| 1. |
- Akselsson, Roland, et al.
(author)
-
Luftföroreningar vid svetsning
- 1977
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- PIXE-analyser kan utföras med utvecklad analysuppställning med noggrannhet och precision av c:a 10 % och med hög analyskapacitet. Ett dataprogram för evaluering av räntgenspektra presenteras. Inverkan av provtjocklek vid PIXE-analys av inhomogena prov har studerats och korrektioner föreslås. Fluorinnehållet i filterprov har bestämts, samtidigt med PIXE-analys, genom utnyttjande av en kärnfysikalisk reaktion som ger resultat med god noggrannhet och precision. Svetsaerosoler har karakteriserats m.h.a. PIXE, ESCA och TEM/EDAX. En uppställning för insamling av svetsaerosoler under utveckling och hittillsvarande resultat indikerar representativ provinsamling med god reproducerbarhet.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Akselsson, Roland, et al.
(author)
-
Mass Calibration in PIXE Analysis
- 1977
-
In: X-Ray Fluorescence Analysis of Environmental Samples. - 0250401347 ; , s. 175-180
-
Book chapter (peer-reviewed)
|
|
| 4. |
- Akselsson, Roland, et al.
(author)
-
PIXE Analysis Research in Lund
- 1979
-
In: IEEE Transactions on Nuclear Science. - 0018-9499. ; NS-26:1, s. 1358-1362
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Protons or a-particles from a 3 MV tandem Pelletron are used to induce characteristic x-rays, which are detected by a Si(Li)-detector. To optimize the quality and speed of data taking we use an absorber with a hole, pile-up rejection and on-demand beam. Forty samples may be entered simultaneously into the vacuum, and their positioning is operated by pushbuttons. The system is prepared for minicomputer steering. PIXE is combined with analysis of backscattered particles and in some cases γ-ray detection from a 19F(p,αγ) 160-reaction. At different stages of development we have a bent-chrystal spectrometer, microbeam and facilities to extract the beam from vacuum. In the introduction of PIXE to applied fields, it is important, that physicists take part in identifying, planning and performing suitable projects e.g. experiments where rapid multielemental analysis of many samples is crucial. In Lund we investigate the elemental composition of size-fractionated airborne particles from work environments and ambient air. The objectives are then to learn about sources, transport and deposition of particles and to contribute to the understanding of relations between exposure and health effects. We are also developing procedures for trace elemental analysis of water. Detection limits in the range of 0.1 ppb have been demonstrated. In other projects in progress biological and mineralogical samples are analysed.
|
|
| 5. |
- Johansson, Gerd, et al.
(author)
-
Luftföroreningar vid svetsning
- 1978
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Beskrivning ges av utveckling av analysuppställning för PIXE-analys, kombinerad med metod för analys av fluor. Vidareutveckling av spektrumevalueringsprogram, HEX, presenteras. Beskrivning av utförda svetsröskarakteriseringar ges. Resultat redovisas för följande belagda elektroder: OK 48.00, OK 38.65 samt OK 61.41. För sistnämnda, rostfria elektrod, presenteras procedur för bestämning av kroms valenstal och löslighet.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Lannefors, Hans, et al.
(author)
-
Aerosolsammansättning i ett renluftsområde
- 1979
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Aerosolsammansättningen i ett renluftsområde i Mellansverige (Velen) har studerats under en årscykel. Aerosolpartiklarna har uppdelats efter aerodynamisk storlek i 7 fraktioner. Varje fraktion från 113 provtagningstillfällen har analyserats m a p svavel och tungmetaller m h a partikelinducerad röntgenstrålning s k PIXE-analys. Resultaten påvisar variationer i ämneskoncentrationer mellan enskilda mättillfällen omspännande två storleks ordningar. Årsmedelkoncentrationerna ligger på samma nivå som i rural miljö i Bolivia, Canada, Norge och Schweiz. Jämfört med motsvarande koncentrationer i urban miljö (Köpenhamn m fl storstäder) är tungmetallkoncentrationerna en till två storleksordningar (svavelkoncentrationen endast en faktor tre) lägre i Velen. Inga påtagliga säsongsvariationer kunder spåras varken för antropogent eller naturligt bildade ämnen. Klassificering av mättillfällena efter luftmassans historia kunde förklara mycket av de stora koncentrationsvariationerna. Grundämneskoncentrationerna var mellan en faktor 2 och 10 högre i luftmassor som kom från den europeiska kontinenten eller Storbritannien jämfört med de som kom norrifrån. Lägst var koncentrationerna i luftmassor som kom från Nordatlanten eller Norska Havet. Svavelkoncentrationerna visade störst beroende av luftmassans historia.
|
|
