras patientsäkerheten genom CE-märkningen av utrustning och material?
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom odontologin har Computer-Aided Design/Computer-Aided Manufacturing (CAD/CAM) blivit allt vanligare, främst på tandtekniska laboratorier, men tekniken blir också vanligare på tandläkarklinikerna, s.k. chairside CAD/CAM. Chairside CAD/CAM innebär att tandläkaren efter preparationen av en tand framställer tandersättningen i tre steg. I första steget används en intraoral scanner istället för den traditionella avtryckstagningen (Mörmann et al., 2002; Beuer et al., 2008; Hehn, 2001). Man kan även scanna modeller och avtryck, vilket kan vara bra om patienten har svårt att gapa eller har hög salivproduktion, då scannrarna är känsliga för fuktiga miljöer (Kachalia et al., 2010). Det digitala avtrycket överförs till datorn, där uppgifterna bearbetas och en modell av tänderna skapas i 3D. I det andra steget designar tandläkaren tandersättningen på 3D-modellen. Här bestämmer tandläkaren kusphöjd, kontakter approximalt, utsträckning mot preparationsgränsen och utseende på tandersättningen. I det tredje steget fräses tandersättningen fram ur ett keramblock i en fräsmaskin. Ofta målas kronan här för att karaktärisera den och ge den ett mer tandlikt utseende innan den bränns i ugn. Med större möjligheter att själv kunna sköta hela processen fram till färdig tandkonstruktion måste tandläkaren fundera över hur kvaliteten och säkerheten hos de färdiga produkterna kan säkerställas. Färdiga tandtekniska arbeten räknas som specialanpassade medicintekniska produkter och ska inte CE-märkas men de material som ingår i arbetet är oftast CE-märkta. Lag (1993:584) om medicintekniska produkter och Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2003:11) om medicintekniska produkter innehåller krav på att medicintekniska produkter som släpps ut på marknaden ska vara lämpliga och säkra för sina användningsområden genom att krav ställs som ska leda till att allvarliga avvikelser, olyckor och tillbud på grund av produkterna så långt som möjligt ska kunna undvikas. Avvikelser inkluderar här både funktionsfel och misstänkta biverkningar. Innan ett tandtekniskt laboratorium får börja leverera tandtekniska arbeten till tandläkare måste ett antal krav vara uppfyllda för att bl.a. säkerställa säkerheten hos dessa produkter för patienterna. Laboratoriet ska vara registrerat hos Läkemedelsverket och vid registreringen måste man intyga att man har en tillverkningsverksamhet som uppfyller de krav för specialanpassade medicintekniska produkter som ställs i LVFS 2003:11. Medicintekniska produkter ska konstrueras och tillverkas på ett sådant sätt att de inte äventyrar patienternas kliniska tillstånd eller säkerhet, användarnas eller i förekommande fall andra personers hälsa och säkerhet, när de används under avsedda förhållanden och för sitt avsedda ändamål. Riskerna med att använda produkterna ska vara acceptabla med tanke på fördelarna för patienten och förenliga med en hög hälso-och säkerhetsnivå. Detta innefattar omfattande krav både på produkt och tillverkningsprocess. Det finns en del oklarheter rörande hur det regelverk som styr framställningen av tandtekniska arbeten tillämpas för arbeten tillverkade med chairside CAD/CAM.
|
|
| 682. |
|
|
| 683. |
|
|
| 684. |
|
|
| 685. |
- Berglund, A, et al.
(författare)
-
Mercury levels in plasma and urine after removal of all amalgam restorations : the effect of using rubber dams.
- 1997
-
Ingår i: Dental Materials. - 0109-5641 .- 1879-0097. ; 13:5, s. 297-304
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVE: The aim of the present study was to determine whether removal of all amalgam restorations might significantly affect mercury levels in plasma and urine and whether the use of rubber dams might reduce patient exposure to mercury during amalgam removal. METHODS: All amalgam restorations were removed from 18 subjects during a single treatment session in which a rubber dam was used and from 10 subjects when a rubber dam was not used. All amalgam restorations were removed by the same dentist using high-speed cutting, water coolant, and high-volume evacuation. The levels of mercury in plasma and urine were analyzed both before and during the subsequent twelve months after amalgam removal. In order to determine whether removal of all amalgam restorations might cause an exposure large enough to significantly increase the mercury levels in two indicator media for mercury exposure, i.e., plasma and urine, and to determine if the removal might cause a significant decrease in the mercury levels found over time, the one-tailed, paired Students' t-test was used. For each individual, the pre-removal levels were compared with both the levels found in plasma on d 1 and in urine on d 10, and also with the levels found 1 y after removal. Furthermore, in order to examine whether the use of rubber dams had any effect on the mercury levels found after removal, the changes in the mercury levels found were compared between the groups using the Wilcoxon-Mann-Whitney rank sum test. RESULTS: After removal of all amalgam restorations, only the non-rubber dam group showed significant increases in the mercury levels found in plasma (p = 0.012) and urine (p = 0.037). However, one year later, the mercury levels in plasma and urine had sunk significantly below the pre-removal levels for both groups. When the changes in the mercury levels found were compared between the groups, the non-rubber dam group showed a significantly higher increase of mercury in plasma than the rubber dam group the day after removal (p = 0.0010). Compared to the pre-removal mercury levels in plasma and urine, the levels found 1 y after removal of all amalgam restorations were on average 52 +/- 23% (range 4-89%) lower in plasma and 76 +/- 21% (range 20-94%) lower in urine. SIGNIFICANCE: The study showed that dental amalgam had a statistically significant impact on the mercury levels found in plasma and urine in the patients tested, and that the use of a rubber dam during removal of all amalgam restorations significantly reduced the peak of mercury in plasma following removal.
|
|
| 686. |
- Berglund, A, et al.
(författare)
-
Mercury vapor release from dental amalgam in patients with symptoms allegedly caused by amalgam fillings.
- 1996
-
Ingår i: European Journal of Oral Sciences. - 0909-8836 .- 1600-0722. ; 104:1, s. 56-63
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this study was to determine whether a group of patients with symptoms, self-related to their amalgam restorations, experienced an exposure to mercury vapor from their amalgam restorations that reached the range at which subtle symptoms have been reported in the literature. Furthermore, the aim was to determine whether the mercury exposure for these patients was significantly higher than for controls with no reported health complaints. The symptom group consisted of 10 consecutively selected patients from a larger group, referred by their physicians for investigation into any correlation between subjective symptoms and amalgam restorations. The control group consisted of 8 persons with no reported health complaints. The intra-oral release of mercury vapor was measured between 7:45 a.m. and 9:00 p.m. at intervals of 30-45 min, following a standardized schedule. The mercury levels in plasma, erythrocytes, and urine were also determined. The calculated daily uptake of inhaled mercury vapor, released from the amalgam restorations, was less than 5% of the daily uptake calculated at the lower concentration range given by the WHO (1991), at which subtle symptoms have been found in particularly sensitive individuals. The symptom group had neither a higher estimated daily uptake of inhaled mercury vapor, nor a higher mercury concentration in blood and urine than in the control group. The study provides no scientific support for the belief that the symptoms of the patients examined originated from an enhanced mercury release from their amalgam restorations.
|
|
| 687. |
|
|
| 688. |
|
|
| 689. |
|
|
| 690. |
- Berglund, A., et al.
(författare)
-
Through the eyes of a research team : Using theory to enhance STEM Education
- 2021
-
Ingår i: 6th International STEM Education Conference, iSTEM-Ed 2021. - : Institute of Electrical and Electronics Engineers Inc..
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Computing Education Research (CER) is an example of Discipline-Based Education Research (DBER) that has developed substantively over the last few decades. This is especially true for the Uppsala Computing Education Research Group (UpCERG). In this paper, we use UpCERG as a lens to see how a conscious use of theory can enhance the quality of STEM education. This is accomplished through presenting our use of the concept 'theory' in the paper and by using the theses produced by the group as a way to illustrate the increased importance of theoretical development.
|
|
