| 1. |
- Dario, Mårten, et al.
(författare)
-
Effects of cement additives on radionuclide mobility
- 2004
-
Ingår i: Scientific basis for radioactive waste management XXVII. - Warrendale, Pa : Materials Research Society. - 1558997520 ; , s. 639-644
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Peltola, Pasi, et al.
(författare)
-
Urban geochemistry : a multimedia and multielement survey of a northern small-town urban area
- 2003
-
Ingår i: Environmental Geochemistry and Health. - 0269-4042. ; 25:4, s. 397-419
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The concentrations and distributions of chemical elements (Ag, Al, As, Au, Ba, Bi, Ca, Cd, Co, Cr, Cu, Fe, Ga, Hg, K, La,Mg,Mn,Mo, Na,Ni, P, Pb, S, Sb, Sc, Se, Sr, Te, Th, Ti, Tl,U, V, Wand Zn) were studied in till, humus and urban soil in Jakobstad, a small town (20,000 inhabitants)in W. Finland. The analyses were performed with ICP-MS after aqua regia leaching of till (n = 37), urban topsoil (n = 32) and subsoil (n = 32), and HNO3 leaching of humus (n = 37). The till and humus samples, collected at the same sites, were divided into urban and rural samples. The urban till was not significantly enriched in metals. In contrast, a majority of the elements occurred in higher concentrations in the urban than the rural humus samples. Statistical and spatial interpretations of the humus data revealed that traffic (Pb, V and Ni), metal industry (Pb, Zn, Bi, Sb and Cr), an abandoned shooting range (Pb and Sb) and other sources contribute to higher metal levels in the urban humus. The urban soil samples were collected at parks, yards, abandoned industrial sites, roadsides, etc. The topsoil samples were enriched in most elements, also by elements not enriched in the urban humus (e.g. Cd). At several sites, the concentrations far exceeded the limit concentrations for contaminatedsoils in Finland. A large variety of sources were identified or indicated.
|
|
| 6. |
- Öberg, Tomas, 1956-
(författare)
-
Karakterisering av dioxininnehåll i avfall : en litteratursammanställning
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport redovisar resultat från en litteraturstudie avseende förekomst av dioxiner i hushållsavfall. Antalet undersökningar med primära data som avser hushållsavfall är dock ytterst begränsat. Inga undersökningar avseende förekomst av dioxiner i svenskt hushållsavfall har påträffats i litteraturen. I Europa har endast två större undersökningar redovisats efter 1995. Undersökningar av andra avfallsmaterial visar att den allmänna föroreningsnivån i de skandinaviska länderna är lägre än i en stor del av övriga Europa. Detta torde därför även avspeglas i det svenska hushållsavfallet. Det svenska systemet för källsortering, med olika behandlingsalternativ, gör det ändock svårt att direkt översätta resultat från andra länder och säkert uttala sig om dioxinnivån i svenskt hushållsavfall. Litteraturgranskningen utmynnar i slutsatsen att en undersökning av förekomsten av dioxiner i svenskt hushållsavfall skulle ge ett underlag för en fördjupad utvärdering av miljöpåverkan med olika behandlingsmetoder. Det är väsentligt att en sådan undersökning planeras så att resultatet dels kan beskriva den variation som finns inom och mellan olika avfallsfraktioner, dels kan ange mått på osäkerheten i de mätresultat som framkommer. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt planeringen av provtagning, analys och datautvärdering, samt kopplingen däremellan. Provtagning bör utföras enligt en väldokumenterad metod. De kemiska analyserna bör utföras av ett ackrediterat laboratorium. Provtagningsplanering och datautvärdering bör ske med statistisk metodik. Redovisade undersökningar har enbart beaktat dioxinhalten uttryckt som I-TEQ. EU's vetenskapliga livsmedelskommitté har emellertid rekommenderat att även dioxinlika PCB ska ingå i riskbedömningen. En undersökning av dioxinförekomst i svensk hushållsavfall bör därför omfatta även dioxinlika PCB (12 st kongener).
|
|
| 7. |
- Öberg, Tomas, 1956-
(författare)
-
Luftutsläpp av organiska miljögifter från ljusbågsugnar : Förekomst och möjliga åtgärder för att minska miljöpåverkan
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Sverige har mätningar av organiska miljögifter i rökgaser från ljusbågsugnar utförts sedan mitten av 1980-talet. 1992-1993 genomfördes även en litteraturstudie och en serie smältförsök vid MEFOS. Föreliggande rapport är dels en sammanfattning av mätningar och utredningar fram till början av 1990-talet, dels en uppdatering med tillkommande resultat från svenska mätningar och internationell forskning. Litteraturförteckningen upptar 167 referenser. Utvärderingen är till övervägande del fokuserad till de grupper av ämnen som går under beteckningen "dioxiner". Olika schema har använts under tidsperioden för att beräkna mängd toxiska ekvivalenter (TEQ), men i praktiken betyder valet av redovisningsprincip mindre än förändringar i provtagningsförfaranden och de naturliga processvariationerna. Utsläppen av dioxiner från skrotsmältning i de svenska ljusbågsugnarna har minskat med ca 70% sedan 1980-talets slut och är nu nere på nivån 3 g per år. De produktionsökningar som förutses till 2010 kommer inte att leda till ett totalt sett ökat utsläpp då produktionen vid stålverket i Degerfors upphör under 2003. Den utsläppsminskning som har uppnåtts beror dels på processteknisk utveckling och förbättrad stoftavskiljning, dels på strukturella förändringar i branschen. En ökad andel av produktionen sker nu vid anläggningar med låga specifika utsläpp. Halterna i rökgaserna är likväl högre än de utsläppsgränser som tillämpas i flera andra europeiska länder. I det korta tidsperspektivet är det svårt att förbättra det inkommande skrotets renhet. Ytterligare processutveckling är möjlig, men investeringskostnaderna för att införa helt nya processkoncept torde vara betydande. I många europeiska länder doseras nu adsorbenter, främst aktivt kol, för att förbättra avskiljningen av "dioxiner" och andra föroreningar i slangfiltren. Adsorbentdosering sker också rutinmässigt vid de svenska avfallsvärmeverken. De svenska stålverken har under lång tid och i samverkan byggt upp en kunskapsbas när det gäller att hantera frågeställningar kring åtgärder mot utsläpp av föroreningar och oönskad miljöpåverkan. Tidigare branschgemensamma projekt har varit framgångsrika, bl.a. genom en systematisk planering och likartat utförande av mätningar och försök. Rapporten utmynnar i en rekommendation att fortsätta med denna stegvisa strategi, som bygger vidare på tidigare erhållna resultat.
|
|
| 8. |
- Hagberg, Jessika, et al.
(författare)
-
Application of capillary zone electrophoresis for the analysis of low molecular weight organic acids in environmental samples
- 2000
-
Ingår i: International Journal of Environmental Analytical Chemistry. - : Informa UK Limited. - 0306-7319 .- 1029-0397. ; 78:3-4, s. 385-396
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The applicability of a recently developed capillary zone electrophoretic (CZE) method for the determination of low molecular weight (LMW) organic acids in water was tested on five types of environmental samples (rainwater, water extract from peat, and soil water from two polluted sites). A full baseline resolved separation of fourteen commonly found LMW carboxylic acids in natural waters (malonic, oxalic, fumaric, maleic, formic, succinic, tartaric, glutaric, adipic, acetic, propionic, butyric, valeric and citric acids), was achieved within eight minutes. The limits of detection (2 x noise) were in the ranges 90-200 mug/l and 0.5 - 5 mug/l for hydrodynamic and electrokinetic injection, respectively. Two different CZE systems, a Waters Quanta 4000 and a Hewlett Packard HP (CE)-C-3D system, were used and their performance compared.
|
|
| 9. |
- Karlsson, Mikael
(författare)
-
Biosafety Principles for GMOs in the Context of Sustainable Development
- 2003
-
Ingår i: International Journal of Sustainable Development and World Ecology 10, 15-27. - : Taylor & Francis. ; 10:1, s. 15-26
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- If genetically modified organisms are to contribute to welfare they must be considered in the context of sustainable development. Biosafety implies considering the environmental, economic and social dimensions of sustainable development. These dimensions can be interpreted through the principles of precaution, polluter pays and public participation. In this article, these key biosafety principles are operationalised and ways of implementing them in society is discussed. A comparison is made between the principles and the present EU law for deliberate release of GMOs. It is concluded that several improvements in the EU policy are necessary to ensure sustainable development really is promoted
|
|
| 10. |
|
|
