| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Allard, Karin, et al.
(författare)
-
A gender perspective in the relationship between work demands, boundary setting strategies and organizational flexibility in work-family conflict among managers in the public sector
- 2014
-
Ingår i: Threats and possibilities facing Nordic working life. - 9789198119558 ; , s. 169-169
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- It is common to view work-family dilemmas like work-family conflict as the individual’s problem despite the fact that these kinds of dilemmas often have contextual sources. The aim of the present study is to explore the experience of work-family conflict among governmental employed managers by examining work demands, boundary setting strategies and organizational flexibility at the individual and at a contextual level where both the organizational belongingness and the gender composition is examined.Our results show that organizational and contextual research on work-family issues contributes with knowledge about organizational aspects and processes that managers in organizations have to be aware of instead of understanding work-family dilemmas as individuals’ problems. We also conclude that a gender perspective both at the individual and at the organizational level is needed in the field of work-family research.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Allard, Karin, 1953-, et al.
(författare)
-
CODA-gruppen – En bimodal tvåspråkig och ouppmärksammad resurs
- 2023
-
Ingår i: Nordand. - Oslo : Universitetsforlaget. - 0809-9227 .- 2535-3381. ; 18:1, s. 34-49
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Denna studie gäller en grupp personer som benämns CODA (Children of Deaf Adults). CODAs1 är för forskare en intressant grupp eftersom de växer upp i familjer med ett visuellt-tecknat språk och ett auditivt-talat språk. De använder sina två modalt olika språk i sin familj. Trots denna speciella tvåspråkighet är forskningsfältet begränsat. Studien är en intervjustudie av tolv hörande vuxna (18–50 år) som växt upp i teckenspråkiga familjer. Huvudsyftet för studien var att utifrån ett translanguagingteoretiskt perspektiv analysera effekter associerade med erfarenheter av svenska och svenskt teckenspråk under uppväxten. I föreliggande artikel fokuseras de positiva flerspråkiga erfarenheterna som denna grupp har, samt hur de beskriver egna upplevda bimodala språkeffekter. Huvudfynden visar att den teckenspråkiga uppväxten upplevs som en styrka för utveckling av svenska och för generell språkkompetens.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Allard, Karin, 1953-, et al.
(författare)
-
Ett pedagogiskt utvecklingsprojekt om programöverskridande samarbete mellan specialpedagog- och socionomprogrammet vid Örebro universitet kring samverkan, inkludering och elevhälsa
- 2019
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett inkluderande arbetssätt inom skolan innebär att lärare och övrig personal tillsammans ska verka för att lärmiljön görs tillgänglig för alla elever. I skollagen (2010:800 kap. 3) anges att elever som behöver extra anpassningar och särskilt stöd har en lagstadgad rätt (Skollagen 2010:800 kap.3), att få ett pedagogiskt stöd, för att kunna nå de nationella målen. Utformningen av elevhälsoarbetet och samverkan mellan olika professioner utgör en central del i skolans verksamhet för att skapa en skolmiljö som kan inkludera alla elever oavsett social och kulturell bakgrund eller funktionsnedsättning. Hälsa och lärande har ett nära samband med elevers skolframgång, därför blir det nödvändigt att se på inkludering och tillgänglig lärmiljö utifrån ett salutogent perspektiv. Ett sådant arbete kräver att alla berörda professioner i skolan samverkar kring elevers skolsituation. Detta för att kunna skapa lösningar som är både främjande och förebyggande för elevens skolgång. Olika professioners kompetens och kunskap (Hjörne & Säljö, 2014) kring hälsa och lärande kan också innebära olika syn och arbetssätt kring elevhälsofrågor. Man behöver utveckla pedagogiska former för hur olika professioner kan samverka för både elevhälsoteam och pedagoger i skolan. Likaså är en samsyn kring innebörden av inkludering och implementering av skollagen nödvändig. Syftet med det pedagogiska utvecklingsprojektet är att skapa olika lärtillfällen där studenter från ämneslärar-, specialpedagogiska och socionomprogrammet kan mötas för att diskutera och lära kring utbildningarnas gemensamma men också olika ingångar i utbildningen kring elever som är i behov stöd. I genomförandet av studien har casestudier varit ett kursinslag i de gemensamma kursmomenten. Utöver kursaktiviteter i de gemensamma programöverskridande momenten har uppföljande semistrukturerade intervjuer genomförts med deltagande studenter från båda programmen. Resultaten visar att följande kursmoment i form av programöverskridande samarbete synliggör studenternas behov att mötas och diskutera gemensamma elevhälsofrågor. Det visar att studenterna behöver kunskap om varandras professionsuppdrag för att kunna skapa samverkansformer i ett kommande gemensamt elevhälsoarbete mellan elevhälsoteamet och skolans pedagoger.
|
|
| 20. |
|
|
