| 1. |
- Ericsson, Daniel, 1967-
(author)
-
Scripting Creativity
- 2010. - 1
-
Book (other academic/artistic)abstract
- In the field of music, discourse on creativity has predominantly centred on issues such as digitalization, piracy, copyright law, and the business dilemmas and challenges facing the major actors in the industry. What creativity is or could be is, however, seldom questioned: it is either taken for granted or seen as standing in stark opposition to the strategies of the majors trying to defend their positions in the field.This book contributes to the discourse on creativity by deconstructing a volume of the leading music journal in Scandinavia, Musikermagasinet, from a social constructionist perspective. It does this by asking what field (dis)positions are being mediated by the journal, and how this is accomplished.Creativity, it is proposed, can be seen as scripted in the field of music, and the journal as a gender scripting machine that inscribes – and exscribes – creative (dis)positions into the field in hegemonic and binary ways.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Ericsson, Daniel, 1967-
(author)
-
Den odöda musiken
- 2010
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Musikens fält är inte vad det en gång var. Den starka position musikindustrin tidigare hade på fältet är på väg att intas av alternativa och gränsöverskridande produktions- och konsumtionskrafter; digitaliseringen har lett till en i grunden förändrad tidsgeografi vad gäller hur musik konsumeras och produceras; och distributörer och producenter av musik har förenats i en gemensam kamp mot fildelare och pirater. Det vi bevittnar, påstår vissa kritiker, är de sista dödsryckningarna av en teknikfientlig och reaktionär musikindustri.I Den odöda musiken förs argumentet fram att musikindustrin inte alls är döende, men att den kanske inte heller är levande på det sätt som den tidigare varit. Aktörerna på fältet befinner sig snarare i ett slags kreativitetens limbo, ett tillstånd i väntan på något som skulle kunna kallas ”ledarskap”.I nio essäer skisseras konturerna av detta tillstånd och hur det kan förstås som ett musikpolitiskt paradigmskifte i perspektiv av kreativitetens binära maskinerier, det kreativa självets teknologier och det otänktas medieapparater.
|
|
| 5. |
|
|
