| 9541. |
- Nilsson, Micael, 1964-
(författare)
-
Genusregim i förändring : Jämställdhet och makt i kommunal politik mellan åren 1970 och 2006
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med denna avhandling är att synliggöra formella och informella maktstrukturer i Norrköpings kommuns politiska ledning mellan åren 1970 och 2006 ur ett genusperspektiv. I inledningen ställs frågan om det är så att kvinnors inlemmande i kommunalpolitiken endast har lett till en jämn könsrepresentation i den politiska toppen, men inte medfört verklig politiskt makt. Utifrån ett samtidshistoriskt perspektiv undersöks den underliggande maktstruktur om den politiska makten i Norrköping kan sägas ha vilat på vid olika tidpunkter mellan 1970 och 2006.Den teoretiska ansatsen är inspirerad av ett feministiskt genusperspektiv och det empiriska materialet analyseras med hjälp av bl a begreppet genusregim. Detta begrepp utgör grunden i avhandlingens teoretiska ram. I den konkreta analysen används sedan begrepp som politisk fält och politiskt kapital, manlighet, manlig homosocialitet, hegemoni och diskursiv makt.Utgångspunkten i avhandlingen är att kvinnor och mäns olika tillgång till informell makt i politiken dels har att göra med makt som baseras på genus, dels har att göra med makt kopplat till relationerna mellan ledande politiker och ledande tjänstemän i kommunens administrativa ledning. Avhandlingen undersöker på vilket sätt kvinnliga och manliga politikers formella deltagande i kommunens nämnder, kommunstyrelsen och andra organ förändrades under perioden 1970–2006. Den belyser också hur politiker och tjänstemän har uppfattat den underliggande maktstruktur som underbygger verklig politisk makt, samt hur denna maktstruktur har förhållit sig till genus. Avhandlingen undersöker även huruvida manliga tjänstemän begränsat kvinnliga politikers maktutrymme.Avhandlingen visar att den makt som underbygger den politiska styrningen har vilat på två slags ordningsrelationer: den mellan kvinnor och män respektive den mellan den politiska ledningen och administrationen. Avhandlingen visar således att problemet med kvinnors brist på informell makt har varit inbyggt i det politiska systemet.
|
|
| 9542. |
- Nilsson, Micael
(författare)
-
Historia ur ett genusperspektiv : En granskning av hur genusaspekterna tas upp i ämnet historia vid Linköpings universitet
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: Linköpings universitet har en målsättning när det gäller jämställdhet som sammanfattas ivisionen om det genusmedvetna universitetet. Senast 2006 är det tänkt att målet ska vara nått.En del av strategin för att förverkliga visionen är arbetet med att integrera genusperspektiv iall grundläggande utbildning. I dagsläget är det dock oklart hur långt de olikautbildningsprogrammen och ämnesdisciplinerna har kommit med det arbetet. I den senastehandlingsplanen för jämställdhet beslutades att en granskning av fyra utbildningsprogramoch/eller ämnen vid LiU ur ett genusperspektiv ska göras. Uppdraget att välja ut vilka fyraprogram/ämnen som närmare ska granskas tillföll jämställdhetsrådet. Jag blev kontaktad avjämställdhetsrådet i april 2004 och fick då förfrågan om jag kunde åta mig att granska ämnethistoria. Syfte: Universitetets mål med ett integrerat genusperspektiv tolkar jag som att det ytterst handlar omatt grundutbildningen ska medverka till att studenterna utvecklar en analytisk förståelse avgenus. Det vill säga att studenterna lär sig tänka kritiskt omkring betydelse av genus förjämställda livsvillkor och samhällsutveckling i övrigt. Syftet med den här framställningen ärsåledes att granska hur genusaspekterna tas upp i ämnet historia vid Linköpings universitet,samt att i den mån det är möjligt försöka bedöma i vilken grad utbildningen främjar ettkritiskt genustänkande. Jag kommer också att lyfta fram några jämställdhetsaspekter eftersomdet utifrån syftet är angeläget att också synliggöra könsstrukturer i utbildningen.
|
|
| 9543. |
- Nilsson, Magnus, 1967-, et al.
(författare)
-
Leder utbildning till utveckling?
- 2004. - 1
-
Ingår i: Lärande och förändring i organisationer. Om pedagogik i arbetslivet. - Lund : Studentlitteratur. - 9144035152 - 9789144035154 ; , s. 267-293
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I fokus för denna antologi står frågor om lärande, förändring och ledarskap inom olika typer av verksamhet. Syftet är att bidra till en bred genomlysning av dessa begrepp utifrån såväl teoretiska som empiriska analyser. Vi vill härigenom försöka utmana vanligt förekommande uppfattningar om lärande, förändring och ledarskap. Framställningen baseras i stor utsträckning på egna studier som genomförts under de senaste åren. Dessa studier har i samtliga fall utgått från människors dagliga arbete i olika lokala verksamheter - inom företag, hälso- och sjukvård, omsorgsverksamhet och skola. De studier som redovisas speglar därmed också vardagen på arbetsplatser inom olika sektorer av svenskt arbetsliv. I flera av studierna har det också varit möjligt att studera dessa verksamheter över längre tid och på så sätt belysa de studerade processernas drivkrafter och inre dynamik. Boken kan användas som kurslitteratur vid universitet och högskolor samt som fördjupningslitteratur i anslutning till ledar- eller personalutbildningar. Den vänder sig också till forskare, politiker, företrädare för arbetsmarknadens parter samt praktiskt verksamma med intresse för frågor om lärande, kompetensutveckling och förändringsprocessser i organisationer.
|
|
| 9544. |
|
|
| 9545. |
- Nilsson, Maria, et al.
(författare)
-
Vem vill ha rökavvänjning? : Att styra motivationen eller låta motivationen styra
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ersättningsmodeller har stor betydelse för vilka åtgärder som genomförs i vården. På initiativ från Leading Health Cares fokusgrupp för styrning av vård har vi studerat rökavvänjning i Landstinget Östergötland (LiÖ) och Västra Götalandsregionen (VGR). Skillnaderna i beteende som de olika ersättningsmodellerna leder till visar sig inte vara de vi kanske kan vänta. Vanor, yrkesroller och samarbetsformer över gränser gör snarare att likheterna kommer att överväga. En peng på en åtgärd som är svår att definiera innebär inte nödvändigtvis att vi uppnår önskade resultat.
|
|
| 9546. |
- Nilsson, Magnus, 1975-
(författare)
-
Våra äldre : Om konstruktioner av äldre i offentligheten
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en studie av hur ’äldre’ som språklig och social kategori samt åldrande som process konstrueras i tre sammanlänkade offentligheter. Avhandlingens övergripande syfte är att studera och kritiskt granska olika sätt varpå ’äldre’ som kategori förstås och representeras i relation till pågående omförhandlingar av innebörden i den senare delen av livet som livsfas. Valet av material har gjorts utifrån utgångspunkten att medierade offentligheters betydelse för bildandet och upprätthållandet av sociala och kollektiva identiteter, liksom deras roll som platser för diskussion om hur samhället ska organiseras, har ökat. Studien utgår från tre kontrasterande empiriska material; artiklar från dagstidningar, texter från ett pensionärsparti, och en offentlig utredning om den framtida svenska äldrepolitiken. Det studerade materialet är publicerat mellan 2002 och 2004 Genom att materialen analyseras som ingående i en dialog med varandra, ett offentligt samtal, synliggörs relationerna mellan olika konstruktioner. Skillnaderna mellan de olika materialen är betydande. Men analysen visar också på hur samma argument och föreställningar finns närvarande i alla tre offentligheter. Hur ’äldre’ som kategori konstrueras i de olika materialen är relaterat till olika föreställningar både om äldre människor och deras samhälleliga status, men också om samhället och nationen som en föreställd gemenskap. Studien visar bland annat att ’äldre’ är en kategori som det talas om, men inte till. Det är också sällan som ’äldre’ är en position det talas utifrån. I samklang med detta konstrueras kategorin som ett objekt för den nationella gemenskapens ansvar och omsorg.
|
|
| 9547. |
- Nilsson, Magnus, 1975-, et al.
(författare)
-
Äldre i massmedierna : Osynliga eller förknippade med problem
- 2009. - 1
-
Ingår i: Åldrande, åldersordning, ålderism. - Linköping : Linköping University Electronic Press. - 9789173937139 ; , s. 96-104
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilken är den massmediala bilden av äldre? Givetvis finns det inte en utan många. Dessutom är det inte självklart vad som menas med äldre. Ordet äldre har i princip två olika men sammanlänkade betydelser. Den ena avser en relation; att vara äldre än något eller någon. Den andra betydelsen handlar om benämnandet av en kategori människor. I Sverige syftar "de äldre" vanligen på personer som fyllt 65 år, men betydelsen är beroende av sam-manhang och relationer. När "de äldre" pekas ut som den ekonomiska krisens vinnare avses för det mesta ålderspensionärerna. En tidningsartikel som anger att våldtäktsmannen ofta är "en äldre man", handlar däremot inte om män över 65 år utan här står begreppet i relation till offret som är "en yngre kvinna". Inom idrotts- och nöjesvärlden används ofta lokala "ålderstrappor", den som anses gammal i ett sammanhang kan vara ung i ett annat. Under år 2005 och 2006 kommenterades exempelvis den 33-årige fotbollsspelaren Zinedine Zidanes spel i termer av att han var gammal, trött eller slut. När han gjorde något briljant resulterade detta i uttryck som "än kan gubben" och paradoxalt nog "där såg vi lite av den gamle Zidane". När man uppnår en för sammanhanget kritisk ålder – som idrottsperson, nöjes-profil, politiker, industriledare etc. – tenderar alltså ens handlingar att tolkas som något man gör på grund av eller trots åldern. Som mediekonsument kan man öka sin åldersmedvetenhet genom att exempelvis notera i vilken ålder (och för vilket kön) som åldrandet kommenteras. Prova med sportkröni-korna i kvällspressen eller kändisporträtten i SJ:s tidning Kupé! Zidane pen-sionerade sig för övrigt efter fotbolls-VM 2006.I detta kapitel ska vi i huvudsak ägna oss åt massmedial rapportering om "äldre" med betydelsen personer över 65 år, men de kontextuella betydelserna vi kommenterat ovan bör hållas i minnet. Vi återkommer till dem i slutet.
|
|
| 9548. |
- Nilsson, Peter
(författare)
-
Att utveckla ledarskap för lärande : är det möjligt?
- 2014
-
Ingår i: Lärande i arbetslivet. - Linköping : Linköpings universitet. - 9789175192918 ; , s. 228-249
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- så här i inledningen av 2000-talet har organisationer inom både privat och offentlig sektor uppvisat ett intresse för frågor om lärande, förändring och innovation. Dessa tre besläktade processer sker ibland av en slump, men långt ifrån alltid. Vi vet utifrån forskning att vissa organisatoriska förutsättningar ökar sannolikheten för att lärande-, förändrings- och innovationsprocesser ska komma till stånd (Ellström, 2001, 2010a; Lundvall & Nielsen, 2007). En förutsättning som forskare lyft fram som viktigt för dessa tre processer i allmänhet, men lärande i synnerhet, är ledarskapskompetens (Antonacopoulou & Fitzgerald, 1996; Garavan, Barnicle & O’Suilleabhain, 1999). Chefer kan genom det ledarskap de utövar hindra eller möjliggöra medarbetares individuella lärande (E. Ellström, 2012), arbetsgruppers kollektiva lärande (Eraut, 2004; Yukl, 2009) samt organisatoriskt lärande (Ellström, 2010b; Yukl, 2009). Det är dock inte självklart för enskilda chefer hur de ska ta sig an att utöva ett ledarskap för lärande. Det är inte ens säkert att chefer ser det som sin arbetsuppgift att aktivt bidra till sina medarbetares lärande och utveckling. Erauts (2004) slutsats är därför att organisationer behöver rekrytera och utveckla chefer för att klara av ett sådant uppdrag. Han konstaterar också att dagens utvecklingsprogram för chefer sällan omfattar den typen av innehåll, men ger inget konkret förslag på alternativa utvecklingsprogram.Syftet med denna text är att beskriva och diskutera möjligheterna och utmaningarna förorganisationer inom svenskt arbetsliv med att utveckla ett ledarskap för lärande. De specifika frågeställningarna är:Kan ledarskap läras?Vem kan lära sig ledarskap?Var kan ledarskap läras?Vilka effekter uppnås med ledarskapsutveckling?Vad karaktäriserar effektiv ledarskapsutveckling?
|
|
| 9549. |
|
|
| 9550. |
|
|
