| 1281. |
- Jacobsson, Brittmarie
(författare)
-
Karies och kariesassocierade faktorer bland svenska 15-åringar med invandrarbakgrund
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Objectives: The aim of the present study was to evaluate the prevalence of caries and caries associated variables in 15-year-olds with a foreign background in relation to Swedish 15-year-olds and to examine differences in the prevalence of caries in immigrant adolescents according to their length of residence in Sweden. Methods: All 15-year-old adolescents (n=143) at one public school in the city of Jönköping, Sweden, were asked to participate in the study. The adolescents were divided into two groups according to their background: immigrants and non-immigrants. The final study cohort comprised 117 adolescents: 51 immigrants and 66 non-immigrants. All participants were interviewed individually in a structed interview on background data, diet, oral hygiene habits and fluor exposure. Data on caries prevalence were extracted from the dental records of the examination made when the participants were 15 years old. Results: Immigrant adolescents had significantly more surfaces affected by enamel and dentine caries than non-immigrants, but the proportions of immigrants and non-immigrants who had symptoms of enamel or dentine caries were equal. Adolescents born in Sweden of immigrant parents or who had arrived before 1 year of age had caries prevalence similar to those of non-immigrant adolescents, whereas children who had immigrated to Sweden after seven years of age had a caries prevalence that was 2–3 times higher. Among immigrant adolescents, compared with non-immigrants, a lower proportion ate breakfast regularly and had a higher intake of snack products, and sucrose intake was positively correlated with caries prevalence among immigrants. There were no statistically significant differences in toothbrushing or flossing frequency or use of fluorides between immigrants and non-immigrants, but immigrant adolescents who brushed their teeth only once a day had more than twice as many proximal surfaces affected by caries as immigrants who brushed twice a day. Conclusion: Caries prevalence is higher in immigrant than in Swedish adolescents, especially in adolescents who immigrated to Sweden. After seven years of age. As caries was mainly restricted to the enamel. Immigrant adolescents had on average more caries associated factors than non-immigrants.
|
|
| 1282. |
- Jacobsson, Erik, et al.
(författare)
-
Njursten och urinsyra
- 1978
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 1283. |
- Jacobsson, Mattias, 1976-, et al.
(författare)
-
”Att leda kon till vattnet” : Slutrapport: Att gå från ord till handling: Nyutexaminerades potential för att stödja digitaliseringsdriven innovation i byggbranschen
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta projekt tog sin utgångspunkt i observationen att nyutexaminerade studenter kan utgöra en viktig källa till att främja innovation i organisationer. Det finns en föreställning att digitaliseringen skulle kunna transformera byggbranschen, men traditionellt har spridningen av digitaliseringsdriva innovationer varit långsam inom branschen. Samtidigt har det dock visat sig att nyutexaminerade studenter som kommer till branschen har en relativt hög IT-mognad. Mot denna bakgrund var forskningsprojektets övergripande syfte att öka förståelsen hur organisationer inom byggbranschen kan dra nytta av potentialen hos nyutexaminerade studenter för att främja en digitaliseringsdriven innovation. För att uppnå studiens syfte har en kombination av datainsamlingsmetoder används. 18 nyutexaminerade studenter med ett till sex års arbetslivserfarenhet intervjuades, samtidigt som sex stycken seniora chefer intervjuades. Därefter genomfördes fokusgruppintervjuer, dels med en grupp nyutexaminerade, dels med en grupp chefer. Syftet med dessa fokusgruppintervjuer var att diskutera och analysera de resultat som kommit fram under intervjuerna. Avslutningsvis genomfördes en fokusgruppintervju där både nyutexaminerade och chefer deltog. Syftet med denna fokusgrupp var att diskutera lösningar kring hur nyutexaminerades digitala kompetenser kan tas tillvara.En slutsats som ka dras är att de nyutexaminerade kan ta rollen som digitala ambassadörer som stöttar med att sprida användningen av digitala verktyg inom organisationen. Visserligen har det inte funnits någon uttalad strategi i de studerade företagen för hur nyutexaminerades digitala kompetenser skall kunna tas tillvara. Däremot har den befintliga strategin att para ihop de yngre oerfarna- med de äldre erfarna medarbetarna fungerat som en möjliggörare för ett omvänt mentorskap. För att detta skall fungera måste dock de nyutexaminerade själva våga ta initiativ till att visa sina mindre teknikmogna kollegor hur digitala verktyg kan användas, främst genom enkla exempel där den omedelbara nyttan är uppenbar. För att bättre ta till vara den yutexaminerades digitala kompetenser är ett viktigt första steg att chefer explicit uppmuntrar de nyutexaminerade att ta initiativ till att visa mindre teknikmogna kollegor hur digitala verktyg kan användas. D v s, de nyutexaminerade får ”leda kon till vatten och milt doppa huvudet”. Samtidigt skulle de mindre teknikmogna medarbetarna uppmuntras till att ta mod till sig och be de nyutexaminerade visa vad man kan göra med digitala verktygen. Ytterligare en positiv effekt om de nyutexaminerade uppmanas att dela med sig av sina digitala kunskaper är det snabbare känner att de tydligt bidrar till arbetet.För att de nyutexaminerade skall kunna vara med och bidra till en digital transformation av byggbranschen finns det dock två generella hinder. För det första konstaterar de nyutexaminerade att tar tid att lära sig hur branschen fungerar och hur affärer görs, d v s hur verksamheten organiseras. Detta innebär att det blir svårt att se hur digitaliseringen kan påverka organisering på en mera övergripande nivå. Men det skall samtligt understrykas att de nyutexaminerade relativt snabbt kan bidra med kunskap kring hur processer i deras dagliga arbete kan utvecklas med hjälp av digitala verktyg. För det andra, de som besitter kunskapen om hur affärer görs och hur branschen fungerar, med andra ord chefer på olika nivåer har för lite generell kunskap om digitaliseringen. Detta innebär att förmågan saknas att kunna koppla ihop hur digitaliseringen kan var del av lösningen på upplevda problem, eller vilka utvecklingsmöjligheter digitaliseringen kan ge. Ett första steg mot att hantera detta hinder skulle kunna vara att skapa gemensamma arenor där chefer och mera ”IT-mogna” kan mötas för att diskutera upplevda problem i verksamheten och hur digitaliseringen skulle kunna vara en del av problemlösningen. Dessa arenor skulle kunna fungera som en katalysator för att skapa insikter om vilka möjligheter och begränsningar digitaliseringen ger för verksamhets- och affärsutveckling.
|
|
| 1284. |
- Jacobsson, Mattias, 1976-, et al.
(författare)
-
Hungriga vargflockar jagar bäst : Slutrapport: Hinder och drivkrafter för en digitaliseringsdriven branschutveckling
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie tog sin utgångspunkt i utmaningarna som uppstår i spänningen mellan byggbranschens särdrag och förutsättningarna för en framgångsrik digitaliseringsdriven branschutveckling. Syftet var att skapa förståelse för hur branschens parter upplever och hanterar dessa utmaningar i sitt arbete att utveckla och effektivisera branschen, samt beskriva och analysera hur de nämnda hindren kan överbryggas.För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ studie baserat på intervjuer och fokusgruppintervjuer med fyra grupper av branschaktörer; beställare/förvaltare, entreprenörer, konsulter och arkitekter. Totalt intervjuades 20 respondenter med fokus på upplevda hinder och utmaningar. Därefter genomfördes 5 st fokusgruppsintervjuer där intresset förflyttades från hinder/utmaningar till drivkrafter och möjliga vägar framåt. Intervjuer och fokusgruppsintervjuer omfattade totalt över 900 sidor transkriberat material som analyserades genom en tematisk analys.I resultaten presenteras och diskuteras tre övergripande områden av hinder och tre områden av drivkrafter för en digitaliseringsdriven branschutveckling. Identifierade hinder är konflikterande roller och perspektiv, rutinnätverk och identiteter, samt avsaknad av förändringstryck. De identifierade drivkrafterna är förändringsfickor, teknikmognad och institutionalisering, samt infrastrukturgrund. Dessa områden konkretiseras och diskuteras vidare i sju vetenskapliga bidrag.En direkt slutsats är att de starkaste förespråkarna för en utvecklad användning av digitala tekniker inte är samma personer som sitter på makten att fatta beslut om hur digital teknik skall användas. Speciellt tydligt är detta i relationen mellan arkitekter och beställare. Arkitekterna ser den långsiktiga nyttan för beställaren, medan beställaren i vissa fall enbart ser en mer informationsrik modell som en ökad kostnad. Detta är ett exempel på att att den grundläggande idén kring BIM, att ”bygga i modellen och montera på plats”, står i bjärt kontrast till en branschlogik som befrämjar omedelbar handling och där man sällan har tid att ”göra rätt” från början, men alltid tid att rätta till felen. Ett sätt att överbrygga denna motsättning skulle kunna vara mera förtroendefulla och långsiktiga samarbeten mellan branschens parter, redan från tidiga skeden och över flera projekt. Men, en farhåga som finns är att de inbladade parterna skulle kunna slå sig till ro när de har säkrat sin medverkan i flera projekt. Detta kan ses som ett uttryck för existerande tankemodeller i branschen där man utgår från att ”ensamma hungriga vargar jagar bäst”. En alternativ tankemodell kan dock lanseras, där det istället är olika nätverk av aktörer som konkurrerar mot varandra, och om inte alla gör sitt bästa varje gång förlorar man mot de konkurrerande nätverken. Med andra ord att gå från tankemodellen ”ensamma hungriga vargar jagar bäst”, till ”hungriga vargflockar jagar bäst”. Den stora frågan är dock vilka möjlgheter som finns för att förändra dessa tankemodeller?
|
|
| 1285. |
- Jacobsson, Mattias, 1976-, et al.
(författare)
-
Resultatspridningens dilemma : Om paradoxen att säkerställa spridning av resultat och åstadkomma omfattande branschtransformation: Slutrapport från det strategiska projektet ”Kunskapsspridningens premisser”
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna slutrapport avrapporteras det strategiska projektet Kunskapsspridningens premisser vars syfte har varit att utveckla förståelsen för kunskapsspridningens premisser i den aktuella kontexten, dvs. inom samhällsbyggnadssektorn. Utgångspunkten för projektet togs i tidigare identifierade utmaningar rörande hur spridning av forsknings- och utvecklings (FoU) resultat bättre ska kunna nå bortom de aktörer som är involverade i specifika Smart Built Environment finansierade projekt. Projektet har bestått av ett antal arbetspaket där kunskapsspridningens unika förutsättningar, utmaningar och möjligheter har analyserats. Studiens resultat presenteras utifrån två perspektiv; det första med fokus på de förutsättningar som krävs för att kunskapsspridning ska ske, det andra med fokus på FoU-resultatens natur och dess förhållande till den målgrupp som ämnas nås.Vad gäller förutsättningar så visar resultaten på hur ambition och kapacitet hos de kunskapande aktörerna är avgörande för att något arbete med kunskapsspridning överhuvudtaget ska ske. I de exempel där dessa förutsättningar funnits på plats, påvisas vidare betydelsen av att aktörerna har identifierat en tydlig målgrupp, samt förstår FoU-resultatens logik och hur dessa förhåller sig till målgruppens referensramar. Finns en tydlig målgrupp identifierad samt en god logiköverensstämmelse lyckas oftast spridningen av FoU-resultaten. Saknas dock logiköverensstämmelse och/eller tydlighet i målgrupp verkar det vara mycket svårt för aktörerna att nå ut med resultaten. Som en del av resultaten ges löpande normativa förslag på hur både Smart Built Environment och de involverade aktörerna både bättre kan säkerställa förutsättningarna (dvs. ambition och kapacitet), men även utveckla målgruppsförståelse och logiköverensstämmelse.Rapporten avslutas dock med att det höjs ett varnande finger för vad vi valt att kalla ”resultatspridningens dilemma”, det vill säga den svåra balansgång som finns mellan att, å ena sidan, utveckla resultatspridning genom bättre logiköverensstämmelse och, å andra sidan, generera FoU-resultat som genuint utmanar befintliga logiker och därmed möjliggöra att Smart Built Environment uppnår sina högt ställda mål som relateras till branschgenomgripande transformation.
|
|
| 1286. |
- Jacobsson, Mattias, 1976-, et al.
(författare)
-
Transformering från insidan - Betydelsen av förändringsfickor för en ökad digitalisering : Slutrapport: Transformering från insidan: betydelsen av förändringsfickor för ökad digitalisering
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I det Smart Built Environment (SBE) finansierade projektet ”Hinder och drivkrafter för en digitaliseringsdriven branschutveckling”, identifierades framväxten av s k ”förändringsfickor” som en drivkraft för en digitaliseringsdriven branschutveckling. Mer ingående kunskap kring sådana förändringfickor saknades dock. Frågorna som därför ställdes i denna studie var; Varför den digitaliseringsdrivna förändringen som förändringsfickorna vill åstadkomma inte är allmänt utbredd (trots strategiskt stöd)? Hur kan organisationerna stödja dessa förändringsfickors positiva inverkan? Mot denna bakgrund var syftet med studien att analysera orsakerna till förändringsfickornas begränsningar, samt förstå dess roll för en ökad digital transformering. För att uppnå syftet med studien användes dels data från studien ”Hinder och drivkrafter för en digitaliseringsdriven branschutveckling”, och dels samlades nya in data från ett större konsultföretag och ett större entreprenadföretag, som fokuserar på hur de arbetar med BIM/VDC (Building Information Modelling / Virtual Design Construction).Enligt litteraturen krävs det fem förutsättningar för att det arbete som sker i förändringsfickor skall få fotfäste i organisationen: Föreställningsförmåga, ambition och riskbenägenhet, positionering, normbrytande, samt politisk slughet. Vikten av de fem förutsättningarna blev tydlig hos de studerade företagen, där de studerade förutsättningarna förekommer i varierande omfattning. Men när det gäller riskbenägenheten visar resultaten på att denna förutsättning är mera kopplad till beslutsfattare i de projekt där nya digitala verktyg skall testas. En direkt åtgärd för att stödja ambitionerna i förändringsfickorna och hantera en låg riskbenägenhet hos projektetens beslutsfattare är enligt resultaten att organisationen skapar en separat budget för att genomföra test med digitalaverktyg i ett projekt. Ser vi till den förutsättning där förändringsfickorna har störts möjligheter att få ett direkt genomslag, så är det genom positioneringen. Främst då i form av att personer i förändringsfickorna verkar som förebilder för kollegor genom att visa på nyttan med ett mera digitalt arbetssätt.Vidare visar resultaten på vikten av att personerna i förändringsfickorna får möjlighet att positionerna sig i sammanhang där strategiska beslut tas, både på företagsnivå och på projektnivå, för att nå ut med hur digitalisering kan utveckla företaget. Resultaten visar att detta dock kan vara en utmaning i större geografiskt utspridda organisationer. I de fall där frågor om BIM/VDC redan har en strategisk position i företaget kan detta i vissa fall hämma arbetet i förändringsfickorna. Anledningen till detta är paradoxalt nog förändringsfickornas tidigare framgångar när man lyckats etablera frågor om BIM/VDC på en strategisk nivå. Rutiner och processer har skapats för hur utvecklingsarbetet skall gå till, vilket i sin tur kan begränsa handlingsfriheten i förändringsfickorna. Men även om frågan huruvida BIM/VDC skall användas i ett projekt av en viss storlek har blivit en icke-fråga, kan ändå användningen uppvisa lokala variationer, p g a att besluten fattas i de lokala projekten. Slutligen kan normbrytandet ses som den största utmaningen i entreprenadföretag, d v s hur man tänker kring organisering. Bland annat bygger yrkesmässig prestige fortfarande på de kortsiktiga fördelar som kan uppnås, samtidigt som visionen om BIM/VDC handlar om standardisering, t ex tanken om att bygga i modellen och montera på plats. Denna idé kan ses som ett radikalt normbrytande med tanke på att olika chefsroller inom entreprenadföretag är tätt sammankopplade med en idé om frihet och oberoende så länge man levererar ett resultat.
|
|
| 1287. |
|
|
| 1288. |
|
|
| 1289. |
- Janhäll, Sara, et al.
(författare)
-
Trafikinformation och miljöeffekter : beräkningar av omledningseffekter
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet syftar till att beräkna miljöeffekterna av trafikinformation med en nyutvecklad beräkningsmodell. Baserat på denna effektsnurra redovisas även en åtgärdsbank som utifrån dagens trafikinformation syftar till förbättrad energianvändning, klimatpåverkan, luftmiljö, bullermiljö och andra miljövinster. Trafikinformation används i ökande utsträckning för att styra trafiken, särskilt i urbanmiljö där trängsel ofta påverkar framkomligheten, samtidigt som alternativa vägar finns tillgängliga. Inom vägsektorn informerar Trafikverket oftast resenären direkt, medan trafikföretagen som trafikerar järnvägsnätet får Trafikverkets information och sedan i sin tur informerar resenärer/förare. Detta påverkar genomslaget och möjligheten att styra trafiken stort, samt skapar en del problem för den trafikslagsövergripande informationen. Den här rapporten fokuserar på de akuta miljöeffekterna av trafikinformation, även om en genomgång av mer långsiktiga effekter ingår. Endast den förändrade trafikmängden och körsätt påverkar beräkningarna i effektsnurran. Många miljöeffekter kan påverkas av trafikinformation, som luftföroreningar, buller, klimatutsläpp, men även barriäreffekter, ljusförorening, förorening av vatten och mark, störning i ömtåliga områden etc. Beräkningar med effektsnurran visar hur mycket emissionerna påverkas av hur man kör, samt hur befolkningsexponeringen kan påverkas. De existerande jämförelsemodellerna är starkt förenklade och utveckling inom emissionsmodellering, exponering, effekter av exponering samt implementering av modellerna är av största vikt för att ta tillvara den kunskap som finns och hela tiden uppdateras.
|
|
| 1290. |
- Janhäll, Sara, et al.
(författare)
-
Vägnära vegetation i staden – påverkan på trafiksäkerhet och luftkvalitet
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att använda vegetation för att minska halterna av luftföroreningar i tätorter har blivit alltmer vanligt. Tidigare studier har visat att vegetationen bör placeras nära källan för att underlätta rening av luften via filtrering. Det finns också andra aspekter på hur vegetationen ska designas för att ge positiva effekter på luftkvaliteten. Då placeringen av vegetation mycket nära trafiken också kan ge effekter på trafiksäkerheten har denna studie kombinerat de nya rekommendationerna avseende luftkvalitet med en genomgång av hur vegetation behandlas i de planeringsprocesser som är aktuella för vägnära vegetation och hur vägnära vegetation påverkar trafiksäkerheten. Denna studie har genomförts främst med hjälp av litteraturstudier, både av vetenskaplig litteratur och av handledningar och annan typ av skriftligt material inom området.Viktiga slutsatser av studien är att vegetation behandlas på olika sätt i olika delar av planeringsprocesserna, vilket kan göra att hanteringen av vägnära vegetation ibland försvåras. Vår bedömning är att vägplanering och vegetationsplanering kan behöva integreras i fler fall.Avseende trafiksäkerhet finns rekommendationer om att röja den vegetation som hindrar synbarheten, både direkt och genom att skugga behövlig belysning. Det finns också anledning att hålla stamdiametrar nere för att minska risken för allvarlig skada, samt att beakta hur vegetation kan ta upp krockkrafter och minska skaderisken. Vegetationen kan också ha positiva trafiksäkerhetseffekter genom visuell eller fysisk avgränsning, skydda mot bländning eller användas som en hastighetsdämpande åtgärd.
|
|
